Inspiration kan komma från oanade platser. En av mina stora ledarskapsidoler är Captain Kathryn Janeway från Star Trek Voyager. Skeppet Voyager flyttas dramatiskt från en del av galaxen till en annan. De måste agera utanför de vanliga ramarna för att kunna ta sig hem och situationen sätter besättningen på prov. Captain Kathryn Janeway visar en stor ledarskapsförmåga. Här är några av hennes egenskaper.

Tydlig

Captain Kathryn Janeway delegerar med klara och tydliga uppgifter. Alla på Voyager vet vad de ska göra och vilka befogenheter de har för att klara det. Captain Janeway är rak med vilket resultat hon önskar och vilket ansvar hon ger.

Ger förtroende
Som ledare är det viktigt att se potential och låta medarbetare utveckla den. Captain Kathryn Janeway låter inte ett första intryck eller skvaller ligga till grund för beslut. Hon låter människor växa.

Varm
Captain Kathryn Janeway är hård som sten och är mycket bestämd. Att hon är tydlig gör att hon ibland kan uppfattas som stram. Oavsett så blir hon aldrig kall. Hon visar stor omsorg om sin besättning och har förståelse.

Engagerad
Det märks att Janeway trivs med sitt uppdrag. Hon kan bli eldig och passionerad och genom det sprider hon entusiasm. Hennes engagemang märks också i att hon har bra insikt i olika delar samtidigt som hon har en övergripande helhetssyn.

Kunnig
En kunnig ledare vet vad som är möjligt att åstadkomma. Captain Kathryn Janeway har framförallt kunskap inom sina områden men har även kunskap om de olika avdelningarnas verksamhet. Hon har kompetens för att underlätta andras arbete och deras samarbete. Eftersom hon är analytisk och kan hon på dra sätt nytta av sina kunskaper och koppla samman olika fält. Detta märks speciellt vid oförutsedda händelser och svår diplomati.

Principfast
Captain Kathryn Janeway går aldrig emot sina egna värderingar eller de grundregler som alla inom Starfleet. Det gör henne till en förtroendeingivande person för medarbetarna och en värdig samarbetspartner. Egenskapen bidrar även till att Captain Kathryn Janeway vågar ta de svåra besluten som kan skada henne själv för ett högre syfte.

Prestigelös
Trots att Janeway är bestämd och envis är hon inte tjurskallig eller sätter sina egna förslag främst. Hon lyssnar på förslag och testar nya metoder. Trots att Starfleet inte är en demokratisk organisation är hon mycket mån om att se till att alla idéer som kan gynna Voyagers resa kommer fram och kan utvecklas på bästa sätt. Har någon annan en bättre idé lägger Janeway sin röst på den.

Varifrån får du inspiration? Har du en idol som Captain Kathryn Janeway eller har du en helt annan förebild?

Kontrasten mellan att vandra ensam i Skapnäcks höstmörker och att komma in i skratt och värme var väldigt tydlig när Skarpnäcks Fria Skola hade Mitt-terminsredovisning.  I Guldfiskarnas klassrum var stämningen hög när föräldrar och elever gick tipspromenad, tävlade i miljöfrågor och beundrade modeller av fordon eleverna skapat av återvunnet material. Mitt i virvelvinden stod läraren Sandra Brömster.

Arbetet på Skrapnäcks Fria Skola genomsyras av NVC, Non violent communication. Sandra säger att det märks en stor skillnad från andra arbetsplatser där det är tydliga makthierarkier och deras miljö där de lyssnar varandras behov. Det är ett annat förhållningssätt. Sandra berättar:
Samtalet utgår utifrån behov. Jag kan säga att jag behöver tystnad eller fråga “hur många tycker att det är bra att det är pratigt?” och fråga “Hur kan vi göra så att det blir bra?”

Sandra märker att utgångspunkten i NVC påverkar barnen och framförallt deras konfliktlösning. Eleverna kanske börjar med att säga att den andra har gjort fel. “Du gjorde så och du gjorde si”. Men de landar i att säga att de behöver prata och sätter sig för att i tur och ordning berätta om sina upplevelser. De kan reda ut missförstånd eller hitta bra lösningar.

Lösningsfokus finns även i personalgruppen när de varje månad har NVC-handledning. Diskussionerna blir öppnare när de handlar om de egna upplevelserna och istället för att vara olika försök att presentera den sanna versionen av vad som hände. Det går att undvika polarisering och konfliktsituationer färgade av skuld.

Vad är skillnaden mellan att leda barn och vuxna?

Sandra håller med uttrycket “Barn gör inte som du säger åt dem. De gör som du gör.” Hon säger att det är viktigt för alla ledare men syns extra tydligt i samarbetet med barn. Vuxna kanske gör som du säger även om du gör annorlunda. Det sätter dock en helt annan prägel och påverkar stämningen.

Det behöver inte vara stor skillnad på att leda barn och vuxna, anser Sandra. Vi gör större skillnader än vad som är nödvändigt och vi kan lära av det som typiskt används för att leda barn och det som används för att leda vuxna. I sitt ledarskap till barnen fokuserar Sandra på att vara tydlig och konsekvent. Det är någonting som ledare för vuxna också skulle tjäna på att utveckla mer. Vuxnas ledare kan däremot vara bättre på att förklara där ledare ibland kan kräva att barn bara ska acceptera. Sandra säger att alla leds bättre i mer demokratiska strukturer där gemensamma regler sätts upp eftersom alla då har varit involverade istället för att ha blivit påtvingade krav.

Att vara ledare är att vara en förebild

Om andra inte gör som du säger utan gör som du gör betyder det att det är viktigt att vara en förebild. Sandra säger att det är extra viktigt i områden där du har någonting du starkt vill förmedla. Du kan inte bara leda för att du har en position. Du behöver också trovärdighet och detta gäller framförallt om du har en liten grupp som du bygger en relation till. Då gäller det att lyssna in personerna omkring och inte köra över dem bara för att du kan.

En förebild behöver inte vara fläckfri och allvetande. “Du kan också vara en förebild genom att visa att man inte alltid är perfekt. Det är viktigt att vara ärlig.”

Övermänsklig och formgjuten

Det går inte att vara perfekt eller att endast vara enligt en mall som andra förväntar sig. Sandra säger att hennes första tid på Skarpnäcks Fria Skola var svår eftersom barnen var oroliga efter att inte ha haft en fast lärare under en tid. Lektionerna höll inte alls den kvalitén hon eftersträvade eftersom arbetsro inte existerade. Hon kände sig oduglig och trodde att det berodde på hennes ledarskap. “Man måste se till omständigheterna och situationen. Bara för att man är en bra ledare kan man inte fixa allt direkt. Det gäller att ta ett steg i taget. Och det krävs tålamod. Mycket tålamod.”

En annan lärdom Sandra gjorde som ny i sin roll var att hitta ett sätt att göra den till sin. Hon kände ett krav på att vara mer “vuxen” och gick in för att vara så som hon trodde att en ledare ska vara. Hon insåg att det inte alls fungerade. Sandra säger att du ska känna “Jag är ledare för den här gruppen och samtidigt är jag den jag är”. För Sandras del handlar det om att ta sitt uppdrag på största allvar men att samtidigt vara den lekfulla personen som hon är.

För att hitta din stil och vad du är bra på tipsar Sandra om att se på vad du trivs med. Ofta känner du dig bekväm med det som är dina styrkor. Se hur du kan nyttja dem på bästa sätt. “Du kan också ta hjälp av andra. Låt dem utvärdera och se vad du får ut av deras bedömning.”

Sandra Brömster, min syster och en stor inspirationskälla, framför uppsatta gemensamma mål för klassen Guldfiskarna

Sedan en månad tillbaka arbetar jag för någonting jag verkligen tror på – en nyktrare värld. Att arbeta för ett högre syfte och för en delad vision hjälper framåt på flera sätt. Det är lättare att motiveras av arbetet, fler idéer sprudlar och stämningen bland kollegorna höjs. Vad brinner du för? Jobbar du med det idag eller söker du din hjärtefråga?

Samma dag som jag började på Ungdomens Nykterhetsförbund började en kollega med ansvar på företagssamarbeten på UNF:S moderförbund IOGT-NTO. Han och jag har upplevt en stor skillnad att arbeta i rörelsen (smeknamn på samarbetsorganisationernas arbete i nykterhetsrörelsen) där det är många leenden. Trots att det kan bli mycket även på dessa arbetsplatser så vet vi att det vi gör om dagarna räddar liv. Hur kan detta hjälpa dig?

Kanske brinner du också för en demokratisk och solidarisk värld och vill söka jobb inom nykterhetsrörelsen. Kanske är det något annat du brinner för. Vet du inte vad det är?

Tänk på vad som gör dig riktigt förbannad. Och tänk på vad som gör dig glad.

I boken Entreprenörskap – En praktisk handbok utgiven av Arena Skolinformation skriver Anna-Karin Linder och Ludvig Myrenberg om en metod som du kan hitta för att hitta rätt.

1 Vad ogillar du? Vad ska förbättras? Vad ska förändras? Vad bör påverkas?
2 Hur skulle du vilja att det vore istället?
3 Vilka hinder finns? Skriv en lista med det som kan stoppa och motarbeta en förändring.
4 Vilka möjligheter finns? Skriv en lista med det som kan föra utvecklingen framåt.
5 Gå vidare och utveckla idéerna själv eller tillsammans med andra.

Bildsammanfattning av en månad med härliga kollegor och bra möten.

Kommunikativt ledarskap är att förstå uppdraget utifrån kommunikationens termer, säger Niclas Rönnström på alumnföreläsningen om kommunikativt ledarskap. Rönnström forskar vid institutionen för pedagogik och didaktik och är utbildningschef för rektorsprogrammet.

Vad är kommunikation?

Niclas Rönnström säger att vi tidigare har talat om kommunikation utifrån en kodmodell. Sändare skickar kod till en mottagare som avkodar. Framgångsrik kommunikation kräver enligt denna modell att kodning och avkodning fungerar för att budskapet som avseddes av sändaren ska stämma överens med budskapet som mottagaren uppfattar. Den här modellen är allt för förenklad säger Rönnström. Han föredrar en annan definition. “Att kommunicera är att göra flera saker samtidigt och att lyckas göra det genom att få andra att begripa vad man försöker göra.”

Han säger att kommunikation kan ses i en tunn och en tjock mening:

• • Tunn mening: att förstå och göra sig förstådd

• Tjock mening: att acceptera och nå acceptans

I den tunna betydelsen förstår parterna informationen som har delats. Rönnström påpekar att vi ibland tror att informera automatiskt ger ännu mer, till den tjocka meningen. Ett exempel han ger är undervisningen om förintelsen där en lärare efter att ha redovisat fakta förväntar sig att eleverna formas. Men det påverkar endast attityder och beteenden om acceptans nås.

Kommunikationens flerdimensionalitet

Rönnström anser att språklig kommunikation kan ses utifrån dessa dimensioner.

Meningsdimensionen: vilka ord använder du och jag och vad betyder de för respektive person. Även om vi talar samma språk så kan samma ord inneha många olika betydelser beroende på kontext.

Niclas Rönnström talade med en chef om problemet med utbrändhet. De var överens om att det var ett stort problem. Men “problem” betydde olika saker i deras olika kontexter. Rönnström tänkte utifrån hälsoaspekt och chefen talade om problem i ekonomin eftersom de inte hade råd att anställa någon annan.

Handlingsaspekten: Vad gör yttrandet? Samma språkliga sats kan ha vitt skild innebörd.

Rönnström ger exemplet “bilen står fortfarande på gatan” som kan sägas som en upplysning, ett uttryck för besvikelse eller rent utav en fråga. Som ledare är det viktigt att vara tydlig med vad som avses så att andra vet vad som förväntas.

Relationsdimensionen: Dimensionen beskriver hur en acceptabel relation etableras. Rönnström ger exemplel på hur relationen kan vara:

• Ensidig eller ömsesidig
• Inkluderande eller exkluderande
• Samverkan eller konkurrens

För att bygga en relation krävs rapport. Parterna måste relatera till varandra. En ledare som talar om “min budget” och “min arbetsplats” för att referera till företagets kanske inte blir populär när medarbetarna tänker “vår arbetsplats”

Kropps-/jag-dimensionen : Hur stämmer budskapet med avsändaren? Rollen och orden ska stämma överens. Om jag sitter på en anställningsintervju och säger att jag är en bra ledare men flackar samtidigt osäkert med blicken och inte möter den andras ögon saknar påståendet trovärdighet. Att hävda någonting och att representera det är olika saker. Det är ingen som tvekar på att Arnold har fel när ha säger “I’ll be back” för det finns mycket styrka i hans person. Det han säger gör han också.

Monolog eller dialog

Vi kan se ledarskap utifrån samverkansformerna monolog och dialog. Rönnström säger att det handlar om på vilket villkor vi försöker uppnå acceptans. En auktoritär ledarstil som ger medarbetare information om faktum och fattade beslut. Monolog kan vara ett effektivt verktyg där medarbetaren accepterar beslut för egen vinning eller för att undvika negativa sanktioner.

För att dialog ska lyckas krävs det enligt Rönnström flera faktorer:

1. 1. Förståelse – berörda parter måste nå varandra

1. 1. Offentlig – om Ali och Eva löser ett problem tillsammans krävs det att de delar informationen med varandra. En dold agenda låser dialog.

1. 1. Har vi olika verkligheten och lever i olika kontexter. Det krävs en grund.

1. 1. Otvungna förnuftiga acceptans:

1. Villighet att lära

En av föreläsningens deltagare frågade Niclas Rönnström om kommunikativt ledarskap förekommer olika frekvent beroende på bransch. Rönntröm ansåg att det är relativt likt. Jag tror att vi ledare inom det civila samhället har en större naturlig förståelse för kommunikativt ledarskap, transparens och delaktiga processer på grund av att ingen individ kan äga organisationen. När jag igår var på LSU:s frukostseminarium Att leda långsiktigt med kort mandat sade Astrid Wetterström, generalsekreterare på UNF, att hon brukar se det som att hon har organisationen till låns. Det är ett viktigt synsätt för att inte låta våra egon som ledare bli allt för stora. I ett kommunikativt ledarkap går det inte att prångla på andra sin egen sanning utan det krävs ett mod för en öppenhet att ta dialogen och aktivera fler för att leda i rätt riktning.

Allting är piss! Skönt att det är semester och inget jobb.  Efter ledigheten kommer du släpa dig ut ur sängen för att gå till kontoret. Eller kommer du att utropa ett segerskri och har kanske redan börjar smygjobba.  Det kanske äntligen dags att komma tillbaka till spännande utmaningar och utvecklande uppgifter? Du vet allra bäst vad som är rätt för dig om du tar dig tid att stanna till och känna efter. Gör som Anna Iwarsson och nyttja sommaren till ett utvecklande samtal med dig själv. Varje år gör hon ett omval och nyligen valde hon att sluta från sitt arbete.

1 Hur har jag det idag?

2 Vad söker jag mer av?

3 Vägval

Här är ett inspirationskollage i min kalender

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

En coach hjälper dig att utvecklas och att nå dina mål. Enligt ICF, International Coach Federation, handlar arbetet om att arbeta med det utövaren vill uppnå, uppmuntra utövaren till egen utforskning och egna upptäckter, ta fram utövarens egna lösningar och strategier och att hålla utövaren ansvarig. Kina Moby som undervisar i Säljcoaching på Nackademin Yrkeshögskola säger att coachen fungerar som en katalysator för utövarens egen ambition.

Säljcoaching är utveckling för säljare inspirerat av coachingens metoder. Coachen är kanske istället en ledare som även ger råd och har en agenda med samtalet. Där coaching är mer utifrån förutsättningarna som utövaren, den coachade, sätter upp så kan säljcoaching ha syfte från säljcoachens sida.

Även i säljcoaching används utgångspunkter för coaching.

• Utgå från människans potential
• Ansvaret vilar på medarbetaren och inte på säljcoachen
• Hitta hinder och tydliggör dem
• Det kommer kunna bli känslosamt- inga känslor är rätt eller fel
• Låt medarbetaren, utövaren, tänka själv
• Lägg inte fram färdiga lösningar

I vilka situationer är säljcoaching bra? 

Hur lyckas du med förhandlingen? Peder Sönnergaard ger åtta verktyg om hur du blir en bättre förhandlare genom att se till din egen förmåga, fokusera på förberedelser och se över knep och knåp.

Vem är du i förhandlingen?

Förbered dig!

Faserna

Grundregler

Taktiska utspel

Förhandla dig till bra villkor

Påverka din motpart

Psykologiska spel

Se gärna till att vara på hemmaplan för att få ett psykologiskt övertag. Och när ni sätter er vid förhandlingsbordet är ett bra tips att ni sitter på varsin sida om ett hör. Med bortet emellan känns det som en mur mellan er. Vid hörnet får ni möjlighet att titta varandra i ögonen och att se bort. Ni slipper stirra utmanande i den andras ögon under hela samtalet eller riskera flirtiga ögonkast. Väl vid förhandlingen vill du dominera för att nå fram. Du kan leda fram till målet du vill genom att ta initiativet och guida samtalet. Se till att vara kompetent och kunna använda logos med fakta och väl underbyggda argument. Men det kan inte bara vara vara rabblande av fakta utan du måste också visa din personlighet och din mänsklighet. Visa dig till exempel human genom att berätta om ditt erbjudande som en omsorg för motparten “För din egen hälsa är det av största vikt att ta hand om din kropp. Jag hoppas att du vårdar den, ser till att spänningarna släpper. Du kan få testa massagefåtöljen i en månad för att se om dina knutar löses upp och rörligheten ökar så att du slipper följdproblem.”

Förhandling är en konst full av paradoxer som ska, likt mycket annat, anpassas efter situationen. Denna lista är en kort sammanfattning från Nackademins kurs förhandlingsteknik. Vad har du för tips i förhandling?

Olika ledarskap behövs i olika situationer säger det situationsanpassade ledarskapet. Men hur ser det ut vid förändringar? Hur leder du dig själv att bryta mönster?

Thomas Lundqvist skriver om detta i Det biologiska ledarskapet. Han  berättar om sex olika strategier för förändring. Innan vi funderar på hur förändringen ska ske är det bra att tänka till en extra gång om förändringen behövs och varför. Att göra en omorganisering för att få en nyhet kan ta onödigt mycket tid och energi från organisationens syfte. Om du fortfarande ser att förändringen är nödvändig och leder er framåt ger Thomas tre tips som passar oavsett vilka förändringsstrategier du vill använda.

1. Ta små steg och se till att varje steg är i ryggmärgen innan nästa steg påbörjas. “Ha små mål och stora drömmar.”
2. Släpp din kontroll gradvis.
3. Det kommer alltid att finnas motkrafter och en tröghet. Ju mer kraft du sätter in ju mer motkrafter.

Att tänka förändring är första steget men för att vi ska nå utveckling behöver vi en väg framåt. Thomas Lundqvist föreslår olika strategier i Biologiskt ledarskap. Mina favoritstrategier heter Agera,  Tänk i nya banor och Var konkret.

Agera

Att gå omkring och gräma sig över att ingenting händer hjälper oss inte framåt. Att ha mod och kraft är viktigt. För att du ska få kraft och agera föreslår Lundqvist tre taktiker.

1. Acceptera nuet
   Det gäller att inse att det som kommer imorgon börjar med vad vi gör idag. När du vill till den förbättrade framtiden kan det kännas långt borta och omöjligt att uppnå. Men acceptera var du står och börja med det. Thomas Lundqvist kopplar till AA som säger att det räcker med att varje morgon besluta sig för att inte dricka under dagen. Efter ett tag passeras en månad. Efter ett tag två. Ett år. Två. Tillslut är du vid målet.
2. Byt vänner! Byt arbetskamrater!
   Du påverkas av din omgivning. Sitter du bredvid klagogruppen på jobbet så kommer dina tankar också gå i samma banor under kafferasten. Byt samtalsämnen och se till att omge dig med andra som vill utveckla och förbättra. De som vill lyckas istället för att snacka skit om andra. Att lyssna och ta till sig kritik är viktigt men negativa kluster är inte bra för någon.
3. Se positivt
   Kom ihåg att processen är givande. För dagbok, loggbok eller blogg som får dig att kunna se tillbaka på hur utvecklingen har gått. När jag övningskörde hade jag en loggbok där jag antecknade vad jag gjorde, hur det gick och vad jag kände. Dagar som var lite tyngre (när jag började träna på att backa runt hörn) kunde jag bläddra igenom de tidigare sidorna och se när jag tyckte att kopplingen var svår eller problem med att få i växlarna. Det fick mig att se hur långt jag hade kommit. Undrar andra hur långt processen kommit och vilka resultat som nåtts så kan du svara. Eftersom vi bedömer i kontraster är det ett bra verktyg för “före och efter bilder”.

1. Be om hjälp
   Du ska inte tro allt du hör. För att sovra och hitta rätt i djungeln är det värdefullt att höra andras åsikter och att fråga om ditt eget agerande kan vara extra viktigt. Att bedöma den egna insatsen kan vara svårare än att mäta andra resultat.
2. Tänk framtid
   “Det går aldrig att spola tillbaka livet hur mycket man än anstränger sig.” Gå framåt istället för att ändra vad som hänt. Jag tycker också att det är viktigt att ta vara på det bra som gjorts och föra in det i framtiden.
3. Vad fungerar?
   Fokusera på det som fungerar. Du kanske också hamnar i den fällan att räkna upp det som inte fungerar bra t ex när vi ska hitta en mötestid räknar vi upp alla dagar vi inte hinner istället för att direkt gå på de möjliga tiderna.

Ibland tar vi för givet att andras tolkning är samma som vår egen. När vi talar om abstrakta begrepp kan det bli extra svårt. Säger jag “Det är viktigt med en transparent organisation.” kan det betyda helt olika för mig än vad det gör för dig. Lundqvist säger “Vi styrs både av vår egen självbild och av omgivningens bild av oss. Och dessa bilder skiljer sig nästan alltid åt.” Han liknar det med 6 som från detta håll ser ut som siffran sex men från andra sidan är siffran nio. “Vem har rätt och vem har fel?” Genom att vara konkreta undviker vi onödig misskommunikation. Alla ser utifrån sitt eget perspektiv så övertygar du andra gäller det att kunna se hur det fungerar från den andra personens sida.

Lyckade studier och fina resultat. Trots det var Johan Thomas aldrig nöjd speciellt länge. Han fick inte kicken och trots att han hade förutsättningarna trivdes han inte. Han insåg då att han var på fel plats. Att han hade lyssnat på hjärnan och inte på hjärtat. Känner du igen dig?

Johan Thomas brinner för att hjälpa andra att utvecklas. Vägen han hade valt hade ett annat fokus och han insåg att han hade dragits med i borden och andras förväntningar. En av hans tankeställare var att se ett TED-talk med Steve Jobs som sade “Don’t let the opinions of others drown your inner voice.” Att lyssna på hjärnan betyder att följa efter “borden” och “ska”. Att välja det som kanske ser bra ut. Men när Johan lyssnade på sin vän Julia som sade “man kan inte bestämma vad man känner” insåg han att det var dags att följa hjärtat istället för hjärnan. Det är lättare att få hjärnan  att följa med på hjärtats väg än tvärt om.

Idag arbetar Johan Thomas på Unleash, ett rekryterings- och konsultföretag med fokus på att utveckla människor. Ashkan Safaee som är CEO & Founding partner på Unleash säger att de bara arbetar med dem som har stora hjärtan. Någonting de arbetar med är talangnätverk där de samlar talanger inom närigslivet. I tisdags arrangerade de ett mingel för talanger inom försäljning och/eller ledarskap. Det var en trevlig mix av människor med egna företag, som arbetade som säljare och i ledarroller.

Ashkan säger “Vi är mer rädda för att misslyckas än vad vi gläds åt att lyckas.” Jag tror att om vi är mer ärliga med oss själva kommer det inte finnas samma risk för att misslyckas eftersom det då är efter egen måttstock vi döms. Att prestera och hålla upp en fasad är mycket krångligare än att gå sin egen väg. Ibland är det ingen skillnad mellan dit hjärnan vill och dit hjärtat vill. Men hur vet vi?

För att ge en tankeställare hade Johan Thomas förberett en övning där han spridit ut olika bilder. Alla deltagare fick välja en bild som visade “Vart är jag på väg?” och “Vart vill jag?” sedan presenterade vi dem för varandra och såg om det fanns ett glapp emellan dem.

Vad är du rädd för? Berätta gärna om vad du vill göra och/eller berätta någonting peppande för oss som ska göra någonting vi tycker är läskigt.

I annonsbilagan A Perfect Guide som följde med SvD torsdagen 30 juni finns en intervju med rubriken Mästerligt ledarskap. Den består av ett samtal mellan Jan Carlzon och Linda Jansdotter Larsson. Jan Carlzon är en gammal räv inom företagsledning och är en idol för min lärare i företagsekonomi som beundrade hans arbete på Vingresor eftersom servicen ständigt överträffade kundens förväntningar. Linda Jansdotter Larsson är global chef för Trading Operations på SEB. Hon vann nyligen titeln framtidens kvinnliga ledare utsedd av Shortcut och Ledarna med motiveringen att hon är nytänkande och på ett konkret sätt väljer nya vägar. Ett exempel är att hon valde att ta bort borden under ledningsmöten för att skapa ett sammansvetsat team med närmre relationer.

En del av deras samtal som intresserade mig i egenskap av att vara född 1989 handlade om hur 80- och 90-talisterna ska ledas. Linda säger att ledarskapet ska bygga på kommunikation och dialog. Mer feedback och återkoppling krävs för åldersgruppen som också själva vill vara med i att påverka i större utsträckning. Jag kan inte uttala mig för alla andra men försäkrar att Lindas analys stämmer in på vad jag förväntar mig av en ledare. Kommunikation är även mitt eget ledord och jag tror att mina medarbetare motiveras av att ta ansvar och själva vara med och styra. Idag finns mycket stimuli för att göra sin röst hörd och de som nu växer upp med sociala medier kommar antaligen ha det än mer i blodet. Att dela med sig och få omedelbart gensvar genom bloggkommentarer och likes ökar på suget. Hur feedback än förmedlas så är det viktigt. Respons är viktigt för att utvecklas och kunna nå nya mål. För att jag ska göra min bästa arbetsinsats vill jag att det ska göra någon skillnad, att jag får bra information och att jag inkluderas i verksamheten.

Att misslyckas är den största skräcken för många. Linda säger ”Det enda misstaget man inte ska göra är det du inte lär dig något av.” Både Jan och Linda berättar om att de har misslyckats. Jan berättar om sitt första framförande som vd på Vingresor då han bara pratade om siffror och prognoser. Han ville bli accepterad och kanske vinna respekt. Kommentaren från en kompis var att det var det sämsta talet han hört. Någonting Jan har tagit till sig är att det som medarbetarna ska tänka efter ett anförande är ”Jag hör vad du säger, och jag känner vad du menar.” Någonting han lärde sig av det misslyckade talet var att emotion är viktigt.

Förutom att utvecklas via lärdomar från egna misstag går det att vända sig till ledarskapsböcker och förebilder. Linda Jansdotter Larsson anser att det kan ge inspiration och bra tips men att det inte går att läsa sig till ledarskapsförmåga. ”Det är viktigt att ha sin egen kompass och lyssna till sig själv.” Hon citerar även Oscar Wilde. ”Var dig själv, alla andra är redan upptagna.” Jag håller med om att det inte kommer gå väl om du försöker att bli någon annan och går emot din egen natur. Bland de viktigaste egenskaperna för bra ledarskap tycker jag är självkännedom. Det är svårt att få det via böcker utan det kommer genom mötet med andra människor. Däremot tror jag att det finns enormt mycket att hämta genom att lära från andra. Det är skönt att slippa göra exakt alla misstag själv.

Hur gör du för att bli en bättre ledare? Har du någon förebild inom ledarskap?