Varför bloggnamnet Sophies värld?
Sophies Värld - Psykologi, kommunikation, organisation och engagemang.
  • Varför bloggnamnet Sophies värld?
Browsing Category
Archive
Civilsamhället•Kommunikation

Julkalender – sätt att sprida budskap, kunskap och sig själv

Nu är det jul och vi är många som räknar ned dagarna till dopparedagen. Jag följer Piratskattens hemlighet och tittar tillsammans med min man med stor spänning på SVT Play. Men det är inte bara public service som erbjuder julkalendrar utan det finns också företag, bloggar, ideella organisationer och andra som satsar på formatet nu i december.

Här är några av mina favoriter:

Add Gender 

Add Gender är jämställdhetskonsulter som i sin julkalender har korta julrim på Soundcloud. Varje dag är det olika tips eller positiva exempel för privatpersoner och organisationer. Dagens lucka 21 är till exempel en uppmaning till medveten konsumtion i julhandeln.

Kalendern är dels rolig med sina rim och tankeväckande med sitt innehåll. Jag kommer dessutom i bra stämning med Linda Rapps sagoläsarröst. Det är också en catchy jingel. Vissa känner jag igen från förra året eftersom de har en repris från 2013. Men det hade inte varit lika tydligt och daterat om det inte hade stått 2013 i namnet på ljudspåren på Soundcloud.

Junis

Junis är IOGT-NTO:s juniorförbund som under december uppmärksammar kampanjen Vit jul i stafettbloggen Röster om julen.  Varje dag är det en ny ingång i kampanjen som visar olika perspektiv på varför alla barn har rätt till en vit jul och hur det går att engagera sig i kampanjen. Eftersom jag själv jobbar med kampanjen och vet hur viktigt det är att lyfta frågan med barn och unga i missbruksmiljö tycker jag att det är kul att dagens lucka fokuserar på ge sin Facebookstatus till en röst som inte hörs tillräckligt ofta.  Vi talar ofta om barn i dysfunktionella miljöer. Detta är ett sätt att låta barn och ungas egna berättelser höras istället för att prata om dem.

Junis kalender visar upp olika perspektiv och ingångar till Vit jul. Det blir en intressant bredd med både ambassadörer och medlemmar som ger tips för hur det går att engagera sig i kampanjen. Inläggen är lättlästa och det är varierade ämnen. Det som jag tror skulle kunna göra kalendern ännu bättre är tydligare call to action.

SVT Opinion

Debattsidan SVT Opinion bjuder på Opinionskalendern 2014 med ett tematiskt innehåll som kopplar till julen. Det är intressant att samla in de olika texterna som visar en bredd av frågor som rör decembertiden. Eftersom vi är många organisationer och personer som vill lyfta frågor som berör en av Sveriges största högtider är det också ett smart sätt att hålla ett tema utan att det blir alldeles för mycket utan känns genomtänkt och proffsigt. Dagens lucka Veganisera julbordet tipsar om att byta ut animaliska produkter till vegetabiliska.

När du tittar på alla inlägg som publicerats på SVT Opinion är det snyggt markerat vilka som tillhör kalendern och det går dessutom lätt att hitta hela kalendern för den som vill läsa extra mycket om julen i sträck.

Makthavare

Vi tycker politik är så kul att vi tar det på allvar. Makthavares slogan berättar om inställningen till rapporteringen om Sveriges politik. I kalendern summerar de supervalårets olika händelser med fadäser, aktiviteter och nyheter.  Dagens kalenderlucka beskriver när Jan Björklund debatterade mot Åsa Romson och använde ett helt felaktigt argument mot vindkraft. Det är överlag en schyst kalender som ger både ger mig tankar som “det känns som igår” och “stormen i vattenglaset som jag glömt för länge sedan”. Som det ofta är i en kalender är vissa inlägg mycket mer intressanta än vissa andra.

Maktsalongen

Maktsalongen arbetar för ett mer jämställd ungt civilsamhälle genom mentorskapsprogram och organisationsutveckling. I kalendern ges tips som går att använda individuellt och i organisationen för att utveckla jämställdheten. Dagens lucka tipsar om Tjejsamlat som ger tips till populärkultur där kvinnor får ta mer plats.

Du kan följa kalendern på Facebook på Maktsalongens Facebooksida eller på #salongsjul. Eftersom det finns en hashtag och luckorna är kvadratiska bilder tycker jag att det är något oklart varför den inte också publiceras på Maktsalongens Instagram och Twitter.

Från Maktsalongens Facebooksida med luckor i kalendern

Kalenderformatet kan ge en mycket snygg form om du hittar ditt koncept. Fem tips för en bra kalender:

  1. Tydligt tema – genom form eller innehåll
  2. Översikt – lätt att hitta alla luckor för den som önskar
  3. Hålla jämn nivå – du vill inte att de som följer tröttnar
  4. Förbereda – så att det inte blir julstress eftersom du lovar kontinuitet
  5. Spara det bästa till sist – alltid största och bästa luckan i papperskalendern. Men rimligen gör många annat den 24:e så välj själv vad du tycker passar bäst.
Civilsamhället•Kommunikation

Succé à la Sophie när du skramlar och samlar in

“Du är ju en naturbegåvning på att samla in pengar” fick jag höra i slutet av förra veckan när jag och andra medlemmar i UNF samlade in pengar till Världens Barn. På ett sätt kan det stämma eftersom insamling passar bra ihop med min personlighet men på ett annat sätt är det helt fel eftersom det är träning som ger färdighet. Detta inlägg är därför en snabbguide med tips från vad jag tror fungerar utifrån mina erfarenheter av att värva månadsgivare, att skramla och generellt från försäljning och andra möten medmänniskor.

Se till att vara glad

För att kunna ge andra en positiv upplevelse av att skänka pengar tror jag att det är viktigt att själv vara glad. Du kan förbereda dig på detta genom att vara mätt. Ha på dig kläder som passar så att du slipper frysa eller vara för varm. Jag gillar också att ha extra fint hår och upprepar för mig själv hur kul det kommer att bli och hur bra det kommer att gå. Jag kan också fråga personer som cyklar eller kör förbi mest för att jag tycker att det är kul. Men ibland kan det dessutom ge resultat. I förra veckan stannade en brevbärare och stoppade ned sedlar i bössan genom bilfönstret. Det gäller att hitta det som passar dig bra och att löpande fylla på med saker som ger dig energi.

Placera dig/er bra

Det säger väl sig själv att det är bra att vara på en plats där det passerar många människor men inte där människor är superstressade. Är ni flera personer är det bra att kunna se varandra så att ni både kan peppa varandra och stötta varandra om det behövs. Se till att inte stå allt för nära varandra då kan det ibland vara oklart vem som ska fråga vilken person och att någon då inte får frågan att bidra. Det kan också bli så att bara samma personer får frågan och att ni då missar andra. Se fur folk rör sig och täck området så bra som möjligt.

Respektera andras val att tacka nej

Självklart ska du bemöta invändningar och vinkla om frågor. Kom bara ihåg att vara respektfull och att ge en positiv bild av organisationen. Jag tycker att detta är extra viktigt när det kommer till organisationer som bygger på andras givmildhet och önskan att hjälpa människor. Är det ett företag kan det få kunder ändå om kundnyttan är tillräckligt hög. Om du frågar någon som står stilla, sitter på en bänk eller av någon annan anledning har svårt att komma undan så är det extra viktigt med att låta personen tacka nej. I förra veckan var det vissa som valde att ge när jag frågade igen och vissa av dem som jag sade “tack ändå” kom och bidrog till Världens Barn på vägen tillbaka.

Var aktiv och erbjud möjligheten att skänka

Titta personen du vänder dig till i ögonen. Ha ett öppet kroppsspråk och möt upp den du ska kommunicera med. Var förberedd så att du kan svara på frågor och ha koll på hur personen kan bidra. I veckan när jag samlade in pengar till Världens Barn och funderade på hur jag mötte upp andra noterade jag till exempel att jag tittade på personen som mötte mig. Om hen fortsatte att gå backade jag, tittade personen i ögonen och sänkte stegvis hastigheten till vi båda stannade. Det är ett exempel på hur du kan använda ditt kroppsspråk och dina rörelser för att möta andra. När du rör dig blir du mer levande istället för att vara en staty som det är svårt att få en känslomässig koppling till. Utöver att ge till Världens Barn i bössor går det även att göra det via SMS och appen Swish. Ibland betyder “jag har inga kontanter” just precis vad orden betyder och ibland att personen inte vill ge. Tolka vad det betyder och ge möjlighet att skänka på andra sätt. Jag började med att fråga om det hade en telefon och när de var beredda att smsa presenterade jag möjligheten till att skänka via Swish och berättade att appföretaget dessutom gav samma summa så att om du skänker 50 så blir det 100 kr till världens barn. Det är alltid bra att ge information stegvis så att det inte blir ett nej bara för att personen inte hinner processa.

Använd det som passar din personlighet

Jag är glad och sprudlande ganska ofta och det är som att det förhöjs i en mässmonter eller någon liknande situation. För mig fungerar det därför bra att satsa på att sprida glädje och vara lekfull i möten. I förra veckan fungerade det bra för mig att dansa och även att ibland retas. Det fungerar ofta bra för mig eftersom jag inte brukar ses som hotfull på något sätt. För mig som studsar kan det också fungera att tjoa lite men det kan vara fjantigt för andra. Det kan självklart också vara fjantigt hos mig men ännu så länge kan det ofta passera som gulligt. Det är därför inte bara din personlighet som är bra att tänka över utan även hur det du gör  stämmer överens med fördomar om dig. Kanske kommer mitt sätt att interagera med människor inte fungera lika bra när jag inte längre belönas av samhället för att ha ett “flickigt” beteende. Du kan inte bestämma andras fördomar men du kan använda en roll som du trivs i och som fungerar bra i ditt uppdrag. Här hjälper självkännedom som du så klart kan få genom att utvärdera och att helt enkelt testa lite olika för att hitta hem.

Lycka till! Och vill du ge till Världens Barn? Du hittar mer information här.

Bild från Niklas Claessons  Instagram @mr_claesson. Jag är längst till

höger tillsammans med andra medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund

.
Civilsamhället•Kommunikation

Styrelsen i socialamedier

Det finns många sätt för en styrelse att nå medlemmarna. Sociala medier är ett sätt. Det finns en uppsjö av kanaler och konton där det är en febril verksamhet och där det inte händer någonting alls.

Förra helgen besökte jag förbundstyrelsemötet för SCUF, organisationer för gluten- och laktosintoleranta barn och unga. Nu är jag verksamehetsrevisor och granskar demokratin men 2012-2014 var jag förbundsordförande. När jag tillträdde startade vi en ordförandeblogg där jag snittade på några inlägg per vecka om vad jag gjorde som ordförande, om styrelsens processer och vad som hände i organisationen. Jag ville skriva för att öka medlemmarnas insyn i styrelsearbetet och för att stimulera engagemang. För mig passade blogg som medium eftersom jag är van vid att blogga och dessutom gillar att kunna skriva mycket och länka vidare. För andra som föredrar att prata kan det vara bättre med videoklipp, några kanske vill vara aktiva på Twitter. Generellt är mitt tips att både testa och tänka.

Vad är syftet med kanalen?

Det är bra att vara överens om vad kanalen är till för. Det kan vara en mer gedigen plan eller ett lättare samtal där ni bestämmer hur styrelsens kommunikation ska förhålla sig till resten av organisationens kommunikation. Det kan vara okej att testa sig fram en del så länge ni gemensamt är med på det. Men som med allt annat som görs i en organisation ska det så klart följa värdegrunden och styrdokument.

Sätt rimliga mål

Om ni vill testa och se hur det går så kör på. Se bara till att det då är uttalat så att ingen marknadsför det stenhårt och sedan inte har något content att visa upp. Om ni däremot vill göra en riktig satsning så är det bra att inte sätta ribban för högt. Vi har nog alla suttit i möten och tackat ja till uppgifter för att det känns roligt och spännande. När det kommer till kritan och allting ska genomföras så kommer insikten att det kanske tog ganska mycket tid. I styrelsen finns ofta andra uppgifter som tar mycket tid och som ibland kan vara viktigare. Då är det bra att komma överens om mål som passar både målet med kanalen och er som grupp.

Är alla med?

Om alla ska vara med är det viktigt att hitta sätt så att det fungerar för alla. Kanske behöver någon tips om hur det går att lägga upp ett inlägg. En annan behöver en bildbank för att hen inte har en smartphone och kan lägga in bilder direkt i bloggen. Någon annan vill ha hjälp med att korrläsa och så kanske vissa mest behöver pepp. Vi har olika lätt för olika saker. Det kanske inte är så att alla ska vara med? Det kanske är tre av sju som gillar det och kan kommunicera för hela styrelsen? Hitta vad som fungerar bäst för er.

Utvärdera löpande innan ni har landat

Innan ni helt har landat i vad som fungerar för er som grupp är det bra med utvärderingar något oftare för att hålla dialog om vad som fungerar och inte känns bra. Anpassa utifrån vad som fungerar för er och se till att det ni kommer överens om är vad ni vill hålla på riktigt. När ni har ett sätt som fungerar går det däremot att köra på mer och utvärdera mer sällan.

Här är från SCUF:s förbundsstyrelses Instagram. Vår nuvarande förbundsstyrelse har valt att ha ett gemensamt konto och  de har tillsammans skrivit en policy för vad de vill uppnå och hur de ska göra det.

Organisationspsykologi

Ledarskap: Don’t be the lemon, squeeze the lemon

“Don’t be the lemon, squeeze the lemon” är ett citat av Magnus Tyrgrim som sammanfattar hans syn på ledarskap. En citron kan vara sur och obehaglig men om du klämmer precis lagom vid rätt tillfälle kan förgyller den. Som ledare är det ditt uppdrag att krama på rätt sätt, få fram dropparna och låta alla fylla sin plats och funktion. 

Förra fredagen inspirerade Magnus Tyrgrim om just ledarskap genom att både berätta och visa prov på sitt entusiasmerande sätt. När jag lyssnar på Magnus kan jag ibland önska mig till att arbeta för Ackebrink och att få se mer av hans ledarskap. Den tanken kom upp i fredags och har också gjort det när han inspirerat mig tidigare som lärare på Nackadmins Yrkeshögskola. På frukostföreläsningen hade fler elever dykt upp tillsammans med nuvarande kunder och andra intresserade.

Coachande 

Magnus förordar ett coachande ledarskap. Ett ledarskap som gör skillnad. Där du lyssnar mer än du själv pratar. Du bryter ned stora mål i delar och visar hur vi når nästa steg. För att lyckas med det coachande ledarskapet behövs så klart träning. Magnus påpekar att du har det bästa träningsredskapet med dig hela tiden – dig själv. Coacha dig själv. Genomför idrottens självsamtal och börja med dig själv. Det är lätt att utgå ifrån att du är normal. Jag upplever det som att när du tränar på att coacha dig själv får du både en metod som är bra att använda i ditt ledarskap samtidigt som du sätter dig själv i perspektiv. Du får insikter om hur du fungerar som hjälper dig att förstå andra människor. Magnus poängterar att i ett coachande ledarskap handlar det inte om att visa vad du kan genom att ge kloka råd utan att visa att du bryr dig. Det är först när du har förtroende som andra bryr sig om vad du kan.

Dynamiskt
Som ledare behöver du vara närvarande och se individers och gruppens behov. Gruppen behöver olika ledarskap beroende på läget för gruppen. Magnus säger att det dynamiska ledarskapet handlar om att variera olika ledarstilar. Han lyfter att vissa företag använder taktiken att byta ledare så att gruppen alltid befinner sig på tå i den första fasen. Han själv föredrar när ledaren får vara med i en längre tid och ta gruppen in i “performing-fasen”. Långsiktigheten ger bättre resultat.

Anteckning från föreläsningen som visar en grupps prestationsnivåer under olika faser.

Vad kan näringslivet hämta från idrotten?
För att hitta ledarstilen som passar lyfter Magnus idrottens ledarskap som inspiration för näringslivet. För att ha det coachande ledarskapet behövs en hög närvaro. Magnus påpekar att det ofta är en självklarhet inom idrotten medan näringslivet har mer distans. Det är svårt att coacha någon du träffar en gång per år. Inom idrotten är ledaren vald för att hen är bäst på att träna andra medan det inom näringslivet ibland kan vara en säljchef som egentligen är bäst på att sälja. Uppdraget inom näringslivet är inte alltid lika renodlat där det kan ingå många andra uppgifter med representation och en egen säljbudget. En annan viktig skillnad som kan vara bra att bära med sig är att en fotbollstränare inte blir motarbetad av det egna laget. Hela truppen vill vinna och vet att de behöver varandra för att göra det. Inom företag kan det vara annorlunda där vissa kan direkt motarbeta chefen och det kan finnas en kultur som säger att det är okej att inte göra det bästa tillsammans. Magnus tipsar om att hämta inspiration och ta det som passar bäst.

Min erfarenhet av att arbeta inom civilsamhället både som anställd och förtroendevald är att det finns mycket att hämta från sektorn i fråga om att hitta drivkrafter och stimulera medskapande. Jag tror att många företag kan inspireras av idéburna organisationer likväl som idrotten.

Här är den bästa bilden jag lyckades fånga av Magnus Tyrgrim. Han rör sig
mycket vilket ger liv till föreläsningen men gör honom svår att fotografera.

Verklighetslådan – verktygslåda från verkligheten

Magnus ger många olika tips som han har sett fungera i verkligheten. Här är mina tre favoriter:

  1. Beslutsregel som hjälper att komma framåt 10-10-10

    För att driva saker framåt är det bra att underlätta beslutsfattandet. Magnus tipsar om att värdera beslutet. Hur länge skulle det göra ont om det skulle gå fel? 10 dagar? 10 månader? 10 år? Lägg mer tid på stora beslut och kör på om de är mindre.

  2. Bemöta besvärliga beteenden

    Du kan inte ändra personer eller personligheter men du kan bemöta beteenden. För att göra det behöver du vara där, våga säga till och prata om vilka konsekvenser beteendet ger. (Tänk som NVC. Du kan läsa om det och hur min syster använder i sin ledarroll.)

  3. Goda vanor varje dag

    Det är lätt att vilja ta ett stort steg. Men de största förändringarna kommer när du kan ta det stegvis och varje dag komma närmre målet. Magnus poängterade att när har arbetade med AIK Fotboll 2009 åt de frukost tillsammans varje dag. De satsade varje dag på att träffa hela gruppen och det året tog laget också hem guldet. Det är lättare att gå ned ett kilo per år i tio år än att storsatsa och sedan inte kunna hålla vikten.

Så framöver i mötet med människor går det att se sura citroner eller möjligheten att få den perfekta smaken på den gemensamma grytan. Vill du ha fler tips på hur det blir verklighet kan du kontakta Ackebrink och om du vill diskutera ledarskap tycker jag också väldigt mycket om att fika.

Civilsamhället

Minimötet – en knytkonferens

Från start är dagens agenda tom men så småningom när fler deltagare anländer kommer även fler punkter som skapas tillsammans. Det blev diskussioner om idédebatten i civilsamhället, hur vi delar sektorns nyheter, bidrar till mikrovolontärism och hur ledare inte ska bli utmattade.

Minimötet är ett strålande exempel på vad jag älskar med civilsamhället. Att människor går samman och skapar om någonting annat faller eller för att utveckla någonting nytt. Gårdagens event kom upp som en ljus idé från personer som sett fram emot MÖTET 2014. När den årliga knytkonferensen ställdes in ville de inte ville låta den inbokade helgens potential gå till spillo. De undersökte intresset för en miniversion och idén gick från att vara en picknickfilt i en park till i en heldag med frukost, lunch och fika i en kollektivhus i Stuvsta.

Ännu så länge har jag aldrig arrangerat en knytkonferens men det är tredje gången jag deltar i en. Förra året var jag på MÖTET (och här du kan läsa inlägget efter förra årets knytkonferens) och vi hade delar av samma tanke på förra årets personalsamling då jag höll en punkt om att komma över hinder för att arbeta med press- och politik.

Hur görs en punkt? Ja, det är inte svårare än att ta ett papper, själv eller med andra fundera över vad som vore intressant att diskutera och sedan skriva upp vad som kommer att diskuteras och vilka som är målgruppen. Igår var de flesta öppna diskussionspunkter där den som föreslog punkten först gav en bakgrund och berättade om sin ingång och sedan modererade en diskussion med frågor och förslag på ämnet. Andra sätt var Niklas Hill vars punkt innebar testspelande av Förening i Förändring och Rebecka Prentell som först läste högt ur sin kommande bok Det nya civilsamhället. På MÖTET 2013 var det också fullt av föreläsningar, workshops och bikupor. Möjligheterna är så klart oändliga men allting baseras i den folkbildande tanken att vi lär oss och skapar tillsammans. Fritt och frivilligt.

Just nu pågår Naimas brunch på Milstensvägen 12 A. Om du är nyfiken kan du skynda dig dit eller hitta nästa tillfälle. Det glutenfria brödet var ljuvligt och likaså kolapajen så om tre veckor eller någon annan gång framöver kanske vi ses där.

Civilsamhället•Samarbete

Hur skapar man ett riktigt grymt arrangemang? – Du, laget och de andra

Hur skapar man ett riktigt grymt arrangemang? Så lockade Föreningen Nordens Ungdomsförbund, FNUF,   deltagare till kursen Arrangörskap och projektledning.  Nu i april samlades jag och andra som var intresserade av att ta del av de tips och trix som utlovades. Här får du ett smakprov av vad dagen innehöll.

1 – Du

Luis Gonzales som ledde kursen poängterade att allting börjar med din drivkraft. Vad är din dröm? Vad vill du uppnå? Låt det skina igenom i det du arrangerar. Låt det vara grunden i ditt entreprenörskap och arrangörskap. Om du har en bild om vart du vill nå hjälper det dig framåt och utan drivkraft är du helt stillastående. Luis säger också “ta med dig så mycket drivkraft att du kan dela med dig till fler”.

2 – Laget

Ofta blir det bättre när fler arbetar tillsammans. Mer kompetens, fler infallsvinklar och mer resurser. Tillsammans kan vi bolla idéer och utveckla dem. Men för att allt detta ska komma till sin rätta är det viktigt att vara tydliga med formella roller och att diskutera informella roller. Vilka roller som är bra att ha som formella varierar från fall till fall. Men utöver de vanligaste som sammankallande, ekonomiansvarig och mötesordförande poängterar Luis att peppdoktorn har en viktig roll. Laget behöver den som är djävulens advokat också inför beslut men ofta i samarbetet är peppdoktorn avgörande för att laget ska fungera bra tillsammans. Den som inte bara ser till att gruppen träffas utan att deltagarna i gruppen vill träffas. Luis säger att peppdoktorn ofta är den som gillar att komma tidigare för att sätta på kaffet eller är extra lyhörd för gruppens behov.

3 – De andra

Att kunna se ur andras synvinkel är också viktigt för att nå de andra. Ni vill nå kunder eller gäster på ert event och kanske också sponsorer eller bidragsgivare för att finansiera arrangemanget. För att komma långt behöver vi sälja magi. Luis säger “det handlar om att bygga luftslott”. På så sätt kan word of mouth skapas där det som arrangemanget erbjuder sprids vidare till fler. När arrangemanget marknadsförs så till kunder och samarbetspartners är det dels viktigt hur ni levererar själva eventet men också hur ni dagligen representerar det. Luis påpekar att det handlar om att paketera en helhetsupplevelse.

Luis Gonzales inspirerar från talarbordet och kursdeltagare antecknarför att framöver arrangera många lyckade event i och utanför FNUF.
Gillar du detta inlägg kanske du också är intresserad av:

  • Lyckad boklansering – 7 tips om att arrangera event
  • Alla inlägg om teambuilding
  • Alla blogginlägg om ledarskap
Kommunikation

Lyckad boklansering – 7 tips om att arrangera event

Förra veckan lanserades den poetiska bildberättelsen Frostvandrare av min man Filip Rojas Rosenqvist. Torsdagskvällen bjöd på många skratt, spännande diskussioner och växande intresse för den konstnärliga boken. Men vad var det som gjorde att deltagarna ville stanna tills efter evenemanget egentligen var slut?

1 Bjud in rätt personer
Bjud in personer som du gärna träffar och som är intresserade av evenemanget. Dessutom är det bra att bjuda in personer som gärna möter varandra. Personer som sedan kan säga “vi möttes på lanseringen av Frostvandrare” och på så sätt få en extra positiv koppling till dig och det du erbjuder. När Filip Rojas Rosenqvist hade kontakt med sina gäster så frågade han också om de visste någon annan som skulle vilja komma och fick genom det kontakt med nya spännande personer. Om du vill bredda gästlistan med relevanta personer för arrangemanget kan det vara ett sätt att nå dem.

2 Underlätta mingel
Rätt personer är ett sätt att underlätta mingel eftersom det ökar intresset av att prata med andra. Men du som arrangör kan även se till att det är en bra lokal. Att ha ståbord och begränsat antal stolar är ett sätt att försäkra dig om att det blir mer rörelse i lokalen. Du kan även hjälpa människor på traven. När jag praktiserade på Trinambai var jag med och förberedde lanseringen av Medlemsmodellens engelska utgåva. Då fanns olika diskussionslappar som rörde bokens ämne och skapade dialog mellan gästerna. En aktiv arrangör som sammanför människor skapar också en bra stämning.

3 Tilltugg
Fundera ett extra varv på tilltugg eller annan förtäring. Du vill inte att folk kommer för att få gratis mat. Men du vill att gästerna ska orka stanna ett tag, ha roligt och vara trevliga istället för hungergalna monster. Om du arrangerar ett frukostseminarium en lunchlansering eller liknande där maten är mer central är det bra att ha med en fråga om kost för att öka tillgängligheten för allergiska, intoleranta eller kostval utifrån religösa eller etiska val. För att öka tillgänglighet kan det också vara bra att välja alkoholfritt eftersom det inte utestänger någon ålder eller personer som har negativa erfarenheter av eget eller omgivningens alkoholkonsumtion. Det kan också vara skönt att slippa se över regler för alkoholtillstånd. Om du tycker att alkoholhaltig dryck tillför någonting till eventet är det bra att se till att ha koll på lagar och ha likvärdiga valmöjligheter både med och utan alkohol. För att förenkla för gäster och ansvariga är det bra med information om innehåll. På boklanseringen av Frostvandrare fanns tydliga skyltar till de laktos- och glutenfria snittarna. Den alkoholfria drycken var köpt på Systembolaget och det som inte dracks upp under kvällen kunde därför lämnas tillbaka mycket smidigt.

4 Lokalen
Om det är öppet för alla att delta i evenemanget är det bra att se till att det finns hiss, tillräckligt breda dörrar och annat som gör att alla faktiskt kan vara med. (Vill du ha fler tips har LSU en checklista.)  När Camilla Eriksson lanserade sin bok Retorikiska lyfte hon en av sina deviser “formen bär buskapet” och använde det när hon presenterade platsen hon valt för lanseringen. Lokalen ska kunna vara en förlängning och kopplas samman med arrangemangets varumärke. Frostvandrare lanserades till exempel i den vackra butiken Manos som säljer design och konsthantverk. Boken som lanserades både i en ordinarie utgåva och begränsad förmånsutgåva passar tillsammans med de andra varorna i butiken som ofta görs småskaligt.

5 Tydlighet

Bjud in gäster so du vill ska komma i tid så att de inte planerar in annat. Påminn när det närmar sig så att det inte glöms bort av de som inte har en nära relation till sin kalender. Se också gärna till att det är lätt att få tillgång till informationen. Om det inte är ett hemligt arrangemang kan det vara smidigt att lägga upp på internet så att det är sökbart för dem som bara kommer ihåg en viss del av informationen och inte hittar sin inbjudan. Ha gärna också en tydlig kontaktväg om gästerna undrar någonting.

6 Sprida vidare
Fundera i förväg på hur det ska spridas vidare. Ha gärna en fotograf som kan ta bra bilder under minglet, någon bestämd som ska twittra officiellt från seminariet eller vad som bäst passar utifrån syftet med ditt event. Vill du att deltagare ska sprida är det bra att välja en oficiell hashtag som förmedlas. Idealistas bokförlag hade en Instagramskrivare på sitt event för Gilla! och bilderna som vi gäster taggade skrevs ut. På så sätt stimulerades fler att ta upp telefonerna och använda rätt hashtag. Under lanseringen av Frosvandrare fanns det små skyltar med texten #Frostvandrare utplacerade. Det kan också finnas med i inbjudan om det är en diskussionsbenägen och socialamediaaktiv målgrupp.  Då är det bra att du som arrangör delar någonting i förväg.

7 Underlätta köp eller annat nästa steg
Är det någonting som säljs under arrangemanget är det bra att gäster inte behöver stånga sig blodiga för att få handla trots att det må vara någonting exklusivt. Se gärna till att ha olika huvudpersoner frigjorda för att kunna väcka intresse och leda personer vidare till nästa steg som kan vara ett köp, att skriva upp sig på en mejllista eller annat som är relevant för eventet. Gör det tydligt vem det går att vända sig till och ha fler betalmöjligheter och gärna en chans att få kvitto.

Urval av bilder som delades under lanseringen av Frostvandrare
Personligt•Välmående

Fördelar med tacksamhet

Tacksamhet kan ge ett lyckligare liv och bättre relationer. Det låter som ett mirakel och lite av den känslan fick jag i söndags när jag lyssnade till Marica Reids predikan på tema tacksamhet.

Marica Reid säger att tacksamhet är ett sätt som vi själva kan påverka vår lycka. Hon säger att fördelningen ser ut så här:

  • 10 % kommer utifrån
  • 50 % från vår personlighet och genetik
  • 40 % kan vi påverka själva genom våra val, tacksamhet är ett av dem

Marica lät oss hälsa på varandra. Vi som var i ena delen av lokalen sade hej till de andra i bänkarna, sade vårt namn och klagade över någonting. De på andra sidan hälsade och fick berätta om någonting de var tacksamma för. De på den tacksamma sidan tyckte att det var upplyftande och upplevde ett positivt möte. Vi på den klagande sidan tyckte att det var okej men våra första möten med personerna omkring oss var inte lika angenäma som de hade kunnat ha varit. När vi väl började klaga var det lätt att komma på mycket annat att vara missnöjda för. Marica påpekade att mötena påverkar oss själva och vår omgivning.

Vår egen och andras tacksamhet påverkar oss. Maricas övning påminner mig om ett test som Psykologifabriken bloggat om här. Forskaren Adam Grant undersökte tacksamhetens effekt i en grupp. Anställda som arbetade med fundraising delades in i två grupper där den ena fick besök av en chef som berättade om vikten av deras arbete och att hen var tacksam för insatserna som de anställda gjorde. Den andra gruppen fick inte tack. Resultatet från undersökningen vad att de som fick ta emot tacksamhet ringde 50% fler samtal per vecka och lyckades därför samla mer medel som kunde göra skillnad.

Andra människors tacksamhet påverkar oss och kan lyfta oss. Vår egen tacksamhet hjälper oss också framåt. Marica säger att det behövs fyra komponenter för att tacksamheten ska fungera baserat på Robert Robertson.

  1. Gåva – Det som ges ska vara någonting som mottagaren betraktar som positivt.
  2. Välgörare – Den förmån eller gåva du får kommer ifrån någon och hamnade inte hos dig av en slump utan för att vara dig till gagn.
  3. Förmånstagare – mottagaren, du, måste nås av gåvan.
  4. Ödmjukhet – Du som mottagare måste se det du tar emot som en gåva och inte en självklarhet. Om du ser det som din rättighet är det svårt att vara tacksam.

För att må bättre, få andra att må bättre och kanske din arbetsgrupp att prestera bättre är det bra att sprida tacksamhet. Enligt Linnea Molander finns det tolv anledningar till tacksamhet. I sitt blogginlägg om ämnet skriver hon: Lyckoforskning visar att tacksamma människor också är mer energiska, förlåtande och empatiska.

Men hur gör vi då för att vara tacksamma? En enkel sak att göra är att påminna sig om det i vardagen och berätta för andra som hjälper en att du är tacksam och varför. Marica gav alla oss närvarande i söndags att skriva tackbrev till någon där vi förklarar varför vi är tacksamma för personen. Innan jag idag kommer att skriva mitt brev kommer jag därför att inventera personer jag är tacksam till. Ett annat tips Marica gav var att ha en tacksamhetsbok där du skriver det du är tacksam för. Själv skriver hon tre saker varje dag och känner att det hjälper att få igång tankesättet och ger tröst att gå tillbaka till de dagar som tacksamheten inte kommer lika lätt.

Marica är en av de personer som jag vill tacka. Vilka personer vill du tacka? Passa på och ta en funderare nu i helgen och låt andra växa genom din tacksamhet.

Marica Reid som predikar om tacksamhet och lappen alla samlade
fick för att skriva det vi var tacksamma för.
Civilsamhället•Kommunikation

“Ni behöver inte göra mer, bara skryta mer!”

Rubriken är ett citat från boken Medlemsmodellen – Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar av Niklas Hill och Angeli Sjöström. Hur lyfter du fram framgångar? Märks det att bra saker görs i organisationen? Vem hör talas om det? Låt helt enkelt andra se alla bra saker du gör, som föreningen arbetar med och vad medlemmar tycker. 

Varifrån kan du hämta skryt?
Du kan hämta skryt från utvärderingar. Har du haft en liknande utbildning tidigare? Finns det något citat som du kan lyfta från tidigare deltagare? Har du statistik från medlemsregister om att ni ökar i någon region? Passa på att skicka ut pressmeddelande och visa sedan det för medlemmarna. Hör någon av sig och berättar varför hen gick med? Skriv upp det och visa för andra. När ni samlas kan medlemmar få berätta sina bästa minnen eller varför de rekommenderar andra att gå med. Skriv listor på era framgångar och lyft viktiga händelser. RFUS har en lista på årtal för viktiga reformer inom sexualpolitik där de lyfter vad som hänt i organisationen och historisk utveckling. Finns det någonting liknande ni kan göra för att berätta om vad ni har bidragit till som organisation?


Skryt i nyhetsbrev
Jag läste en nyhetsbrev från ett företag där den första artikeln var att en nöjd kund berättade och efter det stod det andra nyheter. När jag tidigare har skrivit om nyhetsbrev poängterade att det viktigaste skulle komma först. För mig är inte ett lösryckt citat från en nöjd kund någonting viktigt. Jag är mer intresserad av nyheter inom deras bransch. Istället för att tänka att det var ett intressant företag valde jag att inte läsa de artiklar jag kanske annars hade tyckt verkat spännande och struntade blankt i resten av brevet. Det kändes inte trovärdigt. Hur hade det varit om de istället skrivit mer generellt om kundnöjdhet? Citatet kunde vara rubrik och de hade kunnat berätta att de även var intresserade av att höra min synpunkt. Då hade de kunnat lyfta kundens citat samtidigt som det skulle vara intressant för mig som läsare. Det kan också vara en stående punkt i varje nyhetsbrev men då med kanske mer varierande karaktär än “allt var fantastiskt.”

I UNF:s nyhetsbrev lyfts varannan fredag “veckans like“. Det är fritt för alla att nominera en person, ett initiativ eller någonting annat att hyllas. På så sätt går det att lyfta positiva exempel i organisationen och det går att stärkas tillsammans. Om vi är bra på att lyfta varandra så kan det också bli lätt att göra det när vi pratar med dem som ännu inte är medlemmar i organisationen.

Skryt om medlemskapets poänger på
Om du är en medlemsburen organisation är det viktigt att lyfta anledningarna till varför någon ska vara medlem. Det är samma sak för dig som säljer produkter eller tjänster även om det inte är samma sak egentligen men ofta med något mindre fokus på ideella värden som att rädda världen. Jag tycker att Svenska Tecknare är ett bra exempel. De beskriver klart och tydligt vilka direkta fördelar du får som medlem och lika tydligt vad organisationens arbete bidrar till för att förbättra för alla organisationens medlemmar som till exempel stärkt upphovsrätt.

Berätta historier
Tidigare i bloggen har du kunnat läsa en intervju med Ingela Skullman som hjälper andra att använda storyteling för att lyckas. Hon poängterar att alla berättelser är sanningsenliga.
storytelling – skapa historier som sprider sig utanför organisationen. Matts Heijbel har skapat en metod för hur du kan locka fram berättelser och med hjälp av dem “befolka varumärket”. Det finns en anledning till varför Bibeln är full av berättelser som Jesus sägs ha berättat. Det är lättare att relatera till, minnas och kunna berätta vidare. En berättelse som jag har berättat flera gånger och som för mig är ett tydligt exempel på varför SCUF spelar stor roll var när en pappa berättade om att hans dotter knappt tagit av sig tröjan med texten “Jag är glutenfri”.  Tidigare hade hon tyckt det varit pinsamt att inte kunna äta samma sak som alla andra men efter att hon hade varit på SCUF:s sommarläger där hon fick tröjan så ville hon ha på sig den på varje familjefoto under resten av sommaren. Hon kunde vara stolt och (gluten)fri.

Bilden är ifrån en presentation på Mat för livet-mässan. När jag håller presentationer brukar jag ofta använda berättelser för att ge liv till viktiga  poänger. Ofta finns det mycket bra som görs i organisationen som går att lyfta som positiva exempel.
Personligt

Mera mål – Är du i X,Y eller Z?

Ola Wallström driver företaget Mera mål tillsammans med Anette Wallström. Utgångspunkten för företaget är att bidra till individer och företags utveckling. Som företagsnamnet antyder är fokus på mål en stor del av verksamheten och det är också ämnet för ett föredrag Ola Wallström håller på Vimeo.

Prognos eller mål?
Som säljchef gjorde Ola mer en prognos än ett mål. Han tittade bakåt och gjorde en bedömning om vart det verkade logiskt att det barkade hän. Utifrån datan om tidigare insatser och nulägesanalysen om omgivningen så kommer prognosen att nås om du fortsätter på samma sätt.Han säger att prognosen därför kan ses som nuläget men att målet är det önskade läget. Där emellan är det ett gap. Det gapet kallar Ola för “hur”. När du sätter höga mål måste du ändra sätt att agera för att att komma framåt. Det är det som svarar på ditt “hur” och får dig att växa.

Ola Wallström kategoriserar efter tre typer av människor

X – utgår från vad hen vet att hen kommer utifrån nuvarande resultat
Y – utgår från en plan som baseras på vad hen tror att hen kan göra
Z – utgår från en fantasi om vad hen vill uppnå

Du kan vara i olika lägen. Ola säger att han var en X-människa som stod och klagade med kollegorna vid kaffemaskinen. Han blev uttråkad och ville nå längre. Första steget var att gå gör en plan som Y-människa. Men det var obehagligt när de andra X-människorna frågade vem han trodde att han var och när planen första gången misslyckades. Ola sade att han, som många andra, vandrade ett tag mellan lägen i X och Y. Men det blev tråkigt och Ola säger att det därför gäller att komma till Z. Fantasin kan ta dig vart som helst och vi kan mer än vad du tror så bygg på målet bit för bit så att du behöver använda din tro istället för logik. Tro att du är värd det och när du sedan siktat mot stjärnorna är det den tron som hjälper dig att gå ut och göra.

Ola Wallström poängterar att det är vanligt att vara rädd för läge Z. Men att det vore bättre att istället stryka streck över X och Y för att nå längre och må bättre.

När jag ska använda fantasin och sätta mål så känns det ibland svårt. Jag tror att det kan bero på många olika delar. Ibland tror jag att det är för att jag behöver mer kunskap i området. Anders Öfvergård poängterar vikten av kunskap för att sätta lång- och kortsiktiga mål i intervjun med Miyagi Magazine. En annan anledning tror jag stämmer överens med de hinder som Anette Wallström lyfter när hon berättar om att Mera mål jobbar med att hjälpa dig ta bort hinder. Jag har hinder och misstro med vad jag kommer att lyckas med som hindrar mig från att drömma stort eftersom jag då kan bli rädd för att inte nå dit och att det skulle få mig att känna mig misslyckad. Då är det lättare att satsa på en prognos utifrån att jag gör mitt bästa. Hindrar det mig i min utveckling att testa nya sätt att arbeta och tänka? Vad är det som hindrar dig från att fantisera och vara i Z-läge? Hur kan du fantisera för att nå längre?

Olle Wallström satsar denna vecka på intervjuer om motivation och drivkraft. Du kan lyssna på podcastintervjuerna här 17-21 mars.

Page 13 of 24« First...10«12131415»20...Last »

Recent Posts

  • Ensamhetens smärta och vad det går att göra åt den
  • Positiv psykologi
  • Tre tips om lycka
  • Misslyckas och utvecklas – panelsamtal om föreningsliv
  • Examenstid och tack Örebro

Categories

  • Civilsamhället
  • Kommunikation
  • Organisationspsykologi
    • Arbetsmiljö
    • Målsättning
  • Övriga ämnen
  • Personligt
  • Relationer
  • Samarbete
  • Välmående

Archives

  • December 2021
  • October 2021
  • May 2021
  • June 2020
  • May 2020
  • April 2020
  • March 2020
  • February 2020
  • January 2020
  • December 2019
  • November 2019
  • July 2019
  • May 2019
  • April 2019
  • March 2019
  • February 2019
  • January 2019
  • October 2018
  • March 2018
  • February 2018
  • December 2017
  • November 2017
  • October 2017
  • September 2017
  • August 2017
  • May 2017
  • April 2017
  • March 2017
  • February 2017
  • January 2017
  • December 2016
  • November 2016
  • October 2016
  • May 2016
  • April 2016
  • February 2016
  • January 2016
  • December 2015
  • November 2015
  • October 2015
  • May 2015
  • March 2015
  • February 2015
  • January 2015
  • December 2014
  • October 2014
  • September 2014
  • August 2014
  • April 2014
  • March 2014
  • February 2014
  • March 2013
  • February 2013
  • December 2012
  • November 2012
  • October 2012
  • September 2012
  • August 2012
  • July 2012
  • June 2012
  • May 2012
  • April 2012
  • March 2012
  • February 2012
  • January 2012
  • December 2011
  • November 2011
  • October 2011
  • September 2011
  • August 2011
  • July 2011
  • June 2011
  • May 2011
  • April 2011
  • March 2011
  • February 2011
  • January 2011
  • December 2010
  • November 2010

® 2011 All rights reserved.