Hur skapar man ett riktigt grymt arrangemang? Så lockade Föreningen Nordens Ungdomsförbund, FNUF,   deltagare till kursen Arrangörskap och projektledning.  Nu i april samlades jag och andra som var intresserade av att ta del av de tips och trix som utlovades. Här får du ett smakprov av vad dagen innehöll.

1 – Du

Luis Gonzales som ledde kursen poängterade att allting börjar med din drivkraft. Vad är din dröm? Vad vill du uppnå? Låt det skina igenom i det du arrangerar. Låt det vara grunden i ditt entreprenörskap och arrangörskap. Om du har en bild om vart du vill nå hjälper det dig framåt och utan drivkraft är du helt stillastående. Luis säger också “ta med dig så mycket drivkraft att du kan dela med dig till fler”.

2 – Laget

Ofta blir det bättre när fler arbetar tillsammans. Mer kompetens, fler infallsvinklar och mer resurser. Tillsammans kan vi bolla idéer och utveckla dem. Men för att allt detta ska komma till sin rätta är det viktigt att vara tydliga med formella roller och att diskutera informella roller. Vilka roller som är bra att ha som formella varierar från fall till fall. Men utöver de vanligaste som sammankallande, ekonomiansvarig och mötesordförande poängterar Luis att peppdoktorn har en viktig roll. Laget behöver den som är djävulens advokat också inför beslut men ofta i samarbetet är peppdoktorn avgörande för att laget ska fungera bra tillsammans. Den som inte bara ser till att gruppen träffas utan att deltagarna i gruppen vill träffas. Luis säger att peppdoktorn ofta är den som gillar att komma tidigare för att sätta på kaffet eller är extra lyhörd för gruppens behov.

3 – De andra

Att kunna se ur andras synvinkel är också viktigt för att nå de andra. Ni vill nå kunder eller gäster på ert event och kanske också sponsorer eller bidragsgivare för att finansiera arrangemanget. För att komma långt behöver vi sälja magi. Luis säger “det handlar om att bygga luftslott”. På så sätt kan word of mouth skapas där det som arrangemanget erbjuder sprids vidare till fler. När arrangemanget marknadsförs så till kunder och samarbetspartners är det dels viktigt hur ni levererar själva eventet men också hur ni dagligen representerar det. Luis påpekar att det handlar om att paketera en helhetsupplevelse.

Luis Gonzales inspirerar från talarbordet och kursdeltagare antecknarför att framöver arrangera många lyckade event i och utanför FNUF.

Rubriken är ett citat från boken Medlemsmodellen – Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar av Niklas Hill och Angeli Sjöström. Hur lyfter du fram framgångar? Märks det att bra saker görs i organisationen? Vem hör talas om det? Låt helt enkelt andra se alla bra saker du gör, som föreningen arbetar med och vad medlemmar tycker. 

Varifrån kan du hämta skryt?
Du kan hämta skryt från utvärderingar. Har du haft en liknande utbildning tidigare? Finns det något citat som du kan lyfta från tidigare deltagare? Har du statistik från medlemsregister om att ni ökar i någon region? Passa på att skicka ut pressmeddelande och visa sedan det för medlemmarna. Hör någon av sig och berättar varför hen gick med? Skriv upp det och visa för andra. När ni samlas kan medlemmar få berätta sina bästa minnen eller varför de rekommenderar andra att gå med. Skriv listor på era framgångar och lyft viktiga händelser. RFUS har en lista på årtal för viktiga reformer inom sexualpolitik där de lyfter vad som hänt i organisationen och historisk utveckling. Finns det någonting liknande ni kan göra för att berätta om vad ni har bidragit till som organisation?


Skryt i nyhetsbrev
Jag läste en nyhetsbrev från ett företag där den första artikeln var att en nöjd kund berättade och efter det stod det andra nyheter. När jag tidigare har skrivit om nyhetsbrev poängterade att det viktigaste skulle komma först. För mig är inte ett lösryckt citat från en nöjd kund någonting viktigt. Jag är mer intresserad av nyheter inom deras bransch. Istället för att tänka att det var ett intressant företag valde jag att inte läsa de artiklar jag kanske annars hade tyckt verkat spännande och struntade blankt i resten av brevet. Det kändes inte trovärdigt. Hur hade det varit om de istället skrivit mer generellt om kundnöjdhet? Citatet kunde vara rubrik och de hade kunnat berätta att de även var intresserade av att höra min synpunkt. Då hade de kunnat lyfta kundens citat samtidigt som det skulle vara intressant för mig som läsare. Det kan också vara en stående punkt i varje nyhetsbrev men då med kanske mer varierande karaktär än “allt var fantastiskt.”

I UNF:s nyhetsbrev lyfts varannan fredag “veckans like“. Det är fritt för alla att nominera en person, ett initiativ eller någonting annat att hyllas. På så sätt går det att lyfta positiva exempel i organisationen och det går att stärkas tillsammans. Om vi är bra på att lyfta varandra så kan det också bli lätt att göra det när vi pratar med dem som ännu inte är medlemmar i organisationen.

Skryt om medlemskapets poänger på
Om du är en medlemsburen organisation är det viktigt att lyfta anledningarna till varför någon ska vara medlem. Det är samma sak för dig som säljer produkter eller tjänster även om det inte är samma sak egentligen men ofta med något mindre fokus på ideella värden som att rädda världen. Jag tycker att Svenska Tecknare är ett bra exempel. De beskriver klart och tydligt vilka direkta fördelar du får som medlem och lika tydligt vad organisationens arbete bidrar till för att förbättra för alla organisationens medlemmar som till exempel stärkt upphovsrätt.

Berätta historier
Tidigare i bloggen har du kunnat läsa en intervju med Ingela Skullman som hjälper andra att använda storyteling för att lyckas. Hon poängterar att alla berättelser är sanningsenliga.
storytelling – skapa historier som sprider sig utanför organisationen. Matts Heijbel har skapat en metod för hur du kan locka fram berättelser och med hjälp av dem “befolka varumärket”. Det finns en anledning till varför Bibeln är full av berättelser som Jesus sägs ha berättat. Det är lättare att relatera till, minnas och kunna berätta vidare. En berättelse som jag har berättat flera gånger och som för mig är ett tydligt exempel på varför SCUF spelar stor roll var när en pappa berättade om att hans dotter knappt tagit av sig tröjan med texten “Jag är glutenfri”.  Tidigare hade hon tyckt det varit pinsamt att inte kunna äta samma sak som alla andra men efter att hon hade varit på SCUF:s sommarläger där hon fick tröjan så ville hon ha på sig den på varje familjefoto under resten av sommaren. Hon kunde vara stolt och (gluten)fri.

Bilden är ifrån en presentation på Mat för livet-mässan. När jag håller presentationer brukar jag ofta använda berättelser för att ge liv till viktiga  poänger. Ofta finns det mycket bra som görs i organisationen som går att lyfta som positiva exempel.

Grattis på kvinnodagen! Eller nej, vänta. Är inte det en underlig kommentar när dagen handlar om att uppmärksamma att kvinnor inte har samma förutsättningar som män?  Jag vill inte bli firad men vill fira de många möjligheterna att uppmärksamma behovet av jämställdhet under denna temadag. En annan sak värd att fira är att fler och fler inser att jämställdhet är en viktig satsning, inte bara för att det är rätt utan också för att det lönar sig. 

Bild från en skyltfönstret hos en florist.

Det finns många temadagar men en av de som fortfarande tydligt behövs och som är vitt erkänd äger rum idag. Förra helgen hade P1Debatt diskussioner utifrån frågan “Hur mycket ojämställdhet tål Sverige?”. Alexandra Pascalidou modererade samtalet mellan två paneler. En av de som medverkade var Pernilla Alexandersson som är VD för företaget Add Gender. Som poängterade att vi ofta pratar om “varför” vi ska nå jämställdhet istället för “hur” vi ska göra det. Hon beklagade att debatten ofta blir polariserad. Vi kan komma längre om vi hänger upp oss mindre på att andra använder fel termer och istället vill förstå varandra.

Panelen med Pascalidou som moderator. Niclas och Pernilla är fyra och femma från vänster. Här är under publikpepp i sändningspaus från Kulturhuset.

En annan person som deltog i panelen var Niclas Kjellström-Matseke från Svenska PostkodLotteriet som sade “mångfald är en överlevnadsstrategi i dagens företagsklimat”. Han menar att det behövs för att förstå kunderna och att kunna attrahera kunderna. För att komma igång med arbetet sade Niclas att det var bara att sätta igång och för den som saknar kompetensen inom organisationen rekommenderade han att söka den på annat håll.

Om jag skulle köpa in tjänster för att få kompetensen så skulle jag kontakta Add Gender. Men det kanske finns någonting annat som passar bättre in på det du söker. För att hitta rätt kan du söka på branschorganisationen Genusföretagarnas sida.

Bild saxad från Add Genders webbplats som beskriver nyttan av jämställdhet.

Jag hoppas att du får en riktigt inspirerande  internationell kvinnodag och att vi tillsammans får ny kraft att bygga ett mer jämställt Sverige.

Vad är en kampanj? Karin Lindström, kommunikationsansvarig på LO-TCO Biståndsnämnd berättade sin definition under en utbildningsdag för oss som är ambassadörer för Schyst resande. “En kampanj är flera aktiviteter som berör samma ämne.” Hon berättade också om enkel kampanjplanering. Några av tipsen kan du läsa om här.

Innan vi startar en kampanj för att påverka gäller det att fundera över syftet. Kampanjen ska vara en förlängning av vår andra verksamhet. Karin Lindström säger att vi vinner mycket på att tänka efter innan vi agerar eftersom vi då arbetar med rätt saker. Gör en omvärldsanalys för att se hur landet ligger.

Vad vill vi uppnå med kampanjen?

Vad har vi för mål och hur kan vi bryta ned dem i effekter?
Lindström påpekar att det är lättare att väcka uppmärksamhet, fånga intresse och sprida kunskap än att sätta mål om attitydförändringar och beteendeförändringar. Kunskapsmål är lättare att uppnå eftersom det inte finns samma tröghet som för att uppnå attitydmål och beteendemål. Sätt mål som är rimliga att uppnå och mål som ni kan följa upp. Hur kan ni se att fler känner till t ex Schyst resande? Vi kan se om trafiken till webbsidan har ökat. Vi kan mäta hur ofta vi syns i media och mäta hur många som gillar Facebooksidan. Vilka effekter kan du titta efter?

Vilka vill ni nå med kampanjen?

Vad är deras inställning till er? Se till att du känner målgruppen. Vilka andra kommunicerar med dem? Lindström lyfter fram trappan:
ovetande -> kännedom -> intresse -> söker mer information -> övertygad -> ambassadör.

Vad är rätta budskapet?

Budskapet måste anpassas för denna målgrupp. Hur kan ni fånga dem och få dem att flytta sig uppåt i trappan? Ingen av oss vill känna oss dåliga. Välj budskap som målgruppen får vara en del av lösningen istället för att ställa dem i försvarsposition. Ung&Dum – förändra synen på barn och unga säger att vi tar in budskap genom AHA eller HAHA.

Målgrup + Budskap = sant

För att kunna kommunicera och inte bara pressa ut info i etern gör du en plan för att satsa rätt resurser. Vilka kanaler ska ni använda? Är det presskontakt, nyhetsbrev, Facebook, nätbaserade möten, event eller någonting helt annat? Välj olika kanaler som stärker varandra och se till att ni har resurser för att genomföra dem.

Utvärdera!

Se tillbaka på målen och effekterna. Nådde du dem? Vad har vunnits och vad kan göras bättre?

Karin Lindström delar med sig av kunskap och ger exempel från LO TCO Biståndsnämnds arbete.

Vad har du för tips för kampanjplanering?

Vad krävs för att vara engagerad? De viktigaste ingredienserna i mitt recept är: syfte, forum, motivation.

Syfte
Vad är det du vill förändra? Vad vill du uppnå? Ofta är det många frågor vi vill lösa. För att komma framåt krävs det i all planering att vi kokar ned till klara visioner och prioriterar målen.

Forum
Du behöver en plats att verka. Det kan vara allt ifrån en förening där du tillsammans med andra engagerade arrangerar gatumöten till stödgalor. Du kan skriva på din opinionsbildande blogg eller hitta en annan kanal för att kanalisera budskapet och uppnå syftet.

Motivation
Förändring tar generellt längre tid än en trollformel och det krävs därför en process som fylls med ny motivation. Tron på att du kommer att kunna nå fram till syftet och förbättra i din hjärtefråga är viktig för att orka. Små segrar längst med vägen hjälper framåt. Det kan vara att övertyga fler som vill engagera sig i din fråga eller att ditt förslag lyfts fram som en reell möjlighet.

Hur kan du agera för att engagera andra?
Ett av mina favorittips från boken Medlemsmodellen- Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar av Niklas Hill och Angeli Sjöström handlar om att sänka tröskeln för engagemang och visa olika sätt att engagera sig. Via ett engagemang kan den aktiva få självförtroende och koppling till att engagera sig vidare. Via en logisk väg in kan engagemanget växa.

En person som känner sig inkluderad och att hen har en plats är bättre på att ta initiativ, komma med egna idéer och vara med och bidra till arbetet. För att engagera andra är det viktigt att du ser individens intresse att du lär känna dennes syfte. Söker personen självförverkligande i fråga om utvecklad karriär? Finns det en speciell hjärtefråga för den här individen? Sök det och se hur det kan kombineras med det som görs i gruppen och ditt arbete.

Grundförutsättningarna är ofta satta om ni redan är en religiös förening, ett säljkontor eller en teatergrupp. Men det betyder inte att forumet behöver vara precis om det har varit förut. Har personen en idé om att intervjua kunder till företagets blogg? Se om det fungerar med personens övriga uppgifter och om det gynnar det gemensamma målet. Om det är ett smidigt sätt för personen att bygga kundrelationer och öka er trovärdighet verkar det vara ett bra initiativ och en idé värd att följa. Önskar den aktiva medlemmen en onlinebaserad studiecirkel? Första gången en person ska vara med och skapa någonting kan den vara full av färdigt fullt genomförbara idéer. Det kan också vara med abstrakta uppslag som behöver stöd för att utvecklas.

Det kan vara svårt att tacka ja till “vad som helst”. Om du vill engagera någon för första gången kan det vara lättare för personen att tacka ja till uppdrag X med en viss omfattning och uppgifter. Väl på plats när personen vet vad som förväntas av henom kan det komma upp många egna förslag.

I din roll som ledare ingår det att se till att det finns utrymme för motivation. Om ni uppmuntrar varandra och på olika sätt lyfter fram delmoment.

Läs mer om att engagera sig i tidigare inlägg: Engagera dig och Förtroende ger utveckling 

Delaktighet ger resultat, påverkan som ger engagemang och ledarskap som bygger på att ge förtroende.

Mingelbild från caféseminarium om demokratisk medlemskontroll

• Trivs vi bättre
• Vill vi engagera oss
• Finns möjlighet att växa

Under en övning i fyra hörn fick deltagarna välja vad organisationen bör fokusera: internt eller externt. Behöver ni fundera mer på syfte? Är det en viss fråga ni ska fokusera på? Söka samarbeten? Hitta nya vägar?

The Golden Circle

För att påverka andra påpekade Malin Tappert att det inte bara handlar om att berätta vad som görs. Berätta vad du tror på! Hon citerar “People don’t believe in what you do. They believe in what you believe.” Om du vill påverka en makthavare gäller det att du finner drömmar som även den personer brinner för. “Hjälp politiker att få drömmar uppfyllda!”säger Malin Tappert. Hitta där era mål går att kombinera och se till att vara en resurs för att stödja makthavare istället för att vara en kravmaskin. En annan som påpekar vikten av att vara en resurs för att påverka är Olle Svanh som ansvarade för LSU:s senaste utbildning Metodo: påverkan grund.

Hitta när era mål stämmer överens, den gemensamma drömmen, och jobba vidare med dem.

Helene Öberg som är tidigare generalsekreterare på Makalösa föräldrar tipsar om att påverka i Sensus material.  Hon säger att det gäller att spetsa till budskapet och att också våga säga nej till det som inte stärker syftet. Exempelvis säger Makalösa föräldrar nej till att ge case om ensamstående föräldrar eftersom de anser att det inte bör skildras på individnivå utan ses från ett mer strukturellt perspektiv.

Hur du och din organisation bäst påverkar är upp till er. Behrang Miri intervjuas också i Sensus material Opinionsbilda lokalt. Han säger “De bästa opinionsbildarna är eldsjälarna som i vardagen alltid talar om den viktiga frågan.” Han påpekar att det kan vara genom en organisation men även kan vara när du kör taxi eller som i hans fall genom rap.

Vill du få mer inspiration kan du se på Sensus filmer. Är du intresserad av att veta mer om vad som sades på sensus seminarium läs en sammanfattning från sociala media här via Storify.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Att internet ger många nya möjligheter är inte någonting nytt. Det är inte the long tail heller. Däremot finns det fortfarande en stora utvecklingsmöjligheter hur vi kan använda principen, inte minst för ideella organisationer.

När dök den långa svansen upp?
Igår föreläste Tobias Landén på Ackebrink om Digital delaktighet i ideella organisationer. Ett av många spännande ämnen som diskuterades var the long tail. Begreppet spreds av Chris Anderson, chefredaktör för Wired och beskriver den stora mängden av det småskaliga istället för att fokusera på kioskvältande dundersuccéer.

Ulf Liljankoski skriver i sitt inlägg om the long tail:

“Chris Anderson varken uppfann eller upptäckte the Long Tail, the Long Tail har alltid existerat så länge vi har haft ett konsumtionssamhälle (konsumtion av såväl produkter, som information, sociala utbyten, intressen mm). Chris Anderson riktade dock strålkastarna mot the Long Tail, myntade uttrycket och visade på hur stor vikt the Long Tail har för dagens samhälle.”

Vad är den långa svansen?
Det gröna på diagrammet visar hitmakarnas djupa penetration och höga genomslag. Det gula området är the long tail, den långa svansen, som är den stora variationen av småskaligt intresse. Via nätverk och e-handel finns det möjlighet att nå fler nischer och arbeta mer direkt utifrån den efterfrågan. Vi kan sikta på att göra mer on demand och kan vi nå tillräckligt många kluster av intressen så är den massan större än hitmakartoppen.

Picture by Hay Kranen

• Spelifiering (gamification): använd spelmekanik för att motivera. Ge feedback direkt t ex genom topplistor eller andra poängsystem.
• Hjälp de engagerade i organisationen att bygga sina personliga varumärken t ex genom att skriva rekommendationer åt dem på Linkedin.
• Använd wikipediartiklar för att visa era kunskaper och knyta ämnesord till er. Svenska Celiakiungdomsförbundet som arbetar för laktos- och glutenintoleranta barn och unga skulle t ex nyttja Wikipedias artikel om laktosintolerans.

Fritt saxad från söndagens Berglin i SvD.

Tack Tobias Landén, Ackebrink och andra deltagare för en strålande föreläsning och intressanta samtal. Efter att ha processat informationsspäcket kommer det komma mer inlägg om detta. Är du redan nu nyfiken? Skriv en fråga eller kommentar om digital delaktighet eller the long tail.

Medlemsnytta eller nytta med medlemskapet? – en av de många tankeväckande rubriker i boken Medlemsmodellen av Niklas Hill och Angeli Sjöström. Medlemsnytta innebär att medlemskapet ger medlemmen direkta fördelar. Nytta med medlemskapet innebär förbättring för någon/något annat till exempel Amnesty som arbetar för mänskliga rättigheter runt om i världen.

Rubrikens fråga berör ett aktuellt fenomen inom föreningslivet där allt fler organisationer börjar se sina medlemmar som kunder. Medlemsnyttan blir då till rabatter, rådgivning eller inkluderade försäkringar. Hanna Hallin från Sektor3 berättar i en av intervjuerna i Medlemsmodellen att organisationer vill öka sina sjunkande medlemsantal med hjälp av affärsargument och “försöker köpa medlemmar” genom att se dem som konsumenter av tjänster. Att överdriva det perspektivet kan däremot vara en nackdel för föreningslivet eftersom medlemskapet blir urholkat. “Det civila samhället kan vara en arena för att utöva sitt medborgarskap snarare än sitt konsumentskap.”

Författarna Hill och Sjöström säger att det finns organisationer som både erbjuder medlemsnytta och nytta med medlemskapet. Gränsen är ibland otydligt. Så är det bland annat med Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) som delvis ger medlemsnytta som subventionerade aktiviteter och information till medlemmarna. Förbundet arbetar även enligt nytta med medlemskapet där medlemmen stödjer påverkansarbete som underlättar för Sveriges samtliga gluten- och laktosintoleranta.

Hur påverkar egentligen synen på kunder och synen på medlemmar? Vad är det för skillnad? För mig som säljstuderande på Nackademins program Säljledning och Kvalificerad försäljning och förtroendevald i en av SCUFs regioner ser jag medlemmar delvis som kunder. För mig, som är intresserad av kvalificerad försäljning med fokus på långvariga relationer hjälper kundperspektivet min syn på medlemmar eftersom
det ger mig ett förhållningssätt att vara mån om deras åsikter, att förstå deras behov och situation. Medlemmar bygger organisationen på ett mer direkt sätt än vad kunder bygger ett företag. Medlemmar har rösträtt, större insyn och möjlighet att engagera sig i föreningen. Att se medlemmar som passiva konsumenter som endast är intresserade av en bra affär tror jag leder till en förlust för organisationen. Men att arbeta med kundperspektiv för att bli bättre på relationsbyggande och kommunikation tror jag är en vinst. Vad är en förening utan medlemmar? Vad är ett företag utan kunder?

Som säljare är det mitt uppdrag att arbeta med prospekteringen, undersöka kundernas behov och i samråd med kunden tillfredsställa dessa för att ge intäkter till företaget. Som förtroendevald arbetar jag med att arbeta mot SCUFs vision och enligt medlemmarnas viljor. Är mina roller så olika? Att representera, kommunicera och bygga relationer är viktiga komponenter i båda roller.

Kanske är det inte organisationer som tjänar på att se sina medlemmar mer som kunder. Kanske tjänar företag på att se sina kunder mer som medlemmar. Vi har redan kommit långt på vägen mot kundanpassade lösningar och det ökar på fler områden. Medlemmar har rätt att påverka organisationen och vore det inte bra för företag att verkligen på allvar ta till sig kundernas åsikter? Snart kommer en kort serie om klagomål – ett ypperligt tillfälle att ta tillvara på synpunkter och förbättra företaget.

Är du med i en organisation? Då är Medlemsmodellen en bok för dig åtta steg om att rekrytera, aktivera och behålla medlemmar. Det finns övningar, diskussionsfrågor och berättelser från verkligheten. Vi ska använda den på regionsstyrelsens kickoff nästa vecka när vi diskuterar regionens vision och möjligheter till engagemang.

Har du ett företag? Då är även flera frågeställningar intressanta för dig. Att rannsaka sitt arbete är alltid gynnsamt. Bland annat kan det vara dags att se över intressenterna eller att  fundera över vilka aktiviteter som kort- och långsiktigt hjälper företaget mot målen.

Medlemsmodellen är bland de mest lättlästa böcker jag har slukat. Förståeligt språk, konkreta exempel och tydlig struktur gör den användbar. Det är efter att ha läst den som det svåra arbetet börjar – men det blir mycket svårare för en organisation som inte tar medlemsfrågan på allvar. Är medlemmar dina kunder? Eller är kunder kanske mer som medlemmar?

För att kunna motivera andra gäller det att finna det som motiverar just den personen. Som säljare nämns ofta pengar som en motiverande kraft. Någonting annat är att vinna mer inflytande eller en ny statusfylld titel. Men ofta finns det andra skäl som ligger bakom som exempel en strävan efter att utvecklas, en längtan efter att lära sig någonting nytt.

Ordförande i LSU Seher Yilmaz (tidigare omnämnd här) skriver i ordförandebloggen om Erik Amnås sex punkter för varför man engagerar sig i en förening.

1. Du bör – du har en pliktkänsla att vara med i en organisation
2. Du måste – du tycker att frågan är för viktigt för att neglegeras
3. Du kan – du har förmågan och kunskaperna för att delta
4. Du efterfrågas – du känner dig behövd
5. Du påverkar – du känner att ditt engagemang ger effekt
6. Du får mening – du får andra värden exempelvis erfarenheter och större nätverk

Vad motiveras du av?