Misslyckas och utvecklas – panelsamtal om föreningsliv
Att lära tillsammans, att misslyckas och att göra rätt. Att bli fler i en organisation, att ta hand om de medlemmar vi har. Att fokusera på medlemsnytta eller nytta med medlemskapet. Att tänka som ett barn och att ta in nya perspektiv. Detta är några av tipsen som lyftes i dagens panel, och som du kan läsa om här.
NBV Sydost bjöd idag in till en digital inspirationsdag som fokuserade på studieförbundets idégrund: nykterhet, demokrati och föreningsliv. Avsnittet om föreningsliv bjöd på ett panelsamtal med mig, Andrea Lavesson som är HR-chef på NBV och Esraa Kabor som är cirkelledare. Karin Adelsköld modererade och fördjupade samtalet. Om du är nyfiken på att se samtalet finns det här och det börjar vid 2 h 47 min.
Be om hjälp, lära tillsammans och av misslyckanden
Andrea lyfte att föreningslivet lärt henne att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken, att det ideella engagemanget hjälpt henne att växa och att hon kunnat lära sig genom att göra fel. Jag delar den upplevelsen och tycker att det är så viktigt att just få testa och misslyckas. När vi kan dela med oss av misslyckanden ökar chansen att vi lär oss av varandra. Om vi hela tiden säger att allt är bra, blir precis som vi har tänkt oss och var fixat i en handvändning, oavsett hur svårt och tufft det har varit, försvårar det att be om hjälp och att utvecklas. Att kunna bygga en psykologisk trygghet (läs mer om det här och här) är viktigt för att nå organisationens mål och för att kunna göra det på ett sätt som vi mår bra av.
För att lära sig och utvecklas behöver vi också kunna be om hjälp. Esraa säger att det är svårare att be om hjälp i början och blir lättare efter ett tag. Andrea påpekar att vi behöver veta vem vi kan fråga och vad vi kan be om hjälp om. Jag håller med dem om detta och får idag samma kommentarer från mina patienter på habiliteringen. Det kan vara svårt att svara på frågan “vad vill du ha hjälp med?” när vi inte vet vilken hjälp som går att få. Det kan då vara skönt att få frågan “vill du att jag berättar vad som hjälpte mig när jag var ny?” eller “är det okej att jag berättar hur jag hjälpt andra tidigare?” för att se om en person vill få hjälp och sedan kunna ge konkreta tips som kanske eller kanske inte hjälper personen du har framför dig. Om det är första gången vi genomför ett projekt, startar en studiecirkel eller kandiderar till ett ledarskapsuppdrag kan det vara svårt att veta vilka uppgifter som ingår och det kan vara svårt att veta vad vi ska be om hjälp med. Då kan det vara skönt att höra om andras erfarenheter för att få inspiration eller att få veta vad ett uppdrag innebär så att vi kan fråga om de delar vi är mer osäkra på. Vi kan vilja se en tidigare projektplan eller en mall för en studieplan.
Konkretisera mera
Det är inte bara inför att få hjälp vi kan behöva få fler konkreta förslag. Att konkretisera gör det lättare att tacka ja till uppdrag, att vilja delta på aktiviteter och att locka till att bli medlemmar. I panelen tog jag upp att vi ofta är bättre på att konkretisera kring medlemsnytta, det du får ut av medlemskapet, än vad vi är på att konkretisera skillnaden ditt medlemskap gör, nytta med medlemskapet. (Läs mer om begreppet här och om boken Inkluflera här.) Att bli medlem i RFSU ger dig den läsvärda medlemstidningen Ottar. Medlemskap i fackförbund har gett mig rabatt på försäkringar, tågresor och biobiljetter. Här är det ofta tydligare exakt vad ett erbjudande innebär. Hur ett medlemskap gör skillnad, eller att jag deltar på aktiviteten eller inte, att just jag kandiderar, är vi kanske inte riktigt lika bra på att berätta. Min uppfattning är att vi är bättre på att förklara punktinsatser gör skillnad. Denna satsning från IOGT-NTO visar tre tydliga saker som går att göra vid ett tillfälle och förklarar varför dessa aktiviteter gör skillnad. Mer långvariga uppdrag kan vara svårare att göra tydliga. Vad innebär det att sitta i valberedningen? Hur mycket kan jag behöva kämpa för att hitta kandidater och hur går det att göra på ett bra sätt? Vad gör egentligen en verksamhetsrevisor eller en styrelseledamot? Om vi kan tydliggöra det underlättar det mycket.
Inte bara uppdrag med mandatperioder på ett eller två år behöver förtydligas. För många behöver det vara tydligt vad som förväntas bara för att våga delta på en aktivitet. På mitt jobb idag på vuxenhabiliteringen tipsar vi patienter, anhöriga, boendepersonal och dagliga verksamheter om att försöka underlätta att delta på aktiviteter genom att svara på sju frågor:
- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Vem ska vara med?
- Hur länge ska det hålla på?
- Vad ska hända sen?
- Vad behöver jag ha?
- Varför ska jag göra det?
Varför ska vi vara med?
Den sjunde frågan om varför någonting ska göras är viktig att besvara. Esraa tog upp att hon anstränger sig för att göra studiecirklarna roliga för de barn och unga som deltar. När det är kul för dem att vara med ökar chansen att de kommer tillbaka. Hon berättar också hur viktigt det är att lära sig. Båda dessa går att koppla till Martin Seligmans PERMA. PERMA beskrivs i boken Ensam eller stark – Åtta principer för framgångsrika team som alternativ till ett “bra jobbat”.
P – positiva känslor: här kan vi se att Esraas uppmuntran till studiecirkeldeltagarna finns. Stolthet, glädje, kärlek, hopp, nyfikenhet, inspiration.
E – engagemang: att vara så pass uppslukad av någonting att allt annat suddas ut gör att vi blir mer motiverade och involverade i det. Vi kan hamna i detta när det är en bra balans mellan våra färdigheter och det som ska göras, när vi vet vart vi ska och hur vi ska agera för att komma dit. (Läs mer om det relaterade begreppet flow här.)
R – relationer: i befolkningsstudien av von Essen och Svedberg var sammanhanget det mest motiverande till att arbeta ideellt. De flesta som engagerar sig har också börjat efter en uppmaning av någon de känner.
M – mening: kopplingen mellan det du gör och syftet det har. Varför gör du någonting? Vem gör det skillnad för och på vilket sätt?
A – (Achievements) prestationer: att förbättras på någonting, att lära oss nytt, att se egen eller gemensam utveckling är motiverande. I en studiecirkel går det att motiveras både av egna och andras lärande.
Vad är nästa steg?
I detta blogginlägg har du kunnat få en del tankar från dagens panelsamtal. Fler tips från Andrea och Esraa finns också i panelsamtalet. Du hittar ännu mer i böckerna Inkluflera och Ensam eller stark men också i tidigare inlägg här på bloggen. Om du gillade det här inlägget är du kanske intresserad av att läsa inlägg om att rekrytera medlemmar i pandemitider, att motivera mot mål och Tre tips om beteendepsykologi för tillväxt.
Ett sista tips är också att inte bara titta eller läsa på egen hand. Ta också upp dessa frågor med andra engagerade, försök välja en konkret sak som du kan testa att göra den kommandet veckan, följ också gärna upp det med andra och diskutera vad ni har lärt er.
