Ibland får jag höra ”psykologyrket verkar spännande men jag hade aldrig klarat av jobbet. Det måste vara så jobbigt att höra om andras problem hemma dagarna.” Självklart handlar psykologi om att hantera allt svårt i livet. Men det går också att arbeta med att stärka det som redan fungerar bra och att öka välmående. En gren inom psykologin som fokuserar just på det är positiv psykologi.

En person som är insatt i positiv psykologi är Sanya Folkesson som i helgen föreläste om lycka på en konferens för psykologstudenter och oss som gör PTP (ett år efter psykologexamen, med speciellt upplägg och handledning, inför legitimation). Om du är nyfiken på hennes föreläsning om lycka kan du läsa Tre tips om lycka. Själv blev jag nyfiken på att veta mer om Sanya att och hennes intresse för positiv psykologi. Det kan du också få höra mer om här.

Sanya, vad tilltalar dig med positiv psykologi?

Jag vill sprida lycka under denna korta tid vi har på denna planet. Positiv psykologi är det området som systematisk forskar på hur detta görs bäst.

Det flesta vet inte vad positiv psykologi är, och kanske inte vänder sig till en psykolog när livet fungerar utan endast när fel uppstår. Jag vill sprida kunskap om att lycka är något du kan alstra och att psykologi är för den friska människan också!

Vad är positiv psykologi och varför är det viktigt?

Psykologiguiden beskriver att positiv psykologi är en gren inom psykologi som genom teori och praktik syftar till att öka möjligheter, styrka och hälsa istället. Detta till skillnad från klinisk psykologi som handlar om psykiska problem och sjukdomar. Psykologiguiden och Sanyas föreläsning lyfter fram Martin Seligman som upphovsman för rörelsen inom positiv psykologi. (Han är även omnämnd i dessa inlägg.) Han och Mihaly Csikszentmihalyi (som även är omnämnd i dessa inlägg) skriver att positiv psykologi handlar om att lyfta individer, grupper och samhällen. De menar att fältet länge haft fokus på det svåra och sjuka vilket innebär att att det meningsfulla i livet som hopp, kreativitet och mod har fått stå tillbaka. Denna forskning, som nu har fått mer utrymme, menar forskarna och författarna är viktig för hälsa. Kunskaper som är användbara främjande, förebyggande, åtgärdande och vidmakthållande.

Kritik mot positiv psykologi

Jenny Rickardson och John Airaksinen har skrivit om kritik mot positiv psykologi. Bland annat intervjuas Owe Wikström som menar att positiv psykologi kan öka individualisering och att bördan för en enskild person kan bli tung. Samtidigt tycker han att det är viktigt med positiv psykologi och kunskapen om hälsa.

Dessa tankegångar går att känna igen i en text av Annika Lund om att tänka positivt och på vilket sätt det är hjälpsamt. Mats Lekander, professor i hälsopsykologi som intervjuas, påtalar att det kan bli en avart där ett stort ansvar läggs på individer och att dessa uppmaningar till mer positivt tänkande och kännande kan vara kontraproduktiva. För att positiv psykologi ska fungera bra rekommenderar han vetenskaplig förankring och ett långsiktigt engagemang.

Sanya, hur använder du dig av positiv psykologi i din kliniska vardag idag?

Hur exakt beror på vem det är med, situationen och syftet. Generellt fokuserar jag på att bygga motståndskraft genom att belysa och använda individens styrkor och önskemål. Sedan föreläser jag och ger konkreta övningar på hur lycka kan skapas.

Jag uppskattar Sanyas beskrivning av hur positiv psykologi kan användas i praktiken och tycker själv att det har en viktig plats inom habiliteringen där jag arbetar idag. Eftersom habilitering handlar om att utveckla nya förmågor eller att stärka förmågor som redan finns, matchar det bra till att utveckla hälsa och strategier för ökat välmående. Min uppfattning är att det också går att skapa en bra balans mellan agens i sitt eget liv och ansvar för omgivningen eftersom habiliteringen arbetar både med individen och sammanhanget bland annat genom att stötta nätverket med anhörigstöd eller konsultation.

Sanya, hur har positiv psykologi gjort skillnad för dig personligen?

Det har gett mig handfasta metoder och synsätt till att påverka upplevelse av livet så att den numera kan göras ännu mer lycklig, färgglad och skräddarsydd!

Jag håller med Sanya om att positiv psykologi kan göra stor skillnad och hoppas att du som läser detta fått några nya idéer. Om du vill få mer inspiration kan du läsa andra inlägg om välmående.

När det är ett nytt år är det många som funderar över hur det kommande året kan bli bättre och ge mer lycka. I detta inlägg kan du läsa om vad lycka är och få lite olika förslag till vad som kan göra året ett snäpp lyckligare.

Vad är lycka? Psykologen Katarina Blom och journalisten Sara Hammarkrantz skriver i boken Lycka på fullt allvar om forskning om lycka. De beskriver att lycka kan beskrivas utifrån två tidshorisonter: den kortsiktiga, känslobaserade, upplevelsen och den mer långsiktiga, kognitiva, upplevelsen. På kort sikt har vi en känsloupplevelse som kan kallas för affektivt välbefinnande. Du kan känna dig glad, euforisk, lycklig, munter, exalterad, nöjd eller någon annan synonym. Känslan kan vara med varierad intensitet och beskriver det affektiva tillståndet som är relativt kortvarig. Den andra delen av lycka kallas för livstillfredsställelse. Katarina och Sara poängterar att det istället blir en tankemässig tolkning av hur livet är. Hur beskriver du ditt liv och hur nöjd du är med dess innehåll? Hur tillfreds är du med din situation och dina förutsättningar? Katarina och Sara betonar att lyckan kommer från att balansera de två olika komponenterna, det kort- och långsiktiga perspektivet.

Fem vägar till lycka. Katarina och Sara lyfter Martin Seligmans teori om vägar för att nå lycka. De kan förkortas till akronymen PERMA och beskriver: positiva känslor, engagemang, mening, relationer och fullföljt utförande (prestation). Dessa beskrivs också i Ensam eller stark där Oskar Henrikson och de andra författarna ger tacksamhet, hopp, nyfikenhet, lugn, stolthet, beundran, positiv överraskning och kärlek som exempel på positiva känslor. Engagemang handlar om att bli uppslukad i någonting som intresserar dig. Relationer beskriver samhörigheten med andra. Mening är det som får dig att uppleva dig som en del av någonting större, någonting viktigt och betydelsefullt. Achievement är sist ut i PERMA och kan översättas till fullföljt utförande eller prestation. Det beskriver tillfredsställelsen det ger att utvecklas och att lära sig. Jag tänker att dessa olika vägar kan guida till vad du kan göra mer av för att må bättre.

Gör mer av det som ger lycka. Att göra mer av det som faktiskt får dig att må bra är ett generellt psykologtips. I en behandling kan det göras genom att inventera vilka saker som faktiskt kan ge en upplevelse av njutning eller prestation. När du vet mer om vad som får dig att bli glad eller uppleva lärande, utveckling, mening eller liknande så går det att se över hur du kan göra mer av detta. I en intervju med P4 Norrbotten pratar psykologen Gustav Nilsson om detta. Han tipsar om att ställa sig själv frågorna:
Vad ger mig livskvalitet? Vad gör jag? Med vilka är jag? I vilka situationer är jag?

Tre tips för att komma igång

1. Inventera vad som ger dig lycka genom att ställa Gustavs frågor till dig själv, fundera på Martins fem vägar till lycka eller att titta i din kalender. Om du tittar i din kalender kanske du vill göra detta träningstips från det psykologiska gymmet Habitud där du sätter hjärtan i kalendern vid aktiviteter som varit viktiga för dig.
2. Skriv en lista med aktiviteter du vill göra mer av. Jag har skrivit två olika listor. En med många olika aktiviteter som jag använder som generell inspiration och en lista med färre saker som jag kan göra mer frekvent och som är sorterad utifrån tidsåtgång. Den tidssorterade listan använder jag om jag kanske har fem minuter över och vill göra någonting som jag tänker ger mig välmående istället för att döda tid med slösurfande. Eller om jag ska hemifrån om en kvart, få ett samtal om en halvtimme, lägga mig om en timme eller av något annat skäl har tid över och vill kunna komma igång med någonting som jag mår bra av.
3. Boka in reflektionstid för att se över vad du gör och vad du tycker om det. Kanske kan du matcha in det med en kompis och prata över en tekopp om vad ni gör för att må bra. Eller så kanske du också gillar att skriva dagbok för att reflektera eller bara vill revidera listan utifrån vad som passar bra för just dig. Första gången du skriver en lista kanske du tar inspiration från andra och när du har testat ett tag kan det vara lättare att göra på ett sätt som är hjälpsamt för just dig.

Bilden visar min dagbok i vilken jag har min lista på sådant jag vill göra mer av. En av aktiviteterna är att läsa lyckliga minnen och tänka tillbaka på dem. Jag uppskattar verkligen Habituds träningstips Tänk på ett lyckligt minne. För att underlätta för mig själv att komma på lyckliga minnen så har jag skrivit upp olika som jag sedan kan tänka tillbaka på. En annan aktivitet är att titta på saker som ligger i min guldiga peppburk. Där finns olika fotografier, kort, fina lappar som jag har fått av andra och lappar som jag har skrivit till mig själv. Dagboken är också en aktivitet i sig själv eftersom jag uppfattar att reflektionen skrivandet innebär också får mig att må bättre. På min lista finns också saker som att dansa, ringa en vän, koka en kopp te att dricka till ett poddavsnitt, att damma hemma och att skriva vykort.

Jag hoppas att du kan hitta olika sätt att göra mer av det som passar för dig och som kan göra dig lyckligare.