Samtalsmetodik är bara för psykologer som ska genomföra terapi. Eller, vänta lite. Är det verkligen så? Jag har själv använt det i andra roller med fokus på ledarskap, utveckling av grupper och att sätta sig in i andras perspektiv. Du kanske har egna exempel från ditt yrkesliv där det vore bra för dig att förstå en annan människa bättre eller kanske erfarenheter i privatlivet då det skulle vara en fördel? Men hur ska det då göras? 

Det finns olika metoder som kan hjälpa dig att föra ett professionellt samtal. De som Malin Anniko, doktorand vid Örebro Universitet, lyfter är: aktivt lyssnande, spegling, sammanfattningar, enkel och direkt uppmuntran, kroppsspråket och frågor. Här kan du läsa om dessa tekniker utifrån Malins föreläsning och hon har i sin tur också inspirerats av Birgitta Kimber, Gunnel Lindh och Hans-Olof Lisper.

1 Aktivt lyssnande
Det aktiva lyssnadet handlar om att lyssna på flera nivåer både på vad personen säger, vad hen menar bakom orden och vilken känsla hen förmedlar. I det aktiva lyssnandet ingår också att visa att du lyssnar och vill att den andra kommer till tals. Du ger inte råd eller förmedlar dina tankar i det aktiva lyssnandet. När du som lyssnare pratar handlar det snarare om att ställa frågor, att öppna upp för flera perspektiv och att leda den andra personen vidare i sina tankebanor.

Här kan du läsa förslag på frågor att ställa dig själv innan du lyssnar. 

2 Kroppspråk
Malin poängterar att kroppsspråket både handlar om hur du använder kroppen men också om din röst och ditt sätt att prata. Hur snabbt talar du? Vilken ljudvolym? Sättet du pratar likväl som sättet du för dig ska passa till situationen och den andra personen. Vilka ickeverbala signaler skickar du ut? Hur är dina ansiktsuttryck?

3 Spegling
Du kan spegla den andra personen för att hen ska få sin upplevelse bekräftad, för att du vill visa eller säkerhetsställa att du förstått eller för att visa kärnan i det personen säger. Spegling sker i tre steg där du 1) lyssnar och tar in vad den andra förmedlar, 2) du formulerar det du uppfattar med dina egna ord och 3) du stämmer av med den andra och låter hen ha tolkningsföreträde. Till exempel kan du säga “Jag hör att du blir mycket besviken på din chef när du inte fick det stöd du behövde. Stämmer det?” eller “Låt mig se om jag har hängt med, du har inte fått någon respons på dina återkommande försök att nå hen och nu har du slutat försöka. Har jag förstått situationen rätt?”.

4 Enkel och direkt uppmuntran
Uppmuntran handlar om att du visar att du vill höra mer av det personen säger. Det går att göra på många olika sätt. Den direkta uppmuntran är mer tydlig där du kanske uppmanar personen att berätta mer eller säger att du skulle vilja höra mer om ett ämne. Den enkla uppmuntran är allt annat du gör för att den andra personen ska känna sig lyssnad på och uppmuntrad till att berätta mer. Det kan vara med kroppsspråket som när du nickar eller har en mimik som förmedlar intresse. Eller kanske lyssnande ljud som aha, mm… eller precis.

5 Tystnad
Att vara tyst kan vara ett annat sätt att uppmuntra personen att prata mer. Du visar att du lyssnar och ger den andra utrymme att tänka efter. Om du har ställt en fråga kan det vara så att personen är tyst för att du frågade otydligt. Det kan faktiskt också vara så att personen behöver tid på sig för att tänka efter och landa i sina tankar. Ge också dig själv tid att tänka efter och svara först när du hunnit samla ihop dina tankar och är redo att förmedla dem.

6 Sammanfattningar
Att sammanfatta vad som har sagts kan vara bra vid olika tillfällen under ett samtal. Det kan vara bra inledningsvis för att sammanfatta vad som sagts tidigare och varför ni är tillsammans på plats idag. Det kan vara bra om olika ämnen behandlas för att knyta ihop trådarna inom ett ämne innan ett nytt ämne påbörjas. Det kan också vara bra när samtalet stannar av för att se om det är avslutat inom det ämnet eller om det finns delar ni inte tagit upp men som kan vara bra innan samtalet avslutas eller går vidare. När du sammanfattar kan det både ge nya idéer hos den andra och hos dig själv.

7 Frågor
Malin påpekar att om du använder de tidigare sex metoderna behöver inte frågor användas lika mycket. Men frågor är ett fantastiskt verktyg som kan användas på olika sätt. Några exempel på frågor är:

1. Följdfrågor – för att komma in djupare i det som sägs. T ex “hur kändes det då?”
2. Ämnesbytande frågor – för att komma in på nya spår, bredda bilden och få in andra perspektiv. T ex “vad gjorde de andra när ni gick iväg?”
3. Om-frågor – måla upp scenarion för att ge idéer och se saker ur nytt ljus. T ex “Om du skulle säga detta till henne vad skulle hända då?”
4. Skillnadsfrågor – jämför intensitet. T ex “vem blev mest arg”. 
5. Framgångsfrågor – Hitta tillfällen där det fungerat bra och utgå ifrån det positiva för att replikera det. T ex “Har du nått dina mål förut? Vad gjorde du då?”

Oavsett vilken fråga det är är kontexten viktig. Vem som ställer frågan till vem och när och hur det görs. Frågan kan också väcka någonting kopplat till tidigare erfarenheter och situationer. Vill du läsa mer om frågor? Här kan du läsa om effektfulla frågor utifrån presentation av Kina Moby.

När är det rätt att använda samtalsmetoder? När jag läste på Nackademins Yrkeshögskola hade vi en del samtalsmetod i våra kurser om ledarskap och säljcoachning (plus i säljteknik men där är det rätt annorlunda syfte). Vi har också haft samtalsmetod i personalutbildningen för UNF så att vi skulle bli bättre på att stötta medlemmars engagemang i organisationen. Det finns helt enkelt många olika ingångar till när samtalsmetodik kan vara hjälpsam både i yrkesroller och i vardaglig kontakt med andra i vår omgivning.

Samtal kan vara som att gå på en väg tillsammans mot en ljusare och tydligare bild av situationen. Att hitta nya vägar eller att välja vägar framöver kan också vara viktiga mål med samtalet. Oavsett mål så hjälper metoder samtalet framåt.

Vad bra du skriver! Din nya frisyr är jättesnygg! Du är så begåvad! Föreläsningen du höll var fantastisk. Beröm kan kännas bra, värma och vara underbart. Men är det alltid så? Kan beröm vara skadligt eller kanske till och med kontraproduktivt?

Psykologerna Victoria Blom och Tomas Jungert talade om beröm tillsammans med programledaren Ulrika Hjalmarson Neideman i Kropp och själ från 2014. Victoria Blom forskar om prestationsbaserad självkänsla och poängterar att det kan komma av att lära sig i tidig ålder att fokusera mycket på prestationer och att get vi gör är viktigt för att få uppskattning av omgivningen. En prestationsbaserad självkänsla handlar om att bilden av det egna värdet grundar sig i framgång eller misslyckanden. Går det bra med prestationer och du får uppskattning har du en hög självkänsla men när någonting du gör möts av ogillande eller avsaknad av bekräftelse sjunker självkänslan i botten. Den externa värderingen kan få alldeles för mycket utrymme och vi kan få svårt att göra egna bedömningar om vad som är bra att göra och inte och vad som gör oss till bra personer och inte.

Även Tomas Jungert berättade i Kropp och själ om när beröm ger för mycket fokus på externa bedömningar. Hans forskning visar att beröm kan göra att den inre motivationen minskar och att vi istället fokuserar på vad som ger beröm och inte.  Berömmet kan göra att vi känner oss kontrollerade och det är inte längre lika lätt att bara utgå ifrån vad som är roligt och utvecklande. Istället för att ge beröm på ett sätt för att få en person att upprepa beteenden och göra som vi vill att de ska göra framöver pratar Tomas om att ge autonomistöd. Som chef, förälder eller med en annan roll där du kan önska ge återkoppling för att förstärka ett beteende tipsar alltså Tomas om beröm som får den andra personen att känna sig mer kompetent att fatta egna beslut, att kunna se deras perspektiv och att erbjuda meningsfulla val. Det är sätt att stödja personens inre motivation.

Beröm är alltså inte alltid positivt men det finns många positiva effekter av att ha en aktiv feedback-kultur där vi kan vara ärliga med varandra och stötta varandras utveckling. I min klass har vi pratat om att vi gärna lyfter varandra och nu i april kommer vi hålla olika gruppövningar. Min arbetsgrupp har valt att göra en som handlar om positiva budskap för att få igång att vi ger varandra positiv återkoppling precis som vi kommit överens om i klassen. Deltagarna i övningen kommer få skriva positiva budskap till sig själv och till andra. Innan dess kommer vi hålla en presentation om detta:

1. Vad är ett positivt budskap?
   Positiva budskap är dels att du vill förmedla någonting som du upplever som positivt och även någonting du tror att den andra personen kommer uppskatta att ta emot. Vissa saker vi uppfattar som positiva kanske inte alls upplevs som positiva av andra. Det kanske är mer förvirrande och ger osäkerhet. Det kanske kan upplevas kontrollerande som Tomas berättade om i Kropp och själ. Det kanske kan uppfattas som en dold förolämpning. Till exempel som “du är smart för att vara kille” ses som en förolämpning av killars generella intelligens. Eller när “vad bra du är på svenska” sägs till någon som vuxit upp i Sverige och ofta blir rasifierad kan det snarare tolkas som ett uttalande om att hen inte riktigt passar in i bilden av en svensk än att det tolkas som fint beröm för språkkunskaper. Det är därför viktigt att tänka igenom hur det du säger kan tolkas i andra perspektiv och tas emot av andra personer.
2. När passar det att ge positiva budskap?
   Det är vanligt att vi säger att kritik ska tas i enrum och att beröm ska ges framför andra. Det är en bra tanke att kunna lyfta andra personer framför andra och många gånger kan det vara bra. Däremot så är det viktigast att det ska kännas bra för den personen du vill förmedla det till. Då är det bra att se till att hen är redo och mottaglig även om du ska förmedla någonting som du tror gör personen glad. Det är ju bra om hen faktiskt har tid att lyssna till dig, om hen kan få ställa följdfrågor för att förstå vad du menar eller säga någonting till dig om hen önskar det.
3. Hur kan du ge ett positivt budskap?
   Jag tycker att det är viktigt att poängtera att det är din upplevelse av personen. Vi pratar ofta om att det är viktigt att använda jag-budskap när vi ger konstruktiv feedback. Likaså tycker jag att det är viktigt att göra det när det gäller positiva budskap. För om jag ger mig själv makten att säga “du är bra” borde det innebära att jag också har makten att säga “du är inte bra”. Det handlar om att jag blir glad när du gör si och så eller jag trivs att vara med dig för att ditt välkomnande sätt gör mig lugn. Både Victoria och Tomas var väldigt tydliga i Kropp och själ att det är viktigt att prata om beteenden istället för om personen. Det ger dels mer information och gör det mer konkret. Dels är det större möjligheter att göra förändringar.

I min bokhylla har jag en burk som jag kallar för peppburken. Där samlar jag positiva lappar jag får av andra och skriver till mig själv. Det är alltså beröm som jag tycker är stärkande och som jag vill kunna återkomma till igen.

Lyssna! Det var Jan Schermans första medskick under föreläsningen Att leda med engagemang och känslor på Örebro universitet. Jag slogs av hur mycket slitna ord kan behövas och upplevde hur stor nytta de kan göra när jag lyckades övervinna mitt initiala motstånd och kunde ta del av Jans följande tips under föreläsningen.

Varför var jag då motsträvig i starten? Det började med att Jan Scherman sade att det var roligt att föreläsa i Örebro istället för uppnosiga stockholmare. Det fortsatte med ett, som för mig kändes som långt, intro där han pratade om sin uppväxt och bjöd in till handuppräckningar om vilka som mindes saker som skedde 30-40 år innan jag föddes.

Vad hände sedan? Jo, när Jan pratade om att lyssna insåg jag att det var just det jag inte gjorde. Jag blev frustrerad över inledningen där jag upplevde att han försökte skapa en gemenskap i publiken där jag inte ingick. Så länge jag hade kvar frustrationen reagerade jag mer på när han återkommande bad om ursäkt för att presentationsbilder var från Stockholm än att faktiskt försöka förstå vad han ville förmedla med bilderna och det han kunde ge till mig. Utifrån erfarenheter från att vara TV-chef, debattör och författare talade han om ledarskap och tipsen var bland annat: lyssna på dig själv, lyssna på andra, våga ta risker, våga visa känslor och ha tålamod.

Tips 1: Lyssna på dig själv
Det kan vara lätt att omge sig med jasägare och det kan också vara lätt att råka halka in i det, vilja vara en i gänget och göra rätt för sig i gruppen. Jan använder Torgny Segerstedts ord “Det är ej rådligt att handla emot sitt samvete” när han poängterar vikten av att följa sina egna värderingar och att vara rädd om den egna rösten. Det har sitt pris att gå emot sina värderingar men det har också sitt pris att kritisera arbetsgivaren. Jan poängterar att du får göra en bedömning om vilka strider du vill ta men du måste se till att du tror på grundidén för att kunna vara på en arbetsplats. Jag skulle till exempel inte kunna arbeta för vapenindustrin eller alkoholindustrin eftersom det går emot mina grundvärderingar. Jan gav exemplet att du inte kan jobba på TV4 om du ogillar kommersiell TV.

Tips 2: Lyssna på andra
Luta dig tillbaka och lyssna. Det är lätt att prata själv, förklara sitt perspektiv och att förmedla sitt budskap. För att du ska kunna förstå den andra behöver du reflektera. Jan tipsar om att att ta in den andras perspektiv. Fundera över vad som sägs och vad som inte sägs. Varför säger den här personen det här till mig vid det här tillfället? När du lyssnar öppnas det upp möjligheter. Jans bildpresentation var fylld av foton på bänkar som han själv fotat. För Jan är bänken en symbol för att ta det lugnt och reflektera. När du lyssnar, luta dig helt enkelt tillbaka på bänken och se den andras utgångspunkt.

Tips 3: Våga ta risker
Jan sade med eftertryck att det är skillnad mellan att göra rätt och att inte göra fel. Den som fokuserar på att inte göra fel tenderar att inte göra någonting alls. Du behöver ta risker för att våga göra rätt. Jan menar att det är extra viktigt att göra det i svåra tider. Det är när det är svårt som organisationen behöver en nytändning, nya idéer och vägar. För att komma till de nya banorna menar Jan att det är mångfald behövs. Mångfalden ger olika perspektiv och om chanser att säga emot den gängse uppfattningen och att komma med nya förslag så ger det mer till verksamheten än om de upptrampade spåren följs om och om igen. Jan är medveten om att det kan vara svårt men poängterar att det är vad som behövs för framgång. Stryk därför “det har vi aldrig gjort så det kommer inte fungera” och “det har vi gjort och det fungerade inte”.

Tips 4: Våga visa känslor

Känslorna är viktiga enligt Jan. Själv har han haft ilskna samtal med många olika personer och säger att det är bättre att vara öppen med känslorna. Det märks oavsett så det är bättre att vara öppen än att ha en tryckt stämning. Jan lyfter att det är viktigt att hitta en nivå som passar och att komma ihåg att be om ursäkt när det behövs. Ursäkterna är extra viktiga som chef där du är en förebild.

Tips 5: Tålamod

Tålamod kan egentligen ses som en sammanfattning. Jan poängterar att i bara det ordet finns så mycket. Du måste acceptera att saker tar tid när du leder en förändring. Som ledare måste du kunna sticka ut näsan. Det gör ont men är någonting som du måste tåla. Modet behövs också för att kunna förändra, ta risker och att se nya perspektiv.

Jan Scherman på Örebro universitet med en bänk i bakgrunden.

Som organisationsmänniska tycker jag om möten med tydlig struktur och tydliga mål. Men alla möten lever inte upp till de kraven och det är inte heller önskvärt med formella möten i alla situationer. Men hur går det egentligen att leda informella möten?

Det finns många fördelar med informella möten. De känns ofta mer lättsamma och dynamiska. Däremot upplever jag ofta att det är en illusion att de skulle vara mer effektiva dels eftersom beslutsfattandet är lurigt och dels för att det är lätt att virra bort den röda tråden. Jag upplever det som mycket svårare att leda informella möten än formella möten. För att det ska gå så bra som möjligt har jag vissa tillvägagångssätt som jag använder mig av.

Moderera försiktigt 

Eftersom det inte finns någon formell föredragningslista finns det risker att diskussionen går i flera riktningar samtidigt. Ofta tycker vi om att föra fram våra egna tankar. Ibland bygger det vidare på vad föregående talare har sagt men inte sällan öppnas det upp nya trådar. Gå tillbaka till vad som sagt tidigare, sammanfatta löpande de olika tankarna, förslagen och idéerna som kommit fram. Jag upplever också att det brukar fungera bra att säga “det var en intressant tanke som jag gärna pratar mer om senare. Men kan vi först gå in mer på NN:s förslag innan vi tar upp den idén?” eller liknande frågor för att försöka hantera en fråga i taget. Det finns tillfällen när mitt tålamod tryter och jag istället säger “det tillhör inte det här ämnet” och sedan går tillbaka till det aktuella ämnet som diskuterades innan. När jag fäller dessa, mer opedagogiska, kommentarer brukar jag försöka påminna mig själv om att den tydliga listan jag har gjort upp med en röd tråd om i vilken ordning olika ämnen ska behandlas endast finns i mitt huvud och inte på ett papper framför varje person. De informella mötena kräver mer försiktig moderering, även om alla möten oavsett form så klart kräver att vi bemöter varandra med respekt.

Lyssna in noga inför beslut

Oavsett om det är ett strikt formellt möte, ett informellt möte eller någonting där mitt emellan är det viktigt att se till att alla är med på vilka beslut som fattas. Men under formella möten är det bestämt hur besluten ska gå till. Ni kanske har en arbetsordning som beskriver hur ni kommer gå tillväga eller så kanske ni uttalar att det är konsensusbeslut som ni förväntas ta i just denna fråga. Informella beslut under informella möten kräver försiktighet där jag brukar försöka ta det väldigt långsamt, ibland väljer att omformulera frågan och se om det verkar vara samma respons och söker ögonkontakt med alla medverkande för att se att samtliga verkar med på noterna. Ibland kan det vara bra att vara djävulens advokat, att föreslå det motsatta och se om det ger annorlunda respons för att sedan se om det går att enas eller hitta det förslag som gör så få personer missnöjda som möjligt.

Vänta längre med förslag

Som mötesordförande är det alltid viktigt att låta andra tala och komma med förslag. Det kan vara lätt att falla för frestelsen att ta över och bara hålla ordet istället för att fördela det. När du leder möten informellt finns ingen uttalad förväntan att du ska ha rollen att bjuda in andra i samtalet och fördela taltid mellan de olika deltagarna. Även om troligen flera personer förväntar sig att få bli hörda eftersom ni har bestämt möte inte bokat in lyssnande på en persons monolog. En av de saker jag jobbar aktivt med och ibland tycker är svårt är att vänta med att säga mina förslag. Men när jag lyckas hålla inne med mina förslag och väntar på att höra andras märker jag att det ofta kommer upp idéer som är bättre än mina, lika bra eller att andra har tänkt på precis samma sak.

Kan vi hitta hybrider? 

Mitt senaste informella möte som jag försökte mötesordföra informellt var ett möte i min studentkorridor om nuvarande rutiner och om vi ville uppdatera någonting. Vi hade bestämt att det skulle vara möte men jag upplevde inte att det var rätt situation att förbereda en föredragningslista. Däremot hade jag gjort upp punkter innan om vad jag ville ta upp så att jag skulle kunna se till att vi skulle prata igenom dem och att jag fick ut det jag behövde av mötet. Andra tog upp frågor de upplevde som aktuella och vi kom gemensamt överens om att dokumentera de viktigaste som handlade om korridorens rutiner i vår gemensamma facebookgrupp.

I min basgrupp där vi löpande genomför grupparbeten under terminen har vi formaliserat vissa punkter som vi alltid börjar med.  Vi tar upp val av sekreterare, förutsättningar för mötet, vilka mål vi har med mötet och bokande av nästa möte. Det är tre lätta steg som inte känns skrämmande för personer utan vana av formella möten samtidigt som det både säkrar dokumentationen, att vi har koll på situationen och har en enkel struktur att följa. Vi kan avsluta mötet och vara nöjda med att ha nått målet och vi kan gå tillbaka till besluten som dokumenterats.

Olika strukturer är bra för olika möten och alla former kan vara mer eller mindre inkluderande beroende på hur de genomförs. Jag att mycket finns att vinna på att formalisera delar av möten och att det går att göra på ett lättsamt sätt.

Mötesordförande på (formellt) möte – RFSU Örebros årsmöte

Har du några tips på hur du leder möten? Varierar dina taktiker beroende på om du leder och deltar i mer formella möten eller informella möten? Hur då?

Det finns många bra organisationer, många bra kampanjer och en av dem som startade förra veckan är Avsluta Saudiavtalet av Svenska Freds. Här är några exempel som gör att jag tycker att det är en bra kampanj.

1 Bra exempel för organisationens arbete
Svenska Freds arbetar med någonting som är nära Sverige men som på att annat sätt är långt bort ifrån många av oss som inte är insatta i avtal mellan länder och som endast har erfarenhet av att leva i demokratier utan väpnade konflikter. Dessutom utmanar Svenska Freds bilden av Sverige som neutralt och fredligt land.

Avsluta Saudiavtalet förtydligar vad organisationen jobbar med och lyfter en fråga som vi minns ifrån Saudiskandalen 2012. Avtal mellan olika länder upplevs lätt som krångliga frågor men när Svenska Freds skriver “Om inte avtalet bryts innan 15 maj 2015 förlängs det med ytterligare fem år” lyfter de frågan så visar det att de är en aktuell fråga och att det är en specifik fråga som det går att engagera sig i.

2 Anpassa argument

När du komponerar det du vill skicka till beslutsfattaren kan du välja argument som Svenska Freds har skrivit. Det är bra både för att det ska stämma överens med vad sändaren står för och för vad som kan attrahera mottagaren. Ett extra plus är att personer som deltar i kampanjen får en bra sammanfattning för frågan och troligen läser mer än om det är en full text som är klar från start. Det gör att personen själv blir mer övertygad och får fler argument.

3 Lätt att kontakta rätt beslutsfattare

I kampanjen Avsluta Saudiavtalet gör Svenska Freds det lätt att kontakta rätt person. De har valt ut utskott och ministrar så utöver att en person som är med hittar rätt för att engagera sig nu i kampanjen visar det hur lätt det är att kontakta folkets företrädare och kan inspirera fler att aktivera sig i vår demokrati oftare än i valtider. Angående val lyfter ger Svenska Freds möjligheten att lägga in “jag kryssade dig i förra valet” och tipsar om att kontakta en person du har någonting gemensamt med. De lyfter på så sätt in tanken att du kan bygga rapport med personen du kontaktar. Jag utgår ifrån att det endast går att välja en person för att kampanjen ska vara mer personlig.

4 Personifiering

Svenska Freds ber dig att personifiera brevet. Det gör att även om mottagaren förstår att det är ifrån kampanjen så är breven olika; först varieras de av att vi väljer olika kombinationer av argument och sedan även för att vi kan lägga till egna saker och anpassa så att språket passar oss som sändare och anpassas mer till mottagaren. Dessutom skriver du en egen ämnesrad vilket gör att det i blir en större variation i inkorgen än vad det hade blivit om det fanns en standardrad. Det gör kampanjen mer personlig på ett sätt som ändå är lätt för deltagaren eftersom du som engagerar dig själv kan välja hur mycket du vill ändra.

5 Samarbetet med Signby.me 
Samarbetet med Signby.me gör att det blir ett bra och användarvänligt upplägg. Det är tydliga steg och det flyter på väldigt bra även om jag själv skulle ha föredragit att ändra ordningen ibland. Det är också smidigt hur det går att välja att endast skicka direkt till beslutsfattaren eller att också publicera som ett öppet brev. Sedan går det så klart att dela i sociala medier och det är dessutom enkelt att skicka ett fler brev.

Vill du vara med i Svenska Freds kampanj Avsluta Saudiavtalet kan du agera här. Du kan också hålla koll på #saudiavtalet där du det också dyker upp nyhetsreportage, debattartiklar och mycket annat som både är delar av Svenska Freds kampanj och andras åsikter.

Folkhälsa är inte en term som de flesta associerar med ordet spännande. Men vi är många som brinner för olika folkhälsofrågor och en expert på att få fler intresserade med hjälp av bra kommunikation är Gunilla Jarlbro som i måndags föreläste på Berghs.

Gunilla Jarlbro är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet och har studerat hur IQ kommunicerar för att minska alkoholskador. Jarlbro säger att när du jobbar med att kommunicera folkhälsofrågor så handlar det ofta om att få någon att avstå någonting. Det är svårare än att få någon att göra någonting. Jag tänker att det inte ger samma tillfredsställelse att se en annons för läsk och sedan köpa en för att svalka sig med den kalla drycken. Men det finns mycket inspiration som går att hämta ifrån generell marknadsföring och Jarlbro citerar Wiebe ”Why can’t you sell brotherhood like you sell soap?” när hon berättar om social marketing.

Här får du en del av hennes tips för att lyckas med kampanjer:

Målgrupp och mål
Det är ingen vits att prata mål utan att prata målgrupp, säger Jarlbro, eftersom de är så tätt sammanlänkade med varandra.  Jarlbro påpekar att det i folkhälsofrågor ofta väljs en målgrupp som är lätt att nå istället för målgruppen som är rätt att nå. I folkhälsofrågor blir det därför ofta skolelever som väljs som målgrupp. Detta tror jag är en viktig insikt för alla oavsett vad vi jobbar med för att inte ha målet att lyckas med att nå målgruppen som mer prioriterad än att lyckas med resultatet.

Sändare
Fel sändare gör att budskapet kan ignoreras eller att det kan få en motsatt effekt. Våga är ett
exempel på en folkhälsokampanj som inte lyckades enligt Jarlbro. Det var en svensk version av satsningen Dare i USA som gick ut på att poliser kom till skolor för att prata om droger. Det fungerade inte alls för att nå de unga killarna som var i risk för att rekryteras av gäng. När polisen varnade för droger blev drogerna nästan mer attraktiva för dem som var negativa till polisen.

Jarlbro säger att IQ lyckas för att de både har en hög kännedom och en hög förtroende bland sin målgrupp. De varierar mellan rollen att vara expert och rollen då de tilltalar målgruppen som om de vore en av dem, peer.

• Expert – en bra roll för att förmedla kunskap till målgruppen
• Peer – en bra roll för att förändra attityder hos målgruppen

Budskap

• Verklighetsgrundad – Gunilla säger att det är viktigt att leverera budskap utifrån hur det ser ut inte utifrån hur du vill att det ska vara eller hur du anser att det borde vara. Du kan inte blunda för verkligheten när målgruppen lever i den verkligheten.
• Enkelt – Var inte inlindad och luddig. Gunilla ger exemplet “Coca Cola säger inte att du inte ska dricka Pepsi utan Coca Cola säger att du ska dricka Coca Cola.
• Konsistens – När budskap talar emot varandra så väljer människan att lyssna till det hon vill höra. Vi lyssnar till det som stämmer med vår världsbild. Gunilla tipsar därför om att hitta en nivå där det inte finns konflikter. Hitta vad du vill förmedla som går att få fram konsekvent.
• Budskapet ton – Positiva budskap är bättre. Berätta varför kunden ska köpa ditt schampo istället för hur hemskt håret blir om du inte tvättar det med just ditt märke. Det kan vara bra att använda humor och det kan få sändaren att verka mer säker. Men det finns alltid en risk att det blir oseriöst.

Slutligen: Du är inte ensam på banan

Det finns många andra som vill vara bäst, som vill föra utvecklingen i ett annat håll än du eller som har andra skäl att se till att det du jobbar för inte är det som kommer att ske om du inte håller igång. Gunilla säger att även om det är en positiv utveckling så kan du kan inte lägga dig platt.  Gunilla frågar: Skulle Coca Cola säga “nu är vi störst på att sälja sockrat vatten nu slutar vi göra reklam?”

Professor Gunilla Jarlbro på Berghs.

Nu är det jul och vi är många som räknar ned dagarna till dopparedagen. Jag följer Piratskattens hemlighet och tittar tillsammans med min man med stor spänning på SVT Play. Men det är inte bara public service som erbjuder julkalendrar utan det finns också företag, bloggar, ideella organisationer och andra som satsar på formatet nu i december.

Här är några av mina favoriter:

Add Gender 

Add Gender är jämställdhetskonsulter som i sin julkalender har korta julrim på Soundcloud. Varje dag är det olika tips eller positiva exempel för privatpersoner och organisationer. Dagens lucka 21 är till exempel en uppmaning till medveten konsumtion i julhandeln.

Kalendern är dels rolig med sina rim och tankeväckande med sitt innehåll. Jag kommer dessutom i bra stämning med Linda Rapps sagoläsarröst. Det är också en catchy jingel. Vissa känner jag igen från förra året eftersom de har en repris från 2013. Men det hade inte varit lika tydligt och daterat om det inte hade stått 2013 i namnet på ljudspåren på Soundcloud.

Junis

Junis är IOGT-NTO:s juniorförbund som under december uppmärksammar kampanjen Vit jul i stafettbloggen Röster om julen.  Varje dag är det en ny ingång i kampanjen som visar olika perspektiv på varför alla barn har rätt till en vit jul och hur det går att engagera sig i kampanjen. Eftersom jag själv jobbar med kampanjen och vet hur viktigt det är att lyfta frågan med barn och unga i missbruksmiljö tycker jag att det är kul att dagens lucka fokuserar på ge sin Facebookstatus till en röst som inte hörs tillräckligt ofta.  Vi talar ofta om barn i dysfunktionella miljöer. Detta är ett sätt att låta barn och ungas egna berättelser höras istället för att prata om dem.

Junis kalender visar upp olika perspektiv och ingångar till Vit jul. Det blir en intressant bredd med både ambassadörer och medlemmar som ger tips för hur det går att engagera sig i kampanjen. Inläggen är lättlästa och det är varierade ämnen. Det som jag tror skulle kunna göra kalendern ännu bättre är tydligare call to action.

SVT Opinion

Debattsidan SVT Opinion bjuder på Opinionskalendern 2014 med ett tematiskt innehåll som kopplar till julen. Det är intressant att samla in de olika texterna som visar en bredd av frågor som rör decembertiden. Eftersom vi är många organisationer och personer som vill lyfta frågor som berör en av Sveriges största högtider är det också ett smart sätt att hålla ett tema utan att det blir alldeles för mycket utan känns genomtänkt och proffsigt. Dagens lucka Veganisera julbordet tipsar om att byta ut animaliska produkter till vegetabiliska.

När du tittar på alla inlägg som publicerats på SVT Opinion är det snyggt markerat vilka som tillhör kalendern och det går dessutom lätt att hitta hela kalendern för den som vill läsa extra mycket om julen i sträck.

Makthavare

Vi tycker politik är så kul att vi tar det på allvar. Makthavares slogan berättar om inställningen till rapporteringen om Sveriges politik. I kalendern summerar de supervalårets olika händelser med fadäser, aktiviteter och nyheter.  Dagens kalenderlucka beskriver när Jan Björklund debatterade mot Åsa Romson och använde ett helt felaktigt argument mot vindkraft. Det är överlag en schyst kalender som ger både ger mig tankar som “det känns som igår” och “stormen i vattenglaset som jag glömt för länge sedan”. Som det ofta är i en kalender är vissa inlägg mycket mer intressanta än vissa andra.

Maktsalongen

Maktsalongen arbetar för ett mer jämställd ungt civilsamhälle genom mentorskapsprogram och organisationsutveckling. I kalendern ges tips som går att använda individuellt och i organisationen för att utveckla jämställdheten. Dagens lucka tipsar om Tjejsamlat som ger tips till populärkultur där kvinnor får ta mer plats.

Du kan följa kalendern på Facebook på Maktsalongens Facebooksida eller på #salongsjul. Eftersom det finns en hashtag och luckorna är kvadratiska bilder tycker jag att det är något oklart varför den inte också publiceras på Maktsalongens Instagram och Twitter.

Från Maktsalongens Facebooksida med luckor i kalendern

Kalenderformatet kan ge en mycket snygg form om du hittar ditt koncept. Fem tips för en bra kalender:

“Du är ju en naturbegåvning på att samla in pengar” fick jag höra i slutet av förra veckan när jag och andra medlemmar i UNF samlade in pengar till Världens Barn. På ett sätt kan det stämma eftersom insamling passar bra ihop med min personlighet men på ett annat sätt är det helt fel eftersom det är träning som ger färdighet. Detta inlägg är därför en snabbguide med tips från vad jag tror fungerar utifrån mina erfarenheter av att värva månadsgivare, att skramla och generellt från försäljning och andra möten medmänniskor.

Se till att vara glad

För att kunna ge andra en positiv upplevelse av att skänka pengar tror jag att det är viktigt att själv vara glad. Du kan förbereda dig på detta genom att vara mätt. Ha på dig kläder som passar så att du slipper frysa eller vara för varm. Jag gillar också att ha extra fint hår och upprepar för mig själv hur kul det kommer att bli och hur bra det kommer att gå. Jag kan också fråga personer som cyklar eller kör förbi mest för att jag tycker att det är kul. Men ibland kan det dessutom ge resultat. I förra veckan stannade en brevbärare och stoppade ned sedlar i bössan genom bilfönstret. Det gäller att hitta det som passar dig bra och att löpande fylla på med saker som ger dig energi.

Placera dig/er bra

Det säger väl sig själv att det är bra att vara på en plats där det passerar många människor men inte där människor är superstressade. Är ni flera personer är det bra att kunna se varandra så att ni både kan peppa varandra och stötta varandra om det behövs. Se till att inte stå allt för nära varandra då kan det ibland vara oklart vem som ska fråga vilken person och att någon då inte får frågan att bidra. Det kan också bli så att bara samma personer får frågan och att ni då missar andra. Se fur folk rör sig och täck området så bra som möjligt.

Respektera andras val att tacka nej

Självklart ska du bemöta invändningar och vinkla om frågor. Kom bara ihåg att vara respektfull och att ge en positiv bild av organisationen. Jag tycker att detta är extra viktigt när det kommer till organisationer som bygger på andras givmildhet och önskan att hjälpa människor. Är det ett företag kan det få kunder ändå om kundnyttan är tillräckligt hög. Om du frågar någon som står stilla, sitter på en bänk eller av någon annan anledning har svårt att komma undan så är det extra viktigt med att låta personen tacka nej. I förra veckan var det vissa som valde att ge när jag frågade igen och vissa av dem som jag sade “tack ändå” kom och bidrog till Världens Barn på vägen tillbaka.

Var aktiv och erbjud möjligheten att skänka

Titta personen du vänder dig till i ögonen. Ha ett öppet kroppsspråk och möt upp den du ska kommunicera med. Var förberedd så att du kan svara på frågor och ha koll på hur personen kan bidra. I veckan när jag samlade in pengar till Världens Barn och funderade på hur jag mötte upp andra noterade jag till exempel att jag tittade på personen som mötte mig. Om hen fortsatte att gå backade jag, tittade personen i ögonen och sänkte stegvis hastigheten till vi båda stannade. Det är ett exempel på hur du kan använda ditt kroppsspråk och dina rörelser för att möta andra. När du rör dig blir du mer levande istället för att vara en staty som det är svårt att få en känslomässig koppling till. Utöver att ge till Världens Barn i bössor går det även att göra det via SMS och appen Swish. Ibland betyder “jag har inga kontanter” just precis vad orden betyder och ibland att personen inte vill ge. Tolka vad det betyder och ge möjlighet att skänka på andra sätt. Jag började med att fråga om det hade en telefon och när de var beredda att smsa presenterade jag möjligheten till att skänka via Swish och berättade att appföretaget dessutom gav samma summa så att om du skänker 50 så blir det 100 kr till världens barn. Det är alltid bra att ge information stegvis så att det inte blir ett nej bara för att personen inte hinner processa.

Använd det som passar din personlighet

Jag är glad och sprudlande ganska ofta och det är som att det förhöjs i en mässmonter eller någon liknande situation. För mig fungerar det därför bra att satsa på att sprida glädje och vara lekfull i möten. I förra veckan fungerade det bra för mig att dansa och även att ibland retas. Det fungerar ofta bra för mig eftersom jag inte brukar ses som hotfull på något sätt. För mig som studsar kan det också fungera att tjoa lite men det kan vara fjantigt för andra. Det kan självklart också vara fjantigt hos mig men ännu så länge kan det ofta passera som gulligt. Det är därför inte bara din personlighet som är bra att tänka över utan även hur det du gör  stämmer överens med fördomar om dig. Kanske kommer mitt sätt att interagera med människor inte fungera lika bra när jag inte längre belönas av samhället för att ha ett “flickigt” beteende. Du kan inte bestämma andras fördomar men du kan använda en roll som du trivs i och som fungerar bra i ditt uppdrag. Här hjälper självkännedom som du så klart kan få genom att utvärdera och att helt enkelt testa lite olika för att hitta hem.

Lycka till! Och vill du ge till Världens Barn? Du hittar mer information här.

Bild från Niklas Claessons  Instagram @mr_claesson. Jag är längst till höger tillsammans med andra medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund

Det finns många sätt för en styrelse att nå medlemmarna. Sociala medier är ett sätt. Det finns en uppsjö av kanaler och konton där det är en febril verksamhet och där det inte händer någonting alls.

Förra helgen besökte jag förbundstyrelsemötet för SCUF, organisationer för gluten- och laktosintoleranta barn och unga. Nu är jag verksamehetsrevisor och granskar demokratin men 2012-2014 var jag förbundsordförande. När jag tillträdde startade vi en ordförandeblogg där jag snittade på några inlägg per vecka om vad jag gjorde som ordförande, om styrelsens processer och vad som hände i organisationen. Jag ville skriva för att öka medlemmarnas insyn i styrelsearbetet och för att stimulera engagemang. För mig passade blogg som medium eftersom jag är van vid att blogga och dessutom gillar att kunna skriva mycket och länka vidare. För andra som föredrar att prata kan det vara bättre med videoklipp, några kanske vill vara aktiva på Twitter. Generellt är mitt tips att både testa och tänka.

Vad är syftet med kanalen?

Det är bra att vara överens om vad kanalen är till för. Det kan vara en mer gedigen plan eller ett lättare samtal där ni bestämmer hur styrelsens kommunikation ska förhålla sig till resten av organisationens kommunikation. Det kan vara okej att testa sig fram en del så länge ni gemensamt är med på det. Men som med allt annat som görs i en organisation ska det så klart följa värdegrunden och styrdokument.

Sätt rimliga mål

Om ni vill testa och se hur det går så kör på. Se bara till att det då är uttalat så att ingen marknadsför det stenhårt och sedan inte har något content att visa upp. Om ni däremot vill göra en riktig satsning så är det bra att inte sätta ribban för högt. Vi har nog alla suttit i möten och tackat ja till uppgifter för att det känns roligt och spännande. När det kommer till kritan och allting ska genomföras så kommer insikten att det kanske tog ganska mycket tid. I styrelsen finns ofta andra uppgifter som tar mycket tid och som ibland kan vara viktigare. Då är det bra att komma överens om mål som passar både målet med kanalen och er som grupp.

Är alla med?

Om alla ska vara med är det viktigt att hitta sätt så att det fungerar för alla. Kanske behöver någon tips om hur det går att lägga upp ett inlägg. En annan behöver en bildbank för att hen inte har en smartphone och kan lägga in bilder direkt i bloggen. Någon annan vill ha hjälp med att korrläsa och så kanske vissa mest behöver pepp. Vi har olika lätt för olika saker. Det kanske inte är så att alla ska vara med? Det kanske är tre av sju som gillar det och kan kommunicera för hela styrelsen? Hitta vad som fungerar bäst för er.

Utvärdera löpande innan ni har landat

Innan ni helt har landat i vad som fungerar för er som grupp är det bra med utvärderingar något oftare för att hålla dialog om vad som fungerar och inte känns bra. Anpassa utifrån vad som fungerar för er och se till att det ni kommer överens om är vad ni vill hålla på riktigt. När ni har ett sätt som fungerar går det däremot att köra på mer och utvärdera mer sällan.

Här är från SCUF:s förbundsstyrelses Instagram. Vår nuvarande förbundsstyrelse har valt att ha ett gemensamt konto och  de har tillsammans skrivit en policy för vad de vill uppnå och hur de ska göra det.

Förra veckan lanserades den poetiska bildberättelsen Frostvandrare av min man Filip Rojas Rosenqvist. Torsdagskvällen bjöd på många skratt, spännande diskussioner och växande intresse för den konstnärliga boken. Men vad var det som gjorde att deltagarna ville stanna tills efter evenemanget egentligen var slut?

1 Bjud in rätt personer
Bjud in personer som du gärna träffar och som är intresserade av evenemanget. Dessutom är det bra att bjuda in personer som gärna möter varandra. Personer som sedan kan säga “vi möttes på lanseringen av Frostvandrare” och på så sätt få en extra positiv koppling till dig och det du erbjuder. När Filip Rojas Rosenqvist hade kontakt med sina gäster så frågade han också om de visste någon annan som skulle vilja komma och fick genom det kontakt med nya spännande personer. Om du vill bredda gästlistan med relevanta personer för arrangemanget kan det vara ett sätt att nå dem.

2 Underlätta mingel
Rätt personer är ett sätt att underlätta mingel eftersom det ökar intresset av att prata med andra. Men du som arrangör kan även se till att det är en bra lokal. Att ha ståbord och begränsat antal stolar är ett sätt att försäkra dig om att det blir mer rörelse i lokalen. Du kan även hjälpa människor på traven. När jag praktiserade på Trinambai var jag med och förberedde lanseringen av Medlemsmodellens engelska utgåva. Då fanns olika diskussionslappar som rörde bokens ämne och skapade dialog mellan gästerna. En aktiv arrangör som sammanför människor skapar också en bra stämning.

3 Tilltugg
Fundera ett extra varv på tilltugg eller annan förtäring. Du vill inte att folk kommer för att få gratis mat. Men du vill att gästerna ska orka stanna ett tag, ha roligt och vara trevliga istället för hungergalna monster. Om du arrangerar ett frukostseminarium en lunchlansering eller liknande där maten är mer central är det bra att ha med en fråga om kost för att öka tillgängligheten för allergiska, intoleranta eller kostval utifrån religösa eller etiska val. För att öka tillgänglighet kan det också vara bra att välja alkoholfritt eftersom det inte utestänger någon ålder eller personer som har negativa erfarenheter av eget eller omgivningens alkoholkonsumtion. Det kan också vara skönt att slippa se över regler för alkoholtillstånd. Om du tycker att alkoholhaltig dryck tillför någonting till eventet är det bra att se till att ha koll på lagar och ha likvärdiga valmöjligheter både med och utan alkohol. För att förenkla för gäster och ansvariga är det bra med information om innehåll. På boklanseringen av Frostvandrare fanns tydliga skyltar till de laktos- och glutenfria snittarna. Den alkoholfria drycken var köpt på Systembolaget och det som inte dracks upp under kvällen kunde därför lämnas tillbaka mycket smidigt.

4 Lokalen
Om det är öppet för alla att delta i evenemanget är det bra att se till att det finns hiss, tillräckligt breda dörrar och annat som gör att alla faktiskt kan vara med. (Vill du ha fler tips har LSU en checklista.)  När Camilla Eriksson lanserade sin bok Retorikiska lyfte hon en av sina deviser “formen bär buskapet” och använde det när hon presenterade platsen hon valt för lanseringen. Lokalen ska kunna vara en förlängning och kopplas samman med arrangemangets varumärke. Frostvandrare lanserades till exempel i den vackra butiken Manos som säljer design och konsthantverk. Boken som lanserades både i en ordinarie utgåva och begränsad förmånsutgåva passar tillsammans med de andra varorna i butiken som ofta görs småskaligt.

5 Tydlighet

Bjud in gäster so du vill ska komma i tid så att de inte planerar in annat. Påminn när det närmar sig så att det inte glöms bort av de som inte har en nära relation till sin kalender. Se också gärna till att det är lätt att få tillgång till informationen. Om det inte är ett hemligt arrangemang kan det vara smidigt att lägga upp på internet så att det är sökbart för dem som bara kommer ihåg en viss del av informationen och inte hittar sin inbjudan. Ha gärna också en tydlig kontaktväg om gästerna undrar någonting.

6 Sprida vidare
Fundera i förväg på hur det ska spridas vidare. Ha gärna en fotograf som kan ta bra bilder under minglet, någon bestämd som ska twittra officiellt från seminariet eller vad som bäst passar utifrån syftet med ditt event. Vill du att deltagare ska sprida är det bra att välja en oficiell hashtag som förmedlas. Idealistas bokförlag hade en Instagramskrivare på sitt event för Gilla! och bilderna som vi gäster taggade skrevs ut. På så sätt stimulerades fler att ta upp telefonerna och använda rätt hashtag. Under lanseringen av Frosvandrare fanns det små skyltar med texten #Frostvandrare utplacerade. Det kan också finnas med i inbjudan om det är en diskussionsbenägen och socialamediaaktiv målgrupp.  Då är det bra att du som arrangör delar någonting i förväg.

7 Underlätta köp eller annat nästa steg
Är det någonting som säljs under arrangemanget är det bra att gäster inte behöver stånga sig blodiga för att få handla trots att det må vara någonting exklusivt. Se gärna till att ha olika huvudpersoner frigjorda för att kunna väcka intresse och leda personer vidare till nästa steg som kan vara ett köp, att skriva upp sig på en mejllista eller annat som är relevant för eventet. Gör det tydligt vem det går att vända sig till och ha fler betalmöjligheter och gärna en chans att få kvitto.

Urval av bilder som delades under lanseringen av Frostvandrare