Det finns många olika sätt att vara förebild på. Vi kan dela med oss av kunskap, hjälpa andra eller bana nya vägar. Det finns också många utmärkelser som lyfter fram förebilder. Igår fick Tove Alexandersson Jerringpriset. Fram till fjortonde februari går det att nominera till Raoul Wallenbergpriset. Och idag träffade juryn de tre finalisterna till Årets Örebrostudent.
Att vara förebild innebär att vara en person som andra ser upp till eller att göra någonting som andra själva kan ta efter. En förebild behöver alltså inte vara en fullkomlig människa utan snarare en person som gör sådant andra kan lära sig av eller inspireras av.
Varför är det viktigt att vara en förebild?
Människor lär sig saker på olika sätt. Vi lär oss av det vi gör. Men vi lär oss också av det vi hör och det vi ser andra göra. När vi pratar om inlärning från sådant vi ser andra göra kan vi använda begrepp som modellinlärning, observationsinlärning eller social inlärning. Kärt barn har många namn. Begreppsförvirring till trots är det en välkänd princip som kommer från forskning av psykologen Albert Bandura. Han gjorde ett berömt experiment där barn fick se vuxna interagera med en docka. Vissa barn fick se en vuxen vara aggressiv mot dockan och när de sedan fick komma in i rummet upprepade de aggressiva beteenden som de sett. Detta experiment har gjorts i flera olika tappningar och har lagt grunden för teorin som beskriver hur vi lär oss genom att se vad andra gör. (Om du vill se Albert berätta om experimentet och se videoklipp från det finns ett kort klipp om det på Youtube.)
När jag tänker på modellinlärning ökar min motivation till att agera som förebild. Det slitna citatet “Be the change you want to see in the world” som vanligen tillskrivs Mahatma Gandhi är därför ett gott råd. Vi kan se vår roll i ett större sammanhang och påminnas om den dubbla skillnaden vi kan göra, dels genom id men också genom en egna insatsen men också genom att det vi gör sprider ringar på vattnet om andra lär sig av det.
Årets Örebrostudent som förebild
Sedan förra året väljer Örebro universitet och Örebro studentkår vem som ska få utmärkelsen Årets Örebrostudent. Priset uppmärksammar studenter som visat stort engagemang och påverkat andra studenter positivt, som är en förebild för nuvarande och eventuellt framtida studenter, samt som är en god ambassadör för universitetet och Örebro som studentstad.
Förra året fick Jennifer Schlyter utmärkelsen. Hon har varit ute på utbyten och även engagerat sig för utbytesstudenter som kommit till Örebro. I år är Mamz Shuker, Theo Henningsson och jag de tre finalisterna för utmärkelsen. Det är ärofyllt att få vara en finalist och extra så i ett gott sällskap. Mamz har varit med och grundat nätverket FemTek som arbetar för jämställdhet inom ingenjörsprogrammen och även startat upp Ingenjörer utan gränser i Örebro. Theo är studentambassadör där han inspirerar personer att börja på Örebro universitet och han är också engagerad i Mentor Sverige. Eftersom jag gärna vill inspirera andra studenter att engagera sig för frågor de brinner för är jag tacksam både över erkännandet en nominering betyder men också för möjligheten att inspirera genom uppmärksamheten en nominering innebär.
Vad visar förebilder upp?
Som förebild vill vi ofta visa upp sådant vi är stolta över och sådant vi tror skulle vara bra om andra gjorde mer av. Kanske är det just att vara mentor, driva ett nätverk eller att få guld i orienterings-VM. Utöver dessa beundransvärda insatser tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att vi också kan vara stolta när vi gör sådant som är svårt för oss, när vi testar nytt och när vi lär oss av misslyckanden. När jag skrev blogginlägget 12 saker jag är stolt över från 2019 försökte jag tänka både på prestationer jag är nöjd med, som bokkapitlet i Starka tillsammans, men också sådant som varit jobbigt på ett annat sätt, och mindre glamouröst, som att jag dragit ned på städkrav i hemmet.
Jag vill gärna vara en förebild för andra så länge jag klarar av att både visa upp framgångar, stegen för att ta sig dit, all träning och alla misslyckanden på vägen. Utifrån att jag, och många med mig, upplever att vi får mest erkännanden just för framgångar är det inte konstigt att vi jobbar för mycket, kontrollerar det vi gör om och om igen eller andra beteenden som är vanliga vid perfektionism. Men vi behöver påminna oss själva och varandra att misstag ger lärande och för oss framåt. I boken Ensam eller stark som är skriven av Oskar Henrikson och mina andra kollegor på Psykologifabriken går det att läsa om Amy Edmondsons forskning. Amy har undersökt psykologisk trygghet och hur det får team att producera bättre. Hon såg att team med öppenhet kring att berätta om misstag och rapportering av problem lyckades bättre än team som bara pratade om framgångar.
Vi vill gärna visa upp vår finaste sida
I fjol var jag en del av en konstinstallation som bjöd in besökare att ta mindre smickrande bilder. Vi som var med fick pressa ansiktet mot en glasruta och våra tillknycklade ansikten projicerades sedan ett efter ett. Jag tycker att det är intressant eftersom jag, och många med mig, annars bara vill visa oss från vår bästa sida. När jag blev fotograferad inför Årets Örebrostudent försökte jag välja en säker pose med min bästa sida vänd mot kameran. Eftersom jag oftast här på bloggen och i sociala medier visar leende bilder som jag är nöjd med vill jag idag dela fotot från konstinstallationen som en kontrast. För mig är det en påminnelse om att vi inte måste leka fläckfria för att vara förebilder utan att vi kan visa på en bredd av erfarenheter och sedan lyfta vad vi vill göra med dem.
Om vi går tillbaka, så är förebilder alltså inte perfekta människor utan personer som både kan dela med sig av framgångar och snedsteg för att kunna stötta andras utveckling. Jag är glad över att kunna göra det under min studietid på Örebro universitet och hoppas också kunna göra det i mitt kommande yrkesliv. Jag vill också uppmuntra dig att fundera över på vilka sätt du är en förebild idag och hur du skulle vilja vara det i framtiden.
Vi kan alla vara perfektionistiska ibland. Om det inte påverkar livet behöver det inte vara ett problem att det sker då och då. Men om det påverkar livet kan det vara bra att se över om du har möjlighet att göra förändringar som får dig att må bättre. I detta inlägg kan du läsa om åtta vanliga beteenden som görs vid perfektionism. Kanske kan du känna igen dig i dem?
Perfektionism är ett begrepp bli ofta slänger oss med. Martin M. Antony och Richard P. Swinson skriver i boken When Perfect Isn’t Good Enough – Strategies for Coping with Perfectionism om att perfektionism inte är att ha höga mål och ambitioner. De skriver att det kan vara positivt med ambitioner som driver dig framåt. Däremot säger de att perfektionism snarare kan hindra resultat och citerar David Burns som beskriv perfektionism som att ha orealistiskt och orimligt höga krav som konstant eftersträvas och att perfektionister mäter sitt egenvärde endast i resultat, vad som produceras.
De flesta av oss är inte perfektionister i en klinisk betydelse. Men många har beteenden som kan vara bra att se över. Här kan du läsa åtta olika beteenden som är vanliga vid perfektionism men som kanske också sätter käppar i hjulet både för ditt välmående och dina resultat.
1. Överkompensation
Om du överkompenserar gör du någonting i en högre omfattning än vad som behövs för att undvika risken att göra för lite. Du kanske överarbetar en rapport och gör den mycket detaljerad för att inte riskera att missa någon viktig information. Du kanske kommer med stor tidsmarginal för att verkligen inte löpa någon risk att komma försent. Du kanske skriver mejl, skickar SMS och ringer för att ta upp samma fråga utan någon tid emellan dem för att se till att informationen helt säkert kommer fram till mottagaren.
2. Kontrollera och söka bekräftelse
När du har gjort någonting upplever du kanske ett behov av att dubbelkolla. Du kan också be någon annan att granska det du har gjort. Eller om du kontrollerar andra personers arbete. Exempel på detta kan vara att läsa igenom mejl flera gånger innan de skickas till kund, att spegla sig varje halvtimme för att se till att håret ligger rätt eller att upprepat be partner att bekräfta att hemmet är tillräckligt fint inför att gäster kommer.
3. Organisera och lista
Jag tycker själv mycket om organisering och listning. Problemet är när det går till överdrift och själva planeringen blir viktigare än utförandet. Kanske behöver planen vara 100 % perfekt innan någonting kan sjösättas. Du kanske hela tiden vill fixa med listan så att allt stämmer med vad som gjorts. Exempelvis kan du göra en så detaljerad veckoplanering över studier så att det sedan finns för lite tid för att använda den för att plugga. Du kan städa kontoret till en grad att alla skåp är perfekta men att du inte har lika mycket tid för arbetet. Eller så kanske du vill stämma av planeringen ofta och flytta om på att göra-listan så att ordningen på listan stämmer överens med ordningen du gör uppgifterna i.
4. Prokrastinering
Istället för att ta itu med uppgifter så skjuts de upp. Det gör att du slipper se att uppgiften inte går att lösa perfekt. Du kan också skylla imperfektion på tidspressen. Kanske påbörjar du inte en uppsats eftersom uppgiften känns för överväldigande att göra om du ska kunna skriva en uppsats på den önskade nivån. Du söker kanske inte något jobb eftersom det personliga brevet inte blir tillräckligt bra. Kanske putsar du inte dina fönster eftersom de ändå inte kommer bli tillräckligt fläckfria.
5. Ge upp för tidigt
Detta beteende beskriver när du gör någonting som du kan slutföra men som du avbryter i förtid eftersom resultatet inte verkar bli perfekt. Kanske fullföljer du inte en tavla eftersom resultatet inte blir rätt direkt. Du kanske hoppar av kursen till träningsinstruktör när du tycker att andra kursdeltagare verkar bättre. Eller om du tackar nej till en jobbintervju för att du hört att en annan kompetent person sökt tjänsten och du är rädd för att hen får den istället för dig.
6. Göra allting själv
Även om du gör saker i par eller grupp så gör du helst allting själv. Det är svårt att delegera och släppa kontroll till andra. Kanske följer du upp om din partner köper presenter till sina vänner. Du låter inte dina kollegor ta ansvar i gemensamma projekt och ber om att vara i kopia på alla mejl för att se att det verkar gå rätt till. Du vägrar låta barnvakten ta hand om barnen och både ringer vid upprepade tillfällen och kommer hem tidigare än vad det var sagt för att följa upp att allt går bra.
7. Långsamhet
Här handlar det om att göra någonting mycket noga eller långsamt för att vara helt säker på att ingenting blir fel. Kanske läser du mycket långsamt för att inte missa någon detalj. Ett annat exempel är att vika kläder på ett specifikt sätt, lugnt och stilla för att inte råka göra fel. Det kan också vara att prata mycket långsamt för att ingen ska missa något viktigt ord.
8. Undvikande
Detta beteende innebär att inte påbörja en aktivitet, att inte försöka utan att helt enkelt undvika att göra det. Exempelvis att tacka nej till att hålla ett tal eftersom det inte blir bra nog. Det skulle också kunna vara att inte kontakta en viktig kund eftersom hen kanske ändå inte vill köpa. Eller att hoppa över att gå på en föreläsning eftersom det är svårt att förstå allting.
Vad kan du göra nu?
Efter att du har läst dessa åtta beteenden kanske det kan vara värt för dig att fundera kring om du ser något mönster hos dig själv. Kanske gör du ofta nummer fem och kan behöva tänka över om det är någonting du tror hjälper dig eller inte. Kanske vill du bolla med någon i din närhet för att se om hen sett någonting du inte själv har tänkt på. Eller så kanske du landar i att du trivs med sättet du beter dig på och redan gör det som får dig att må bra på kort och lång sikt. Om du ser någonting som du vill förändra kan det vara skönt att börja med en sak i taget och testa att göra tvärt om mot vad du brukar. Om du brukar skjuta upp för att uppgiften känns för stor kan det vara bra att testa att göra 5 minuter på uppgiften och sedan fira framgången. Om du kontrollerar att alla dina mejl är perfekt stavade kanske du vill testa att skicka ett till kollegan där du stavar fel. Helt enkelt göra ett beteendeexperiment där du testar att göra tvärt om från det du brukar.
Det är bra att se över sina beteenden och att inte bara titta på ytan med vad som görs utan också vad som ligger bakom beteenden, vad som får oss att exempelvis skjuta upp eller att kontrollera. Om vi ser att vi är rädda för att göra fel kan det vara lättare att testa att utmana den rädslan. (PS jag tycker de här glasen är fina men är förtjust i att kunna diska i diskmaskin så jag använder dem inte. Om du vill köpa dem kan du göra det på Marketplace.)
Idag börjar en ny termin. Det är vårtermin för 2020 och min sista på psykologprogrammet. Men det är också många människors första termin eller tidigt i studierna för ytterligare många andra. Därför kommer här sju tips till dig som är ny student eller som av andra skäl upplever ett behov av att komma igång med pluggandet på ett annat sätt.
1. Håll fokus under föreläsningarna
Om du går på föreläsningarna, vilket jag personligen tycker brukar vara en stor vinst att göra, är det såklart lättare att lära sig om du klarar av att hålla fokus under dem. Vi har alla olika lätt att hålla fokus men utifrån den förmågan vi har kan vi påverka genom våra beteenden. För mig har det underlättat att skriva för hand. Dels för att jag enkelt kan rita olika modeller som är vanliga inom KBT men också för att det är bra för att göra mindmaps eller att göra små olika bilder jag lättare kan komma ihåg. Min upplevelse är att jag jobbar mer med innehållet genom att jag gör om det som sägs till symboler, bilder och förkortningar. Att bearbeta material hjälper inlärningen. Jag tycker också att det är lättare för mig att använda färger som både hjälper mig att minnas men också underhåller de perioder föreläsningen går lite långsammare.
De gånger jag skrivit på dator har jag märkt att det varit lätt att gå in och kolla mejl eller någonting annat när det inte hänt så mycket under föreläsningarna. Det finns såklart fördelar med att skriva på dator, som att kunna skriva in direkt i powerpointpresentationen och då lugnare kunna lyssna på vad som sägs istället för att hetsskriva sådant som står i presentationen. Det går att bara fokusera på det extra materialet som sägs utöver presentationen. Om du föredrar att skriva på dator är mitt tips att stänga av wi-fi eller att använda något blockeringsprogram för att inte kunna gå in på de mest lockande webbplatserna.
Jag använder SelfControl för att blocka olika webbplatser men det finns också många andra program både för telefon och dator. I min svartlista har jag webbplatser som Youtube, Facebook, LinkedIn och Twitter. Jag använder det framförallt under studier och arbete men också ibland under kvällar eller andra lediga tider för att lättare varva ned.
2. Hitta ditt sätt att repetera
De säger att repetition är kunskapens moder. Det går att göra på många olika sätt och det kan vara skönt att variera. Min upplevelse är i alla fall att det är lättare att repetera när jag inte är uttråkad av att göra det. Här är fyra olika metoder jag tycker om:
Att gå pluggpromenader med klasskompisar tycker jag har varit väldigt trevligt. Det är ett skönt sätt att kunna ställa frågor till varandra och samtidigt få njuta av solen eller skogen strax ovanför mig. Jag tycker att detta har fungerat bäst i sista fasen när vi är säkra på att jag eller promenadvän har koll. Det är nämligen skönare att promenera utan böcker och svårt att kolla upp saker. Men du kan såklart diktera dina frågor, skriva upp dem i telefonen eller på annat sätt komma ihåg dem till att du kommer hem till litteraturen.
För mig har bloggande också varit ett bra sätt att repetera. Jag upplever att jag har lärt mig samtidigt som jag hoppas att det kan vara lärorikt för andra.
Eftersom jag läser psykologi är jag förunnad att läsa ett ämne där det också går lätt att relatera till mitt eget liv. Jag har exempelvis repeterat olika modeller och testat min förståelse för dem genom att skriva i min dagbok och exempelvis noterar hur mina sovmönster ser ut. Vad har jag för tankar om sömn, vad uppmärksammar jag när jag inte kan somna, vilka beteenden gör jag? Även om jag inte har insomni, generaliserat ångestsyndrom eller de flesta andra diagnoser kan jag komma på vissa saker som jag tänker, känner eller gör. Genom det ser jag över om jag verkligen förstår modellen och får ett till tillfälle att repetera. Du kanske inte läser ett ämne som är lika lätt att relatera till ditt eget liv. Men det kanske går att koppla till vissa saker du har hemma, på organisationer där du arbetat eller någonting annat som du känner till.
Slutligen, tycker jag om att göra sammanfattningspapper inför tentor med de viktigaste kunskaperna. Då skriver jag ned olika modeller och nyckelinformation jag behöver ta med mig. För mig hjälper det att göra pappret men under salstentor kan jag också komma ihåg utifrån min mentala bild där jag kan tänka på vilken färg det är, hur många punkter, vilka bilder och genom detta lättare få fram informationen under tentan. Jag tycker också om att ha kvar dessa papper efter kurserna är avslutade för att kunna påminna mig lite även efter att tentan har varit.
Bilden visar repetitionspapper från när jag läste vetenskaplig metod och har funnit med i ett tidigare inlägg om det. Idag har dessa papper flyttats ut i hallen och sitter på insidan av min garderob. På toalettdörren har jag istället sammanfattningspapper om hälsopsykologi. Om du är nyfiken på hälsopsykologi kanske du vill läsa inlägg om fyra tips därifrån eller lärdomar från en hälsopsykologisk konferens.
3. Få nya perspektiv
Jag tycker att det fungerat bra för mig att träffa olika klasskompisar för att plugga. Det har hjälpt mig att få olika perspektiv beroende på hur vi kopplar information till tidigare kurser, mellan olika ämnen inom samma delkurs och så vidare. Att plugga tillsammans med olika personer istället för att alltid sitta med samma tycker jag har varit hjälpsamt för att bredda perspektiv.
Att använda olika källor för att komplettera tycker jag är ett annat sätt att få nya perspektiv. Jag tycker att det är skönt att komplettera att läsa artiklar och böcker med att göra annat. Till exempel tycker jag att det är skönt att hitta videor med olika forskare, lyssna på poddar eller liknande. Till exempel så har psykologprogrammet på Örebro universitet en egen podd. Det är ganska få avsnitt men de är spännande och du kan hitta dem här. Jag tycker det kan vara skönt att få in någonting annat om jag vill få en förmiddagspromenad i solen, vill passa på att städa lite hemma eller av andra skäl känner att jag behöver resa mig från bordet där jag pluggar. Om du vill lyssna kan du också kolla in att använda talsyntes som vi örebrostudenter och även studenter på andra lärosäten har tillgång till via tor.talk.
4. Fördjupa dig i ämnen på ett lustfyllt sätt
För många av oss har det vi pluggar gått från att vara ett intresse till en sysselsättning. Jag tycker psykologi är fortsatt spännande och vill ha den upplevelsen framöver också. Jag tänker att det hjälper att hitta olika sätt att fördjupa sig i fältet på sätt som känns lustfyllda. För min del har det varit väldigt givande att ha en bokcirkel med klasskompisar där vi läst olika böcker om psykologi och pratat om ämnen som rör fältet men inte precis det vi pluggar i den aktuella delkursen.
Sedan tycker jag att mina studier har varit hjälpsamma för olika ideella engagemang. Jag tycker att det har varit användbart inom mina engagemang i Klimatstudenterna och RFSU. Jag har också hört från vänner som engagerat sig i Föreningen Storasyster och Röda korsets ungdomsförbund att de upplevt att de kunnat använda sina psykologikunskaper där.
Ett annat sätt för mig att fördjupa är att vara med i en stor facebookgrupp för psykologer och psykologstudenter från termin sex och uppåt. Det har gett fler andra perspektiv där jag får ta del av olika frågeställningar yrkesverksamma har i sina arbeten. Att titta på videor, lyssna på poddar eller läsa andra böcker på egen hand tycker jag också har varit kul. För mig har det också varit hjälpsamt att blogga för att jag genom det känner att jag kunnat spara spännande information jag tagit in och sedan också får dela det med andra. Jag hoppas att du kan utforska olika sätt för att hitta någonting som passar dig.
5. Ekonomi
Ekonomi är ett område som stressar många som går från arbete till studier. Jag var själv lite nervös att gå från att arbeta heltid till att läsa på universitet. Nu i januari upplever många att det är en tuffare månad. SVT intervjuade därför studenter i Örebro som tipsade om att köpa böcker begagnat och att göra matlådor. De pratade också om att tänka över vad vi köper, vilket jag tänker är en bra sak varje månad dels för egen ekonomi men kanske framförallt för en hållbar miljö.
Litteraturen kan bli en stor kostnad i början av kurser. Jag tycker också att det fungerar mycket bra att köpa och sälja begagnade böcker. Du behöver ligga ute med pengar men kan få det mesta tillbaka om kurserna inte ändras. Om de förändras här i Örebro och den kommande terminen har annan litteratur brukar Campusbokhandeln vara bra på att sälja till andra lärosäten. De fungerar såklart bra för att sälja på samma lärosäten också om du vill slippa göra det själv men om du säljer via Facebook, bokbytardagar eller liknande så får du hela summan. Mycket litteratur går också bra att låna på universitetets bibliotek. Jag har också hittat många böcker på Örebro eller Stockholms bibliotek. De första fyra terminerna fick jag också studiestöd från Unionen där jag var yrkesverksam medlem. Det har täckt min litteratur för de resterande terminerna. Jag har också fått stipendium från Vision och det finns många andra stipendier du kan söka.
I intervjun tipsade de andra studenterna om matlådor. Jag brukar veckohandla, och minskar genom det tillfällen till okynnesshopping. Sedan gör jag ofta storkok och har helst minst 10 matlådor i frysen för att smidigt kunna variera det jag äter under en vecka. Även om jag har ett system där jag hänger upp min lunchlådepåse för att komma ihåg matlådan så har jag också glömt den hemma. Därför tycker jag att det är en stor vinst att bo nära universitetet. Till Sörbyängen kan jag cykla på tio minuter och då i lugn och ro äta hemma, kanske på balkongen, eller cykla tillbaka till skolan igen. Att bo nära universitetet och staden underlättar såklart också för att cykla vilket såklart också sparar många busspengar.
Bild på lunchpåse som hänger på kylen för att påminna mig om att på morgonen plocka ut mat från kylskåpet och lägga ned i ryggsäcken.
6. Tidsupplägg och raster
Mitt hemmaplugg lägger jag upp ungefär som på föreläsningarna i skolan. Då har vi som regel 45 minuters föreläsning följt av 15 minuter rast. Jag har det som riktlinje hemma även om jag ibland använder mig av timer för att hålla koll och ibland är lite mer varierad beroende på hur jag upplever min energi och mitt fokus för dagen. Vissa andra tycker med om att köra pomodoro med ett annat rastupplägg. Testa olika för att se vad som passar bra för dig.
Jag sätter inte någon timer under min rast men brukar hålla lite koll på klockan och använda tiden till att göra praktiska saker. När jag pluggar brukar jag ofta använda programmet SelfControl som blockar olika webbplatser du svartlistar. Jag har svartlistat Facebook, Twitter, Youtube och några fler. Under för- och eftermiddag, men med en paus för lunch, brukar jag använda SelfControl-programmet om jag studerar på datorn. Det hjälper mig att ta mer energigivande pauser där jag till exempel dammar, plockar lite hemma, gör rehabövningar, sitter i solen på balkongen eller gör någonting annat istället för att scrolla i mitt flöde.
7. Pluggplanering
Planering av studietiden hjälper både för att få överblick över vad som ska göras och för att sedan få vara ledig. Jag använder en kalenderfärg för när jag har grupparbeten, är schemalagd och för deadlines. En annan färg visar min pluggplanering som jag kan styra mer som jag vill.
För min del tycker jag att en pluggplanering är hjälpsam för att slippa komma ihåg allting jag ska göra. Det underlättar också för att se hur lång tid saker tar och hur mycket annat jag orkar göra som om jag ska tacka ja till extra arbetsuppgifter, ideella uppdrag eller liknande.
Innan jag började plugga var jag orolig över att aldrig kunna koppla ned. Många sade till mig att de mest gillade friheten med studier men inte trivdes med att aldrig kunna koppla bort helt. Ärligt talad gjorde det mig nervös att höra det. Att aldrig vara ledig! Det är som att bädda för stress och avsaknad av återhämtning. Men jag upplever det inte så. Jag känner mig verkligen ledig. Att göra en pluggplanering tycker jag hjälper mig att få den upplevelsen. När jag har gjort dagens uppgifter och/eller dagens timmar är jag ledig. Om det är så att jag jobbar eller gör ideella saker under veckan kan jag plugga på helgen. Annars brukar jag försöka ha helger fria. Jag tycker att det är skönt med regler som inte är helt statiska utan som kan variera över tid. Ibland kanske helgplugg är hjälpsamt. Men jag tycker att det är bra att ha riktlinjerna uttalade och att jag i huvudsak studerar under dagtid på vardagar.
För oss som gillar att göra det lilla extra kan det vara extra bra att planera för att vara ledig. Du kanske vill läsa om åtta vanliga beteenden vid perfektionism? Jag tänker att det är bra att inte överarbeta. Det betyder såklart också att pluggplaneringen inte ska överarbetas. Tanken är att det ska vara en hjälp. Inte att det ska bli ett arbete i sig själv.
Bilden visar min förra vecka där den blålila är självstudier, den lila är schemalagd tid och den rödlila är uppsatstid tillsammans med min uppsatspartner. Utöver dessa färger använder jag också grön för inplanderade aktiviteter, turkos för preliminärbokade aktiviteter, rosa för Psykologifabriken, svart för at göra-lista och ljusgrå för att lägga in saker som min partner ska göra och som det kan vara bra för mig att komma ihåg.
Lycka till!
Oavsett om dessa sju tips är hjälpsamma för dig eller inte önskar jag dig ett stort lycka till i dina studier. Jag hoppas att du kommer uppskatta allt du lär dig och får en fin studietid.
Här i bloggen finns det ett flertal inlägg du kan läsa om mål och också ett par om nyårslöften. Men för att kunna få in nya vanor och kanske lägga till sådant som tar tid kan det vara skönt att göra utrymme för att få ork och tid. I detta inlägg får du 5 tips som jag tycker underlättar för mig. Kanske kan något av dem vara till nytta för dig.
Matplanera och veckohandla
Digital kalender med olika påminnelser
Bortskänkeslåda
Presentlista
Dörrpåminnelser
1. Matplanera och veckohandla
Jag älskar att veckohandla och gör det själv varje onsdag eftersom min matbutik har studentrabatt då. Själva handlingen tar längre tid men det minskar arbetsmängden för resten av veckan. Den längre tiden stör inte mig så mycket eftersom jag brukar handla med en kompis jag är granne med. Att veckohandla minskar också risken för att köpa dubbelt eftersom du kan kolla igenom vad du har hemma inför dagen du vet att du ska handla. Det är svårare med den framförhållningen när du inte vet när handlingen blir av. Jag upplever också att jag slänger mindre mat, både för att jag slipper köpa saker som redan finns hemma och för att allt som köps är planerade för specifika maträtter. De olika rätterna brukar jag skriva upp på inköpslistan för att sedan kunna stämma av att alla ingredienser finns. Inköpslistan underlättar själva handlingen. För att listan ska bli lätt att följa i butiken brukar jag ha den indelad i kategorier utifrån varvet jag går i matbutiken: glutenfritt, mejeri, grönt, hyllor och frys.
2. Digital kalender med påminnelser
Det tog lång tid innan jag slutade sörja min papperskalender. Jag älskade att rita små bilder och att skriva små kommentarer. Men en digital kalender är lätt att ha med sig hela tiden, går att dela med andra och att lägga in poster långt i förväg. Det jag framförallt vill tipsa om är att lägga in noteringar i förväg. Under julen 2018 kom jag på att det vore fint att kunna använda våra griffeltaveljulgranskulor. Den vita pennan som kunde måla på de svarta kulorna hade tagit slut för flera jular sedan. Det blev inte av att vi dagen innan julafton kastade oss iväg i rushen för att köpa en ny. Istället lade jag in en kalenderpost för december 2019 som påminde mig om att köpa en ny penna då. Denna jul fick vi äntligen använda julgranskulorna. Detta är bara ett exempel på hur smidigt det kan vara att skriva in noteringar långt i förväg. Du kanske också kommer på flera egna tillfällen då det kan underlätta.
Jag använder också min kalender för att komma ihåg att höra av mig eller att göra andra saker på rätt tid. Ibland minns jag mycket bra att någonting viktigt händer för en vän. Vid andra tillfällen har jag mer att tänka på och glömmer bort saker. Då skriver jag in att en vän ska på en arbetsintervju, flytta i en annan stad eller liknande för att komma ihåg att skriva ett SMS och önska lycka till. För mig underlättar detta så att jag minskar mina självpåminnelser och lättare kan tänka på annat.
3. Bortskänkeslåda
Vi vill alla rensa ut då och då. Jag ska flytta vid min examen i sommar så för min del började jag året med en stor utrensning. Någonting som underlättade den var att jag redan började så smått i höstas. Jag har nämligen lärt mig från tidigare gånger när jag tänkt göra stora rensningar. Det blir inte riktigt så härligt, utan snarare storstilade starter som stannar på mitten. Detta har jag också hört från andra och började därför med en bortskänkeslåda inne i garderoben. Varje dag har jag sett lådan när jag på kvällen väljer kläder för kommande morgon. När jag ser någonting i lägenheten som jag inser att jag inte behöver vet jag vart jag ska flytta det. Jag såg en pastaslev jag inte behövde och kunde direkt lägga den i lågan. Ett julpynt jag sparat sedan jag var barn och egentligen inte tyckte om. Du förstår principen. När jag har haft en plats att lägga det direkt efter att jag tänkt “jag vill nog inte ha kvar detta” så har det varit en smidigare process än när jag tidigare tänkt “den här kanske jag ska skänka bort någon gång”. Steget till vad jag ska göra, min call to action, har varit enklare och snabbare att genomföra.
4. Presentlista
Det närmar sig en födelsedag och du kommer inte på vad du ska ge din älskade syster. Då är det skönt att ha en presentlista. Min presentlista finns digitalt så att jag kan lägga in länkar, foton och kan uppdatera den oavsett var jag befinner mig. På presentlistan skriver jag in saker jag hör min syster nämna som jag kan ge i present. Jag kanske ser en reklam om en spännande aktivitet jag kan göra med min mamma. Eller så berättar en vän vad hon gett sin partner och jag inser att min kärlek kanske skulle bli glad för någonting liknande. Listan fylls på med olika trevligheter som det sedan går att botanisera bland för att hitta någonting bra när en födelsedag eller annan högtid närmar sig.
5. Dörrpåminnelser
Jag tycker att det är skönast att sätta på tvättmaskinen om jag ska till skolan på föreläsning eller iväg till en vän. Då kan det vara tyst och skönt i min etta när jag är hemma. Även om maskinerna inte låter obönhörligt högt är det mer fridfullt när de inte är igång. Jag fokuserar lättare på det jag vill göra. För att det ska fungera behöver jag såklart komma ihåg att sätta på diskmaskin eller tvättmaskin när jag går hemifrån. Därför har jag lappar på dörren som påminner mig innan jag lämnar lägenheten. Du kanske inte behöver samma som jag men vill sätta upp andra för att på morgonen komma ihåg att ta med lunchlådan, träningskläder eller någonting annat som lätt glöms bort.
I vanliga fall har jag dessa påminnelser på insidan av en garderobsdörr. Om ytterdörren har alla tre betyder det att jag ska sätta på diskmaskin, tvättmaskin och ta med mig källsorteringen när jag går hemifrån.
Vad underlättar livet för dig?
Dessa är fem saker jag fört in i mitt liv som jag tycker underlättar. Det är möjligt att du inte upplever samma sak. Istället kanske det finns annat som hjälper dig mer. Ibland kan det vara skönt att testa sig fram för att hitta vad som passar bäst. Om det är så att du fört in ett nyårslöfte är det kanske skönt att inte behöva testa massa nytt samtidigt. Då skulle jag tipsa om att börja bara med någonting som du tror kan underlätta till större grad och bara fokusera på att göra det andra nya som du vill göra. Lycka till med ditt nya år och vårt nya 20-tal. Oavsett om du har nyårslöfte eller inte hoppas jag att du kan få ett år med vanor som hjälper dig att må bra.
Om du är som jag så har du hört ordet handledning många gånger. Du har haft handledare och handlett själv. Men du har inte egentligen fördjupat dig i teorier om vad handledning är. Förrän nu. Oavsett om du delat erfarenheter med mig eller om det är helt annorlunda kan detta inlägg bli en introduktion till teori om handledning.
Som mycket annat har handledning många definitioner. Sidsel Tveiten skriver i sin bok Yrkesmässig handledning – mer än ord att handledning är “en formell, relationell och pedagogisk igångsättningsprocess med syfte att stärka fokuspersonens bemästringskompetens genom en dialog baserad på kunskap och humanistiska värderingar”. Det är en rejäl definition som är svår att komma ihåg ord för ord. Men jag tänker att den innehåller flera viktiga delar som kan vara bra att lägga på minnet:
Formell – om att det ska vara en formaliserad kontakt och gärna med kontrakt som tydliggör uppdrag, roller och tillvägagångssätt.
Relationell – det är ett samarbete.
Pedagogisk – det handlar om lärande
Bemästringskompetens – fokus på att öka den som handleds resurser och att utvecklas i sin professionella roll.
De är också inne på att en handledare stöttar den handledde i att utvecklas. Sedan beskriver de också att handledaren ska stötta en process, kunna möta svåra känslor och tankar av alla de slag. Den sista punkten skulle jag snarare benämna kvalitetssäkrare. Jag tycker det bättre beskriver den viktiga rollen i att stötta en person att nå uppställda krav. Till exempel utbildningshandledningen på Örebro universitets psykologmottagning kontrollerar att vi når upp till krav för hälso- och sjukvård. Men det handlar också om att höja nivån och förbättra. Syftet är inte bara att nå upp till en godkänd lägstanivå. Därför tänker jag att kvalitetssäkrande är en bättre term. Robin och Peter skriver om att det kan vara svårt att balansera dessa olika roller. De poängterar också att handledning gränsar till andra områden som exempelvis terapi. De menar att god handledning, precis som i terapi, stöttar den handledde i att ta ansvar för sin egen situation och lär hen att nyttja förmågor och resurser på ett bättre sätt. Men det finns också skiljelinjer som att handledning handlar om den professionella utvecklingen medan terapi arbetar med den privata sfären.
Även Sidsel är inne på liknande angränsande områden och att de innebär kompetenser som är viktiga att ha för handledning. I Yrkesmässig handledning – mer än ord skriver hon att handledning ska leda till lärande precis som undervisning. Hon beskriver att handledning är en pedagogisk igångssättningsprocess och kan innehålla inslag av undervisning. En viktig distinktion är hur fokus bestäms. Sidsel skriver att den som undervisar på förhand bestämmer vad som ska tas upp och på vilket sätt det ska göras. I handledning är det istället den handledde som styr vad som är fokus. Lilian Berggren håller med om detta. Hon undervisar om konsultation och coaching i kursen Handledning och konsultation på Örebro universitet. Lilian säger att det är viktigt med följsamhet och att vi inte ska bestämma i förväg vad som ska sägas utan anpassa utifrån vad fokuspersonen tar upp. Hon ger som exempel att hon kan beskriva modeller som hon resonerar utifrån. Om hon till exempel har observerat vad en grupp tar upp i en handledning kan hon berätta om vad hon noterat samtidigt som hon presenterar det enligt den sjuögda handledningsmodellen. På så sätt kan gruppen både få reflektera kring sin process, få lära sig en modell och uppleva en trygghet i att Lilian delar med sig av det hon tänker på istället för att oroa sig över att hon sitter på höga hästar för att kika ned på sina försökskaniner. Att dela med sig av modeller kan göra relationen mer jämlik, skapa förtroende samtidigt som det ökar deltagarnas bemästringskompetens.
Vem ska handledas?
Handledning kan hjälpa professionell utveckling av många slag. Sidsel skriver att handledning kan öka kunskap, bemästringskompetens, måluppfyllelse av den som handleds personliga mål, förändring, socialisering i en yrkesroll och samarbete över professionsgränser. Det kan helt enkelt finnas många olika behov för handledning. Men det ska handla om den yrkesmässiga utvecklingen, den professionella rollen. Det kan komma in en del privata funderingar som om relationen till en partner påverkar arbetet eller om svårigheter med bostadssituationen går ut över samarbetet med kollegorna. Men fokus ska komma tillbaka till arbetsrelaterade frågor. Om de privata frågorna upplevs som viktigare kan det vara bra med en parallell process i exempelvis terapi där detta behandlas. Eller att handledning läggs på is ett tag om det blir tufft med två olika utvecklingsprocesser.
Sidsel återkommer till begreppet handledningsbar och att den som får handledning måste vara mottaglig för att det ska gå att komma framåt. Hon skriver att det går att stötta personer att bli med handledningsbara. Handledare kan skapa handledningskontrakt för att visa ramar och skapa trygghet. Genom det kan deltagare bli mer handledningsbara. Handledaren kan också ge en förståelse för vad handledning innebär för att deltagares förväntningar bättre ska stämma överens med innehållet i handledningen. Sidsel föreslår ett möte för att förklara vad handledning innebär för att genom det öka motivation. Motivation påverkas också av frivillighet. I Yrkesmässig handledning – mer än ord beskriver Sidsel frivillighet som en grundprincip för handledning.
Hon skriver att behov av att få råd kan göra att personer är mindre benägna att vilja söka svar själv vilket är arbetssättet inom handledning. Kunskapbrist beskrivs som ett annat hinder. Helene Eriksson som undervisar i kursen Handlening och konsultation tipsar om att det kan vara hjälpsamt att ge undervisning innan en handledningsprocess drar igång. Det kan göra att de potentiella deltagarna i handledning känner sig mer trygga och redo att ta emot handledning.
Här sitter jag i min lägenhet med böckerna blogginlägget baseras på. Om du skulle vilja att det är din lägenhet istället är den nu till salu.
