En mentor kan vara ett bra stöd för utvecklingen. Det är dessutom utvecklande att vara mentor. För att det ska bli en bra relation mellan mentor och adept tror jag att relationen måste vara givande för båda, bygga på uttalade förväntningar och en bestämd form.

Mentor var Odysseus vän och rådgivare. För oss idag kan en mentor vara till hjälp inom många olika områden som när vi ska starta företag, utveckla vårt ledarskap eller för att hitta nya vägar i livet. Jag har haft en mentor som hjälp mig att hitta balans mellan arbetsliv och privatliv. Eftersom jag arbetade i en organisation som jag brinner för och tycker mycket om kunde jag ha svårt att prioritera bort och att släppa jobbet. Min mentor som hade haft erfarenhet av liknande situationer hjälpte mig att hitta rutiner som passade mig med allt ifrån att lämna jobbtelefonen på kontoret till hur jag skulle hitta en nivå som var good enough. I mitt arbete som pressekreterare har min kollega på IOGT-NTO varit min mentor. Han har hjälpt mig med både praktiska frågor till mer strategiska frågor. För mig har det varit ett stort stöd i att utvecklas och att dessutom våga lägga arbetstid på att lära mig mer och utvecklas. Min upplevelse är att många andra arbetsuppgifter upplevs som viktigare men om du lär dig mer kommer du göra uppgifterna bättre framöver. Det gäller att våga ha det perspektivet, och så klart att det är godkänt i organisationen. Just nu har jag mentorer via Superego, utskottet på Örebro universitet som organiserar psykologstudenter. Utskottet arrangerar varje termin ett mentorskapsprogram för nya studenter som träffar studenter som studerat längre på universitetet.

Utöver dessa tre exempel har jag också haft olika försök där det inte har fungerat. Det har runnit ut i sanden. Men vad gör att det ibland blir lyckat och ibland inte ger någonting alls?

1 Tydliga förväntningar på varandra
Vad är det som adept och mentor tänker sig få ut av mentorsrelationen? Vilka roller kommer ni ha under kontakten? Är ni båda drivande? Ska mentor ge råd, framförallt lyssna in eller ställa coachande frågor? Prata med varandra, se hur era förväntningar stämmer överens och hitta det som fungerar bäst för syftet med er kontakt. Specificera syftet och varför ni faktiskt ska ha relationen med varandra.

2 Formen för kontakten
Denna punkt är liknar den ovan men har mer praktiskt fokus än fokus på relationen. För en bra relation mellan mentor och adept är det viktigt att hitta hur ni vill kontakta varandra. Är det ett officiellt mentorskapsprogram kanske det redan är bestämt hur många träffar ni har och med vilken frekvens. Då kan ni fokusera på innehållet. Vem bestämmer vad ni ska ta upp och hur presenteras det för den andra personen? Ska ni framförallt ha fysiska träffar, skypeträffar eller höras via chat? Vill ni göra en plan för tema på flera träffar framöver? Eller ska det vara mer utifrån adeptens behov och att hen hör av sig med frågor när det är någonting som är aktuellt? Vilket sätt ni väljer att ha er kontakt beror på vad som är syftet med relationen och hur ni tror att det bäst kan uppnås.

3 Båda ger (och får)
Mentorsrelationens syfte är framförallt uttalad för vad adepten ska få ut av kontakten. Det bör vara i huvudfokus men för att relationen ska bli bra behöver det vara givande för båda deltagare. Den som är intresserad av att vara mentor tycker antagligen om att se andra växa, att få vara ett stöd eller att få nya infallsvinklar eller kanske påminnas om hur det var att vara ny på ett område. Oavsett går det att komma tillbaka till uttrycket what you give is what you get. Det är min förra chefs favorituttryck och jag tycker att det är en bra beskrivning av att vi själva kan påverka vad vi får genom vad vi själva ger.

4 Matchning
Mentorskapsprogram matchar ofta adepter och mentorer utifrån kompetenser och erfarenheter. För oss som själva har valt mentorer kanske det finns en risk att vi väljer någon som är alldeles för lika oss själva och därför kanske inte utmanar oss tillräckligt. Men att vara lika, att ha en mentor som har gått igenom det du nu går igenom och har upplevt det på ett liknande sett kan så klart också vara givande. Ibland så kommer inte alla olika faktorer tas i beräkningen när adept och mentor paras ihop, oavsett hur den sammankopplingen sker. Då gäller det att använda delar av personlighet, kunskap
personlighet, kompetens och erfarenhet som passar bäst till syftet med relationen. Vi är ju alltid mycket mer människa än vad vi visar i varje kontakt och det som passar bäst vid det specifika tillfället är det vi använder oss av.

5 Säg hejdå
Hur länge ska ni fortsätta ha kontakt? I officiella mentorskapsprogram är det ofta bestämt men vissa mentorsrelationer kan pågå så länge ni båda vill vara med. Någon gång är det dags att sluta. När då? Ja, antingen när syftet är uppnått, när syftet inte längre är aktuellt eller om ni inser att ni inte kommer kunna komma till syftet även om ni förändrar kontakten.

Mentorskapet – om att få stöd på vägen

Vill du bli mentor? 

Om du är psykologstudent på Örebro universitet kan du bli mentor till nya studenter nästa termin. Jag är ansvarig för att koordinera och tar gärna emot din intresseanmälan. Mentor Sverige organiserar också många mentorer till unga mellan 13 och 17 år runt om i Sverige. Är du kvinna och ledare i det unga civilsamhället kan Maktsalongen passa dig.

Vill du ha en mentor?

Det finns många olika mentorskapsprogram med olika nischer. Men du kan också hitta din egen genom att fråga andra du inspireras av eller av andra skäl tror kan hjälpa dig. Tänk igenom vad du skulle vilja ha ut av kontakten och varför just denna person kan hjälpa dig med det innan du frågar.

Förra veckan arrangerade Handelskammaren Mälardalen Ledaskapsdagen i Örebro med inspirerande föreläsningar och mingel. Jag fick en av Örebro universitets tre platser och sammanfattar dagen med: lev, lek och leta.

Lev

Sofia Sundqvist, Regional Manager på e-man talade om att se människan. Hon menar att vi behöver hitta våra egna drivkrafter för att kunna göra ett bra arbete som ledare. För att få förtroendet att leda andra är det också viktigt att se medarbetarna, se deras drivkrafter och låta dem använda dem. Sofia arbetar aktivt enligt sin personliga ledarskapsfilosofi där hon sammanfattar vad målet är med ledarskapet, vad som gör att en affärsidé kan lyckas, att hon ser att det går att komma längre tillsammans och hur hon leder för att nå dit. Sofia poängterar också vikten av att leva som vi lär. Ledare ska följa sina principer och vara närvarande både fysiskt och psykiskt.

Lek

Leken öppnar upp, bygger tillit, empati och ger kreativitet säger Klara Adolphson, VD på Doberman. Klara poängterar att lek är på allvar och säger att Doberman satsar en förmögenhet på just leksaker. Doberman är också kända för att bygga sin budget i Lego. Det har varit en metod de använt för att få in alla medarbetare att kunna vara delaktiga och bidra med sin kompetens i frågor som annars kan verka svåra och långt bort. De har nu gått vidare från Lego in i att bygga budgeten i Minecraft. Klara säger att just Lego kanske inte är rätt för alla men att hitta någon kreativ metod fungerar på alla arbetsplatser. Hon lyfter att allt ledarskap bör vara kreativt och vill därför inte säga att det kreativa ledarskapet är en speciell typ av ledarskap.

Leta

Google får 3 000 000 ansökningar och anställer 10 000 personer varje år. Martin Eriksson, Staffing business Partner berättar att Google satsar ovanligt mycket på rekryteringen av rätt personer. De har en tydlig metod och ett arbetssätt där de försöker ta bort jäv, orättvisa jämförelser, fördomar för att lyckas hitta rätt personer som kan göra ett bra jobb idag, vara med in i framtiden och har den rätta inställningen som bra kollegor med nyfikenhet och lösningsfokus.

Ulf Johansson, chef för SVT riks och ansvarig utgivare talade också om att hitta rätt personer. För SVT är det viktigt att representera Sverige och de arbetar därför aktivt med rekrytering. För SVT är praktikplatser och speciella projekt sätt för att få in ny personal och utveckla organisationen. Till exempel satsar de på journalister med nätverk i andra länder och är arabiska ett viktigt språk för korrekt rapportering om Mellanöstern. Ulf lyfter också att satsningar på redaktioner i Södertälje och Angered är andra sätt att säkerhetsställa en bra rapportering. Med den teknologiska utvecklingen behövs också personal med kompetens i infografik och programmering likväl som journalistik. Att hitta rätt personal som möter dagens och framtidens behov är viktigt för att kunna förändras. Det kan vara svårt att hinna med i utvecklingen i stora, tröga organisationer. Det går, men kräver tålamod säger Ulf.

Sofia, Ulf, Klara och Martin

Vi har nog alla erfarenhet av grupper som fungerar bättre och sämre. Men vad är det som styr om en grupp är bra på att nå sina mål eller om vi fastnar i konflikter eller ineffektiva metoder? Det är det många av oss som har frågat oss och som tur är finns det också en hel del forskning som erbjuder förklaringar. 

Vad är en grupp?
Vi ska snart gå in på vad som utvecklar en grupp. Först ska vi reda ut vad en grupp egentligen är:

1. Gemensamt syfte
2. Två eller flera människor
3. Interaktion mellan medlemmarna
4. Roller – olika funktioner
5. Regler och normer

Grupper kan vara formella eller informella. De flesta tillfällen jag har pratat om grupprocesser och att det är önskvärt med en välfungerande grupp har varit i formella grupper som i styrelser och på arbetsplatser. Bland mina vänner har vi självklart velat stötta varandra och bemöta varandra på ett positivt sätt men vi har inte uttalat några explicita mål för vår grupp och oftast inte heller definierat vilka som är med i gruppen och inte.

Hur utvecklas en grupp?
En av forskarna som tittat på olika modeller för grupprocesser och studerat gruppers utveckling är Susan Wheelan. Hon delade in processen i fyra (eller fem) faser där gruppen har olika fokus. Den här sammanställningen är utifrån Maria Holmströms föreläsning.

1. Orienteringsfasen – trygghet och tillhörighet
   • Fokus: medlemskapet – Vill jag vara med? Vilka andra är med?
   • Kännetecken: Vi är artiga, försiktiga och har få öppna konflikter
   • Ledaren: behöver skapa trygghet, vara tydlig och skapa god stämning
2. Brytningsfasen – opposition och konflikt
   • Fokus: roller och ansvar – Vilka är ledarna? Hur stort ansvar och makt har jag? Vilken är min roll?
   • Kännetecken: öppna konflikter, avvikelser från gruppnormer, söker syndabockar, subgrupper uppstår, roller börjar klargöras
   • Ledaren: hantera ifrågasättandet och bidra i konfliktlösning
3. Normeringsfasen – tillit och struktur
   • Fokus: hängivenhet och tillit – Är alla med på målen? Är de andra lojala mot mig och gruppen?
   • Kännetecken: lösta konflikter har gett sammanhållning, hängivenhet inför målen
   • Ledaren: delegera och ge utrymme, stöttande i rollen som bollplank
4. Mogen funktionsfas – Arbete och produktivitet
   • Fokus: Effektivt samarbete – Hur kan vi samarbeta ännu bättre? Hur kreativa kan vi vara? Hur uppfattas vi av vår omvärld och vad kan vi lära av dem?
   • Kännetecken: öppen kommunikation där alla hörs, feedback, gruppnormer stödjer arbetet, subgrupper är funktionella, lust och kreativitet.
   • Ledaren: Ge stort ansvar och frihet till gruppen, ge resurser till gruppen och bidra mer med din kompetens som en del av gruppen än att hålla ledarpositionen.
5. (Separation – gruppens upplösning)

Ledaren har ett ansvar att se över vilken fas gruppen befinner sig i och att försöka föra gruppen framåt i processen. Maria Holmström poängterade att de flesta arbetsgrupperna är i fas tre. Hon säger att det behövs tre viktiga faktorer för att göra en grupp välfungerande:

1. Tydlig målsättning
2. Resurser (tid, mandat, organisatoriska förutsättningar, medel)
3. Rätt sammansättning (personlighet, kompetens, social förmåga)

Teambuilding för att föra gruppen framåt i utvecklingen
En sak som hjälper grupper att utvecklas är att lära sig om grupprocesser. Därför inleder Örebro universitet, och många andra lärosäten, psykologprogrammet med dagar som fokuserar just på grupper och teori om grupprocesser.

Utöver teori om grupper fick vi se alla medlemmar i klassen och höra mer om varje person. Det gjorde att vi hade mer information att se om vi kunde passa in i gruppen och om vi ville vara en del av den. Vi fick alla prata i tur och ordning, känna oss lyssnade på, uppmuntrade och accepterade.

Vi bildade mindre grupper, basgrupper, för vilka vi uttalade gemensamma mål och skrev gruppkontrakt om hur vi ville arbeta tillsammans.

Idag, nästan två månader senare arrangerade psykologstudenterna på termin åtta en grupprocessdag där vi genom olika övningar fick ta tempen på vårt samarbete och diskutera rollerna som utvecklats i våra basgrupper.  Vi fick även diskutera hur vi ville att arbetsmiljön i hela gruppen skulle vara och valde värdeord för klassen. Att få gå tillbaka till diskussioner om var gruppen befinner sig, vart vi vill komma och hur vi kan komma dit är mycket värdefullt. Det märktes tydligt i vår klass idag och kan göra stor skillnad oavsett grupp. Det är därför en värdefull investering framförallt för dig som är i en formell grupp. Men det kanske också kan vara någonting att ta upp med vännerna eller familjen?

Temagruppen med vilka jag var med och skapade 1870-talskänsla på scoutlägret Arcanum i somras. Det som gjorde att vår grupp fungerade bra var ett inkluderande klimat, en bredd på erfarenheter och kompetenser, ett aktivt ledarskap och tydligt mål att göra det till en äventyrlig vecka för deltagarna.

Är vi på rätt väg? Om du har satt mål för en längre process är en löpande måluppföljning bra för att se att du arbetar i rätt riktning för att nå de önskade målen. Idag gör jag en större översyn av mina årsmål och du får följa med på vägen. 

Jag har satt flera olika målområden för 2015 och du kunde läsa om det i inlägget Att komma fram till mål – process för nulägesanalys och målsättning. I inlägget poängterade jag vikten av att sätta mål som är möjliga att följa upp: “I år har jag valt att göra vissa mål SMART:a men andra mål har jag valt att ha med ändå trots att de är svårare att stämma av. Då har jag istället skrivit frågor jag kommer att ställa mig själv regelbundet för att kunna följa utvecklingen. ”

1 Spontana tankar om målen

Mitt första steg är att lista mina olika mål i kategorier utan att titta på min lista med mål. Det är dels för att se vilka mål jag kommer ihåg och för att se vad jag kommer på spontant. Jag listade mål i kategorierna:

• Mål som känns lätta att uppnå
• Mål som jag behöver arbeta mer med för att uppnå
• Mål som jag vill ändra

2 Gå igenom dagens status för målen och tidigare dokumentation

Hur ligger du till med de olika målen? Se över dokumentation idag och eventuellt tidigare dokumentation. Stämmer dina spontana tankar med det du kan se i din dokumentation och det du kommer fram till när du metodiskt går igenom mål för mål? Finns det några skillnader? Vad beror det på?

3 Se över plan för att nå målen och eventuellt uppdatera målen

Är det några mål som redan är uppnådda? Vad behöver göras för att nå de andra målen? Finns det några mål som är extra svåra? Finns det några mål som du inte längre vill nå? Beror det på att de kräver mycket eller för att de inte kommer att ta dig dit du vill på längre sikt? Se över så att målen passar dig och vad som kan göras för att du ska nå målen. Vilka mål är extra viktiga för dig att nå? Prioritera dem i planen.

4 Fira målen som går bra och peppa dig själv för det fortsatta arbetet

Ett stort grattis till dig för allting du hittills har gjort. Kul att du har gjort en översikt av målen och på så sätt sett över vad som behövs för att komma vidare framåt.

Mitt nästa steg – och ditt?

Ett av områdena jag arbetar med under 2015 handlar om utforskande. Där ingår bland annat att tänka över framtiden och jag hade planerat flera olika steg för att göra ett bra och grundligt underlag inför att ta ett beslut 2016. Men innan jag hann genomföra alla steg jag tänkt ut så kom jag fram till att jag ville läsa till psykolog. Så om du är redo för att ta ett nytt steg och vill ersätta mig på Ungdomens Nykterhetsförbund som politisk sekreterare är det bara att söka. Det är ett arbete där du får utvecklas mycket som person och i din profession. Du kommer kunna göra skillnad både i organisationen och i samhället.  Läs mer och sök här.

Om jag kommer in på Örebro universitet, där jag sökt till psykologprogrammet, kommer bloggen troligen byta namn ifrån min föregående utbildning Säljledning och kvalificerad försäljning. Gissningsvis kommer det även bli mer psykologirelaterade ämnen här i bloggen. Men exakt hur det blir och hur bloggen kommer uppdateras får vi se i höst.

Tove Jansson pryder både föregående och nuvarande dagbok med mål och uppföljning.

“Jag tror att det allra viktigaste för att lyckas med sina mål är att de är väl genomtänkta och att de stämmer överens med vart du verkligen vill komma.” så skrev jag i inlägget Nyårslöften – hur når du dina mål? Det finns många sätt att komma fram till detta och här kommer du att få tips om min process.

1 Summera föregående året

Jag började med att skriva upp det som jag spontant kom på som viktiga händelser eller teman t ex att jag avgick som förbundsordförande för SCUF och hade mitt sista år som ungdom (enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är du inte längre bidragsgrundande vid 26.) Jag gjorde sedan ett årshjul där jag lade in händelser för att komma på fler saker som hände.

2 Livskompass

För att se över olika delar i livet och prioritera har jag en modell som kallas för livskompass. Den delar in livet i olika områden: nära relationer, samhällsengagemang, egentid, socialt liv, hälsa, andlighet, arbete samt utbildning och utveckling. Första steget är att definiera vad området betyder för dig, sedan ser du hur högt du vill prioritera området 1-10, hur högt det är idag 1-10 och sedan gör du en bedömning om vad du vill prioritera upp och vad du vill prioritera ned. Jag ser över min livskompass regelbundet och gjorde en översyn nu för att få en tankeställare om vad jag vill ha med mig in i det nya året.

3 Vad vill jag ta med mig av 2014 in i 2015?

• Vad är jag stolt över? – Jag listade vad jag var stolt över på rosa klisterlappar och det var både övergripande och specifikt. Jag listade till exempel att jag är stolt över intervjun jag gjorde med Kitty Jutbring till Motdrag.
• Vad fick jag för insikter? – Jag listade lärdomar på ljusgula klisterlappar och skrev till exempel att jag insett att jag ibland är mycket bra på att ge feed back men att jag vid andra tillfällen utgår ifrån att jag har rätt och den andra personen har fel. Jag vill istället använda mig mer av NVC (Du kan läsa lite om det här och jag kommer att blogga mer om det framöver.)
• Trafikljus eller Sluta – ändra – fortsätt – När jag skrivit klar allt jag var stolt över och alla lärdomar var det dags för sortering. En modell jag gillar i sin enkelhet är att sortera in efter det som ska fortsätta göras på samma sätt, det som ska förändras och det som ska slutas med. Här på bilden kan ni se att jag sorterat och grupperat fortsätt högst upp vid den gröna klisterlappen, ändra vid den gula och sluta vid den orangea. Efter det skrev jag mer om vad lapparna innebar och hur jag skulle arbeta med dem under året.

Sortering av det jag är stolt över och mina lärdomar från 2014 som jag vill bära med mig in i 2015. Tygkassen har ett tryck som påminner mig om att drömma och våga ha högt flygande mål.

4 Hur kan 2015 bli en del av vad jag vill långsiktigt?

Jag tycker att det är viktigt att målen för 2015 hjälper mig till vad jag vill komma på längre sikt. Om du också tycker det är det bra att sammanfatta det nu innan du väljer ut vad du vill satsa på under 2015. Utöver att gå tillbaka till en formulering jag använt tidigare svarade jag även på två modifierade frågor från Lisa Moreus som intervjuades i Driva Eget.

• Om jag tittar på mitt liv utifrån min livsfilosofi: Vad är jag väldigt nöjd med? Vad är jättebra?
• Vad vill jag skruva upp? Vilka områden vill jag utmana mig själv inom?

5 Formulera mål för 2015 

När du formulerar mål är det bra att direkt tänka på uppföljningen så att du vet när du kan fira att du klarat målet. Det lättaste sättet att se till att det kommer att gå smidigt är att följa SMART-principen. Det jag oftast har svårt med är mätbarheten. I år har jag valt att göra vissa mål SMART:a men andra mål har jag valt att ha med ändå trots att de är svårare att stämma av. Då har jag istället skrivit frågor jag kommer att ställa mig själv regelbundet för att kunna följa utvecklingen.

Ett av mina mer konkreta mål är att stå mer på jobbet. Eftersom jag har semester en vecka till står jag nu i skrivande stund. För varför göra något imorgon när du kan göra det idag?

6 Bestäm hur du vill att dina mål ska synas i din vardag
Det finns olika sätt att påminna sig om sina mål. Jag har lagt mina ledord som skärmsläckare på datorn som en påminnelse. Jag har även gjort ett diagram som jag satt upp i klädkammaren vid min garderob. Välj det som får dig att bli peppad på att kämpa under året för att uppnå dina mål.

Mina ledord för 2015 till vilka jag har med specificerade mål och plan för uppföljning. Diagrammet har jag fyllt på med målen och satt upp vid garderoben för att konkret påminnas. I dagboken med Morran har jag plan för uppföljning och frågor att ställa mig själv vid utvärderingar.

Nyårsafton närmar sig. Den 31:a kommer också tillsammans med nyårslöften om vad som ska uppnås under det kommande året. Det finns olika sätt att lyckas med att uppnå mål. Du har säkert koll på SMART:a mål och har kanske läst om HARD. Här får du ytterligare tips inför en framtida succé.

Psykologen Alexander Rozental som har skrivit boken Dansa på deadline med Lina Wennersten intervjuades i Motdrag. Han berättade om det symboliska värdet i nyårsafton. “man använder skiftet mellan två år som ett sätt att markera att det sker en förändring”. “Det blir även enklare för att det är fler som firar nyår och också tänker att börja med en ny vana genom ett nyårslöfte.”

Alexander lyfter hinder för att hålla löften:

1. du har inte planerat tillräckligt
2. du har inte tänkt igenom hur mycket tid det tar att förändra
3. du har kvar spår av dina gamla varor

Men det finns inte bara hinder. Det finns också många bra tips för hur du kan lyckas med dina mål.

Alexanders tips för att lyckas med dina nyårslöften:

(Yes, de är något parafraserade.)

1. Besluta vad du vill uppnå i verbform t ex dansa samba en gång i veckan.
2. Satsa tillsammans med dina vänner så att ni kan lyckas tillsammans.
3. Kom ihåg att det är okej att inte lyckas perfekt, att misslyckas lite är helt okej. Vi får alla bakslag.
4. Ta bort spåren av dina gamla vanor t ex ha inte jobbtelefonen på nattduksbordet om du vill vara med ledig på kvällarna
5. Klappa dig på axeln längst vägen och fira framgångar löpande.

Jag har ännu inte helt bestämt mina nyårslöften utan kommer nog att göra det på nyårsdagen när jag brukar tänka igenom det gångna året och det kommande. Jag tror att det allra viktigaste för att lyckas med sina mål är att de är väl genomtänkta och att de stämmer överens med vart du verkligen vill komma. Det är lätt att sätta upp nyårslöften slentrianmässigt och så är det inte underligt att de spricker. Jag kommer därför att besluta mig när jag har gjort en större utvärdering. Men hittills har jag funderat över att stå mer på jobbet för att jag sitter så mycket stilla framför datorn. Det är någonting som jag tror kommer att kunna göra stor skillnad för min hälsa. Jag har därför redan föreslagit en pakt med Lina Mattebo som är redaktör på UNF:s medlemstidning Motdrag så vi får se hur det utvecklar sig. Oavsett vad du väljer önskar jag dig lycka till med dina nyårslöften.

Motdrag om nyårslöften och min dagbok där det finns olika idéer för mina mål.

“Don’t be the lemon, squeeze the lemon” är ett citat av Magnus Tyrgrim som sammanfattar hans syn på ledarskap. En citron kan vara sur och obehaglig men om du klämmer precis lagom vid rätt tillfälle kan förgyller den. Som ledare är det ditt uppdrag att krama på rätt sätt, få fram dropparna och låta alla fylla sin plats och funktion. 

Förra fredagen inspirerade Magnus Tyrgrim om just ledarskap genom att både berätta och visa prov på sitt entusiasmerande sätt. När jag lyssnar på Magnus kan jag ibland önska mig till att arbeta för Ackebrink och att få se mer av hans ledarskap. Den tanken kom upp i fredags och har också gjort det när han inspirerat mig tidigare som lärare på Nackadmins Yrkeshögskola. På frukostföreläsningen hade fler elever dykt upp tillsammans med nuvarande kunder och andra intresserade.

Coachande 

Magnus förordar ett coachande ledarskap. Ett ledarskap som gör skillnad. Där du lyssnar mer än du själv pratar. Du bryter ned stora mål i delar och visar hur vi når nästa steg. För att lyckas med det coachande ledarskapet behövs så klart träning. Magnus påpekar att du har det bästa träningsredskapet med dig hela tiden – dig själv. Coacha dig själv. Genomför idrottens självsamtal och börja med dig själv. Det är lätt att utgå ifrån att du är normal. Jag upplever det som att när du tränar på att coacha dig själv får du både en metod som är bra att använda i ditt ledarskap samtidigt som du sätter dig själv i perspektiv. Du får insikter om hur du fungerar som hjälper dig att förstå andra människor. Magnus poängterar att i ett coachande ledarskap handlar det inte om att visa vad du kan genom att ge kloka råd utan att visa att du bryr dig. Det är först när du har förtroende som andra bryr sig om vad du kan.

Dynamiskt
Som ledare behöver du vara närvarande och se individers och gruppens behov. Gruppen behöver olika ledarskap beroende på läget för gruppen. Magnus säger att det dynamiska ledarskapet handlar om att variera olika ledarstilar. Han lyfter att vissa företag använder taktiken att byta ledare så att gruppen alltid befinner sig på tå i den första fasen. Han själv föredrar när ledaren får vara med i en längre tid och ta gruppen in i “performing-fasen”. Långsiktigheten ger bättre resultat.

Anteckning från föreläsningen som visar en grupps prestationsnivåer under olika faser.

Vad kan näringslivet hämta från idrotten?
För att hitta ledarstilen som passar lyfter Magnus idrottens ledarskap som inspiration för näringslivet. För att ha det coachande ledarskapet behövs en hög närvaro. Magnus påpekar att det ofta är en självklarhet inom idrotten medan näringslivet har mer distans. Det är svårt att coacha någon du träffar en gång per år. Inom idrotten är ledaren vald för att hen är bäst på att träna andra medan det inom näringslivet ibland kan vara en säljchef som egentligen är bäst på att sälja. Uppdraget inom näringslivet är inte alltid lika renodlat där det kan ingå många andra uppgifter med representation och en egen säljbudget. En annan viktig skillnad som kan vara bra att bära med sig är att en fotbollstränare inte blir motarbetad av det egna laget. Hela truppen vill vinna och vet att de behöver varandra för att göra det. Inom företag kan det vara annorlunda där vissa kan direkt motarbeta chefen och det kan finnas en kultur som säger att det är okej att inte göra det bästa tillsammans. Magnus tipsar om att hämta inspiration och ta det som passar bäst.

Min erfarenhet av att arbeta inom civilsamhället både som anställd och förtroendevald är att det finns mycket att hämta från sektorn i fråga om att hitta drivkrafter och stimulera medskapande. Jag tror att många företag kan inspireras av idéburna organisationer likväl som idrotten.

Här är den bästa bilden jag lyckades fånga av Magnus Tyrgrim. Han rör sig mycket vilket ger liv till föreläsningen men gör honom svår att fotografera.

Verklighetslådan – verktygslåda från verkligheten

Magnus ger många olika tips som han har sett fungera i verkligheten. Här är mina tre favoriter:

Utveckla ditt ledarskap och för att inte bli för bekväm. För att du ska kunna få andra att växa behöver också du utrymme till att hitta nya banor.

Bolla med andra

Träffa andra i en liknande roll för att stöta och blöta idéer med dem. Hur har de byggt internkommunikationen? Hur tacklar de svårigheter? Har de varit med om någonting du vill veta mer om?

Jag är med i Ordförandenätverket som arrangeras av En stärkt röst. I onsdags träffades vi och undrade hur vi kan påminna på peppande sätt.Ge andra möjlighet att utvecklas och vilka strukturer som passade bäst för en bra beslutsgång.

Läs böcker

De säger att det inte går att läsa sig till kunskap eftersom vi lär först när vi själva hamnar i situationen. Oavsett om du kan läsa dig till ledarskap eller ej är det ett bra sätt att få tips och idéer.

Denna vecka har jag börjat läsa Ändamålsparagrafen – att leda folkrörelser. Om du är ledare inom en idéburen organisation eller vill veta mer om uppdraget så kan jag rekommendera den.

Påminn dig om syftet

Kom ihåg varför du gör någonting och varför andra ska göra sina uppgifter. Om du lever dina värderingar kommer det att synas. Om du påminner dig och andra om målet kommer det att vara aktuellt och när det går att nästan känna doften av det. Då är ni nära.

Ta tid till att reflektera

Du kanske reflekterar bäst när du bollar med andra eller utmanas med en bok. Hitta ditt sätt att utmanas och tag dig tid till att reflektera. Som du vet kan det ta lång tid att göra nya vanor. Fundera därför om du har kommit igång med att använda de nya metoderna från kursen. Och om du har använt dem. Var det verkligen bra eller lät det bara fantastiskt eftersom kursledningen var så inspirerande?

Jag skriver också ofta dagbok för att påminna mig om vad jag gör. Vilka metoder jag tycker är bra och vad jag vill fortsätta med.

Kolla läget           

Vet du att det du gör passar de du leder? Ha en öppendialog, bjud in till förslag och kritik. Kanske har ni möten för att bolla idéer kanske sker detta framförallt under medarbetarsamtal eller så har ni den berömda förslagslådan. Oavsett gäller det att ta till vara på den kraft som finns. Det gör du bäst när du har kollat läget.

Hur ska du, din personal och kollegor trivas på jobbet? Det finns mycket en ledare kan göra och mycket som ligger i medarbetarskapet.

1) Hjälpas åt

Det är viktigt att hjälpa kollegor. Vi kan ny synergieffekter genom att vara fler som slår våra kloka huvuden ihop. Ibland är även arbetsbelastningen ojämn och det är bra om vi kan hjälpas åt med att ro allting i hamn. Chefen bör tydligt visa sig öppen för frågor dels genom att berätta det och dels genom att ta emot dem med öppenhet. Det behövs också en öppenhet mellan kollegor och en plats med naturliga möten eftersom det skapar bättre chanser för oss att ställa frågor.

Jag och min favoritkollega Vinda på promenad. Vi gick ut tillsammans när hennes vanliga matte hade en upptagen dag och inte kunde lämna huset.

2) Högt i tak

Att ha trevligt betyder inte alltid att tycka lika. För trivsel på arbetsplatsen behövs diskussioner med högt i tak. Chefen sätter en standard genom hur hen möter olika tankar. Är det med intresse eller slås dem ned innan de har blivit utvärderade?

3) Ge feedback
Berätta när någon har gjort någonting du tycker är bra. Tacka och beröm när det finns anledning. Ibland är vi dåliga på att säga vad vi tycker om hos andra. Då kan det vara bra med en övning som går ut just på det. Feedbackövningar kan även fokusera på vad som behöver utvecklas. Ibland är vi dåliga på att ta upp sådant som inte är akuta problem. Då finns det en tendens att de ligger och gnager och växer.

Alla har fått varsin låda som fylls med uppskattning.

4) Gör misstag

Alla gör misstag. Det är en logisk konsekvens av att vi testar nytt och utvecklas. För att det ska gå att lära sig av misstag är det viktigt att utvärdera dem. Det går inte att mörka med någonting som ska utvärderas. För att titta på det måste det ut i ljuset. En ledare kan sätta denna standard genom att själv våga erkänna sina brister och vara mottaglig för andras kommentarer. Se till att vara högt upp på feedbacktrappan. Om du inte är bra på att ta kritik så är det ett fel du kan erkänna att du behöver arbeta mer med.

5) Ha trevligt tillsammans

Ett skratt förlänger livet och det förlänger också hur mycket tid vi har lust att spendera på arbetet. Uppmuntra spontana möten och initiativ som ger glädje.

Veckans luciatåg som jag var med och arrangerade

6) Makt åt alla!

Medbestämmande är centralt för ansvarskänsla, intresse och engagemang. Chefer ska ta till sig förslag och bör gärna delegera beslut. Att delegera är en konst i sig där det måste vara tydligt vad det är som delegeras och vilket resultat som önskas. “Kan du titta på det här.” är ett exempel på ett luddigt sätt att ge ansvar som är svårt att uppfylla. Besluten är bra att diskutera mer öppet. Vi människor tenderar dessutom att tycka mer om idéer vi ser som våra egna. Om alla är med och skapar idén behöver ingen övertygas i efterhand.

7) Klaga lagom

Det vore underligt om allting alltid var perfekt. Det är helt okej att klaga ibland för att uppmärksamma det som bör förändras. Men då är det bättre att komma tillbaka till punkt tre om att ge feedback istället för att raljera över ditt och datt. En gnutta klagan kan däremot föra människor närmre varandra och ta bort rädslan att behöva vara glad jämt för att få vara med.

Tre fina kollegor sitter på ljugarbänken.

För att bli en bra säljare eller ledare, för att må bra och nå sina mål är det viktigt att prioritera. Under december har jag prioriterat:

1. Mitt jobb som drogpolitisk pressekreterare på Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF
2. Ordförandeskapet i Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF
3. Mitt äktenskap
4. Familjen
5. Äta, sova och må bra

Denna vecka har det inte blivit mycket tid för att skriva blogginlägg. Nu när julen kommer är det extra viktigt att prioritera och se över vad som är viktigt för oss. Medan du funderar över jul och prioriteringar ger jag dig detta tips helt gratis: Vit Jul – Alla barn har rätt till en vit jul.

Och när du väl vill nå mål tipsar jag om att göra dem enligt SMART och möjligen också enligt HARD. Vad trivs du bäst med?

Jag hoppas att du har haft en fantastisk vecka och att nästkommande bli lika bra. Vi ses nästa fredag.