Mål! Mål! Mål! – Är det bara tjat eller hjälper de verkligen?
“Jag vill sluta oroa mig över min ekonomi hela tiden” svarade jag under första terminen på psykologprogrammet. En av psykologstudenterna från termin åtta ledde en gruppövning med min klass och poängterade att vi lyckas bättre med mål när vi strävar mot någonting än när vi försöker undvika någonting annat. Men hur lätt är det att sätta mål som handlar om att bli fri från obehag? Vilken skillnad kan det göra?
De flesta av oss som söker stöd av en psykolog eller annan terapeut önskar att bli fri från obehag. Hur skönt vore det inte att kunna bli kvitt ångest, stress, nedstämdhet eller vanor som inte hjälper oss över huvud taget? Därför kan det kännas tungt när psykologen säger att “slippa prestationsångest eller negativa tankar om mig själv” inte är det mest hjälpsamma målen för en behandling. Går det då bara att vända på meningen? Hade det gjort skillnad om jag svarade “jag vill vara lugnare när jag tänker på min ekonomi” som svar på frågan om mina mål. Det är helt klart ett steg på vägen. För att det verkligen ska bli av kan vi däremot behöva andra mål som faktiskt berättar mer om hur det skulle kunna gå till och mål som tar oss i den riktningen. Jag kan absolut bli lugnare i min relation till ekonomi men att jag under min studietid är helt avslappnad är kanske inte realistiskt. Målen behöver därför formuleras utifrån både vad som önskas och vad som faktiskt är möjligt att nå.
Vad är källan till obehag?
När det kommer till min ekonomiska oro så handlade det framförallt om att jag gick från att arbeta heltid och ha ett delat hushåll till att börja studera, bo själv och dessutom ha distansrelation som innebar en del mer resor. Det var en reell förändring som kan kräva en del problemlösning och förändring i vanor. Däremot var inte nivån av oro i proportion till den faktiska situationen. Vid dessa tillfällen är det bra att se över vad som kräver problemlösning och vad som handlar mer om förhållningssätt. I problemlösningen kan det handla om att sätta upp en budget, att prioritera olika kostnader och att se över vilka nya vanor som kan behövas för att det ska fungera att följa budgeten. För en förälder som är orolig för sina barn kanske det också finns en reell del där vi faktiskt kan behöva se över problemlösning. Fungerar inte skolgången? Är det svårt för barnet att få vänner? Bråkar syskonen? Här kan vi behöva titta på strategier för att nå en förbättring. Oavsett om det handlar om oro för oss själva, för nära och kära eller om vi vill förändra vårt mående på andra sätt är det bra att se över vad som vi kan ändra i miljön, den faktiska situationen och vad vi kan förändra i förhållningssätt.
Ändringar i förhållningssätt
En förändring i förhållningssätt innebär inte att vi ska börja med peppiga mantran. Det innebär snarare att vi hittar sätt att separera det vi kan förändra från det vi inte kan göra någonting åt. Jag kanske kan göra en budget men jag kan inte förändra att min ekonomiska situation är annorlunda som särboende student än sammanboende heltidsanställd. Jag får acceptera att det är svårare att spara under studietiden. Eftersom min ekonomiska oro framförallt handlade om att det var svårare att spara än att jag inte fick månaderna att gå ihop så kan jag också arbeta en del på mitt förhållningssätt till ekonomi. Min attityd “det är viktigt att spara” kanske kan få vila lite under studietiden. Jag kan jobba på det genom att försöka hålla fokus på det som jag faktiskt kan ändra. Jag kan säga till mig själv “jag skulle vilja spara mer så att jag kan få en större lägenhet efter examen. Det jag kan göra idag för att komma dit är att följa min budget och planen jag har gjort”. Men även om jag påminner mig själv om att jag har hittat en strategi så är det möjligt att jag helt enkelt får acceptera ett visst mått av oro. Jag skulle kunna önska att jag helt kan släppa det. En person som länge har tänkt “det är viktigt att vara ansvarsfull”, “en ansvarsfull person sparar” och “om du inte sparar så blir din framtid osäker” kommer såklart vara mer orolig än en person som länge har tänkt “jag hittar alltid sätt att lösa min ekonomi” eller “jag kan ta en dag i taget”. Ett visst mått av oro är en del av den mänskliga upplevelsen. Det är allmänmänskligt. Någonting som däremot skiljer oss är hur lätt vi oroar oss. Personer som är mer benägna att oroa sig kan behöva acceptera att de helt enkelt är mer oroliga än andra. Acceptansen handlar inte om att lägga sig platt utan att lägga fokuset på att ändra det som går och att sedan leva med resten.
Hur sätter du realistiska mål för att ändra det som kan förändras?
Om vi vill förändra någonting är det bra att göra det så konkret som möjligt. Då kan vi se en förändring och vi kan ta aktiva steg för att gå i den riktningen. Det är svårt att bestämma vad vi ska känna men desto lättare att besluta vad vi ska göra. Mitt stora fokus på att inte spendera pengar måste såklart kombineras med att faktiskt använda pengar. Vi behöver ju alla äta. Dessutom så finns det andra saker som är viktiga i livet och som jag, oavsett vad mina orostankar hävdar, har råd med. Jag vill till exempel kunna umgås med vänner. För att bli lugnare med ekonomin är det också bra att kunna njuta av det som pengarna används till. Om jag åker till Stockholm är det bra att kunna slappna av och att faktiskt få ut det jag önskar av besöket. Om jag fikar med en kompis är det bra att kunna vara närvarande istället för att fundera på om de 40 kronorna inte hade varit bättre att spara till någonting annat.
För att ett mål ska vara realistiskt behöver vi veta hur dagsläget är. Jag skulle till exempel kunna skriva upp hur pass lätt jag kan njuta av att göra aktiviteter som kostar pengar. Sedan kan jag sätta kvantifierbara mål utifrån det. Kanske kan det vara att två gånger i veckan göra en rolig aktivitet med nära och kära oavsett kostnad. Jag kan skriva upp självobservationer i kalendern och ser hur ofta jag faktiskt träffar personer och gör saker som jag mår bra av. Även om det säkerligen kommer komma upp en del automatiska tankar om att jag lika gärna kunnat gå på promenad (gratis) som att äta middag (kostar) så kommer det positiva i att göra sådant jag tycker om (umgås med vänner och familj) kunna vara tillräckligt belönande för att det ska kunna vara härligt att göra dessa saker. Vi vill ha en lagom stor förändring så att det blir ett steg vi kan lyckas med. I mitt fall handlar det mer om hur ofta någonting sker än exakt hur mycket någonting kostar. Det är eftersom jag gissningsvis inte kommer börja med juvelshopping eller att hyra lyxyachter som fritidsnöje. Dessutom kan en högre frekvens göra att varje enskilt tillfälle blir mindre laddat.
För att formulera ett mål realistiskt behöver du alltså ha koll på hur du gör någonting idag. Under kanske tre veckor kan du mäta hur ofta du sätter dig och faktiskt har ett genuint samtal med din partner, skriva upp hur ofta du lyssnar på poddarna du tycker om eller hur många dagar du faktiskt kommer ut på promenaderna du upplever att du mår bra av. När du har observerat hur det ser ut idag kan du se över vad som är ett möjligt steg framåt för att du ska kunna utvecklas i en riktning där du gör med av sådant som får dig att må bra.
Tjat om mål kan göra skillnad
Det finns skäl till varför vi pratar mycket om mål. Det är både för att vi ska kunna veta i vilken riktning vi vill gå och för att vi ska kunna utvärdera om vi kommit länge på den vägen. Vi kan bli hjälpta av mål som berättar för oss vad det är vi kan fokusera på för att må så bra som möjligt. När målen är realistiska kan vi dessutom bli motiverade för att vi ser att det är möjligt att ta oss lite utanför bekvämlighetszonen utan att behöva kasta oss ut på de djupaste vatten.
Hösten jag flyttade till Örebro kämpade jag både med att balansera min nya situation och med att testa denna höghjuling.
Om du gillade detta blogginlägg är du kanske också intresserad av att läsa Mål för 2016: Nyårslöften och livskompass där du kan bekanta dig med ett av mina favoritverktyg. Du kanske också vill läsa Designprincip 1: Vilket är ert Domedagsberg? Tydlig grupp med tydligt mål som beskriver hur viktiga mål är för att förena en grupp. I det inlägget kan du också läsa om likheter mellan att sätta mål för organisationer och för oss som individer. Spana på kategorin målsättning för fler förslag på inlägg om mål.
