I helgen skulle hundratals psykologstudenter ha samlats i Karlstad för konferens. Istället tillbringade jag dagen med distansföreläsningar från soffan. Jag är imponerad över att ha fått möjligheten att vara med på håll och vill här dela med mig av några insikter från föreläsningarna. Här kan du få ta del av tips och tankar från tre av dem.

Helgens konferens arrangerades av Psykologstudent Sverige som årligen arrangerar PS, en stor konferens för psykologstudenter. Årets tema är i ropet, och som årets värduniversitet påpekade är distansträffar helt klart i ropet. Att de ställde om och gjorde den första digitala versionen av PS är jag mycket glad över. Förhoppningsvis kan det också glädja dig.

Vad kan vara bra att tänka på i kriser?

Även om jag tycker att det kan vara skönt att få lära sig spännande saker hemifrån min mysiga lägenhet så är det också omvälvande. Många är rädda och oroliga. Anna Norlén som arbetar på Ericastiftelsen föreläste om vad psykologer kan bidra med i tider av stress och oro. Anna säger att vi kan uppleva katastrofer och kriser som vi reagerar på och blir påverkade av. I dessa situationer är det bra att ge psykosocialt stöd, alltså medmänsklig stöttning där vi lyssnar, finns för varandra, ger trygghet, löser praktiska problem och uppmuntrar kontakt med närstående.

Anna säger också att det är bra att påminna om att det finns många normala reaktioner på onormala händelser. De flesta reagerar och påverkas av situationen. Kanske ökar grubblerier, det kommer en del påträngande tankar och avslappning blir svårare. Andra reagerar inte alls och andra har svåra reaktioner. Vid starka reaktioner kan det vara bra att söka mer stöd. Men för de flesta, säger Anna, räcker det med psykologisk första hjälpen. Hur kan då det se ut?

Anna berättar att psykologisk första hjälpen handlar om att kunna landa i att reaktionerna är normala i dessa tider. Det är fullt rimligt att bli ledsen, arg, sörja. Jag tänker också att det är bra att komma ihåg att det är okej att också tycka att det är skönt. Jag har pratat med vänner som skämts över att tycka att det är bekvämt att få vara hemma mycket och att uppleva mindre press på att gå på olika sociala evenemang eller liknande. Oavsett vad vi känner och tänker tänker jag att det är bra att komma ihåg att det är naturligt och rimligt att ha flera upplevelser samtidigt. Att jag är glad över att vara hemma är helt okej att känna samtidigt som jag är oroad över andra som far illa.

Anna rekommenderar nu att främja samhörighet. Vi kan påminna om att detta är någonting vi går igenom tillsammans. Hon säger också att det är viktigt att främja trygghet genom att ge tydlig information, visa att det finns system som fungerar och som fortsätter rulla på. Detta hjälper också för att främja hopp. Hon påpekar att vi inte kan säga när det kommer bli bättre. Vi kan inte sätta ett sista datum på när det går över. Men vi kan påminna oss om att det kommer bli bättre. Om det känns för avlägset tipsar hon om att tänka på dag för dag. Nu när vi inte kan vara fysiskt nära på samma sätt som vanligt tipsar Anna om att ta kontakt med andra som du tror kan vara socialt isolerade. Du kanske kan hjälpa en granne eller skicka ett kort till en äldre släkting.

Blir det extra mycket tid på sociala medier nu när du är hemma?

Sociala medier är ett fantastiskt sätt att hålla kontakt med nära och kära. Det blir ett sätt att se till att den sociala distanseringen inte innebär social isolering. Vi är många som tycker livet är lättare och bättre med sociala medier. Men vi hör också mycket negativt om sociala medier. Mamduh Halawa föreläste om psykologin bakom sociala medier. Han har skrivit boken Like där han går igenom forskning om sociala medier. Mycket av forskningen som har gjorts har inte tittat specifikt på vad vi gör utan snarare på tid vi spenderar. Där att det svårare att dra slutsatser och det är viktigare att fundera på vad det är vi gör än hur mycket tid vi lägger. Mamduh påpekar också att det spelar roll med hur vi använder tiden. Om vi är inne i någonting och lägger 150 minuter i ett svep eller om vi går in på sociala medier 75 gånger två minuter vardera så påverkar det på olika sätt.

Nu när vi vill ha social kontakt är mitt tips att lägga mer tid på att just skriva meddelanden till vänner, att ta det där videosamtalet, att söka mer kontakt. Det är lättare att få mer samhörighet än än scrollandet. Mamduh påpekar att en faktor som verkar hänga samman med sociala medier och dåligt mående är just att vi jämför oss med andra. Här blir det också skillnad om vi ögnar igenom flödet och ser bild efter bild som vi kan jämföra oss med. Eller om vi fokuserar mer på enskilda kontakter.

Mamduh sade att han inte ville ge tips under föreläsningen utan rekommenderade att själv undersöka vad som passar bra för dig. Jag tycker att det låter bra att se över vad som verkar ge dig någonting. Vilka aktiviteter på sociala medier verkar ge dig en upplevelse av samhörighet och när är det kanske helt tvärt om?

Vad kan ge dig lycka i pandemin?

Precis som att jag, och andra med mig, har funderat över hemmaträning och hur vi ska må bra fysiskt är det också hjälpsamt att se över om någonting annat behövs för att också må bra mer psykiskt. Sanya Folkesson föreläste om positiv psykologi med fokus på lycka. Hon tog upp att lycka kan definieras på olika sätt och att ett av de vanligt förekommande är Sonja Lyubomirsky som delar upp lycka i:

1. Tillfällig lycka – det du upplever just nu som nyfikenhet, glädje och stolthet.
2. Bestående lycka – upplevelsen av att livet är gott och att du tar dig mot det du tycker är meningsfullt.

Sanya påpekar att det är hjälpsamt att ha en mix mellan det som gör oss lyckliga här och nu men också ha en plan för att försöka avsluta på bra sätt, för att lättare kunna minnas tillbaka och skapa bra minnen. Det är också bra att göra sådant som upplevs meningsfullt.

Tre av Sanyas forskningsbaserade tips för lycka:

1. Savouring – att njuta

Att verkligen njuta av det du upplever i studen. Som en varm kram, en god chokladbit eller solen mot kinden. Du kan också njuta av dina minnen när du lever dig in i hur det var att vara på första dejten med en kärlek, att åka bergochdalbanan eller att dansa hela natten. Själv plockar Sanya fram körkortet för att verkligen känna glädjen. Hon påpekar att vi också kan njuta av framtiden. För egen del har jag länge tänkt på examensdagen och hur fantastiskt mycket glädje jag kommer känna med mina klasskompisar. Nu kommer dagen vara annorlunda än vad jag tänkt mig. Men de senaste åren har jag ändå kunnat njuta av min fantasibild av dagen. Även om examensfirandet inte kommer bli så har jag ändå fått mycket glädje av att se bilden framför mig där jag tar emot mitt diplom och när jag firar med klassen.

2. Att ge

Vi får också glädje av att hjälpa andra. När vi gör sådant vi tycker är meningsfullt och även får se andras glädje så mår vi bra av det. Sanya tipsar därför om altruism och snällhet. Nu när vi vet att det också är många som kan behöva stöd, inte minst efter Annas tips om att ge socialt stöd för att hantera kriser, kan detta vara ett aktuellt tips.

3. Kvalitativa relationer

Sanya betonar att detta är det viktigaste tipset. I Harvardsstudien som följt män under 84 år visar sig kvalitativa relationer bäst predicera fysisk och psykisk hälsa.

För mig har iPS20, den digitala konferensen varit en bra påminnelse om hur bra det går att stötta varandra på distans. Jag uppskattade Annas tips om hur vi kan ge varandra psykologisk första hjälp genom medmänskligt stöd. Jag tycker att det är bra med Mamduhs påminnelse om att använda sociala medier på ett sätt som ger den intimitet och närhet i relationer som Sanya tipsar om. Eller att använda sociala medier för det du tycker är meningsfullt som att lära dig nya saker eller att hjälpa andra.

Efter att jag deltog på föreläsningarna blev jag inspirerad att gå igenom fotografier jag har sparade på daton. Jag har påmints om fina stunder och också då kunnat dela med mig av foton till vänner och familj för att få dela minnen tillsammans med dem och påminnas om allting vi kan göra när vi ses igen.

Behöver du eller andra mer stöd?

Jag hoppas att detta inlägg har kunnat ge inspiration till saker du kan göra för att du och andra omkring dig ska må bra. Om du eller andra du har kontakt med skulle behövs mer stöd kan du här läsa på Vårdguiden om oro och här om nedstämdhet. Här finns också en stödlista om psykisk hälsa i kristid.

Det är förändring på många områden just nu. Därför arrangerade Trinambai ett frukostseminarium för att ge tips om att rekrytera och introducera nya medlemmar. Här kan du få ta del av några av morgonens tips.

Vi var omkring 150 personer som samlades imorse över zoom för att fördjupa oss i hur det nu under social distansering går att få kontakt med nya personer som potentiella medlemmar och hur de nya medlemmarna kan komma in i organisationen. Basen för dessa tips är böckerna Medlemsmodellen – Rekrytera, attrahera och behålla medlemmar och Inkluflera – Inkluderande medlemsrekrytering. Det är två böcker jag rekommenderar varmt. Jag blev kär i Medlemsmodellen redan 2011 när jag läste den för första gången. Medlemsmodellen har åtta steg: reflektera, analysera, attrahera, rekrytera, introducera, hantera, aktivera och utvärdera.

Rekrytering av medlemmar i tider av pandemi

Charlotte Ovesson, som är processledare på Trinambai, berättar att rekrytera och introducera är två av de steg som förändras mest nu av corona. I Klimatstudenterna – Örebro där jag är förtroendevald har vi till exempel haft vår huvudsakliga medlemsrekrytering vid öppna föreläsningar eller genom att ha monterbord på universitetet. Det är svårt att göra på samma sätt nu. Charlotte säger att de flesta som inte är med i en förening antingen inte känner till att föreningen finns eller inte har fått frågan. Trinambai menar att rekrytering handlar om att hjälpa potentiella medlemmar att välja föreningen. Charlotte tipsar om att det går att göra genom att vara där medlemmar finns, att dela inlägg i de kanaler där de potentiella medlemmarna är. Orkar ni inte vara aktiva på alla sociala medier tipsar Charlotte om att satsa på något eller några där ni faktiskt orkar vara aktiva. Hon säger att det ser bättre ut än att ha många inaktiva konton. Jag håller med Charlotte att det är bra att inte försöka bre ut för lite smör på för stor brödskiva. Däremot tycker jag att det är bra att registrera konton på nya kanaler för att blocka namnet om ni sedan skulle vilja använda det i framtiden. På dessa konton tycker jag att det står att ni satsar främst på andra kanaler och att personer gärna får kontakta er där.

Tillbaka till vad det kan vara bra att göra i kanalerna just nu. Charlotte säger att det nu i coronaperioden är en bra tid att hjälpa medlemmar att rekrytera sina vänner. Många är hemma och vill ha någonting meningsfullt att göra hemifrån. Hon tipsar om att ge medlemmar argument för varför medlemskap är viktigt, hur det gör skillnad för en själv, medlemsnyttan, men också nyttan med medlemsskapet, vilken skillnad en potentiell medlem kan göra. Exempel på detta kan vara RFSU som lyfter att du som medlem får vår strålande medlemstidning Ottar. Men genom mitt medlemskap i RFSU är jag också med och visar hur viktigt det är med allas rätt att vara, välja och njuta. RFSU kan berätta hur många vi är som tycker att sexualpolitik är viktigt genom att peka på sitt medlemsantal. Denna typ av argument kan hjälpa era nuvarande medlemmar att fråga sina vänner om de vill gå med. Jag tycker också om att läsa beskrivningar av olika medlemmar och vad som gjorde att de valde att gå med. RFSU har en del på sin webbplats, IOGT-NTO har också en del som berättar om varför personer valt att gå med i nykterhetsrörelsen och liknande går att lägga upp på webbplatsen. Om det är så att föreningen har färre aktiviteter just nu tänker jag att det kan vara bra att skriva fler nya medlemsberättelser som går att dela i sociala medier. Jag tänker att det kan vara ett fint sätt att ge personliga berättelser kopplat till att dela de argument som Charlotte tipsade om.

Introducering av nya mitt i en pandemi

När vi inte kan bjuda in till fysiska introträffar, fikastunder eller basutbildnignar kan det vara bra att tänka ett extra varv kring detta. Charlotte påpekar att det här gäller att inte ställa in utan att ställa om. Hur kan det ske rent praktiskt? Charlotte tipsar om att många aktiviteter som görs fysiskt går att göra digitalt. Hon lyfter möten, utbildningar och fikaträffar. Det är stärkande att kunna lära sig tillsammans och att få en grund i organisationens politiska frågor eller någonting annat som utbildningen fokuserar på kan också stärka relationen till föreningen. Niklas Hill, VD och grundare för Trinambai, poängterar att en förening inte bara innebär att medlemmarna har en relation till just föreningen utan också att det är viktigt med det sociala kittet, relationen mellan medlemmarna. Charlotte säger att det därför är bra med att i samband med möten eller andra aktiviteter lägga in informell tid. Den informella tiden när vi kanske annars står och väntar vid vattenkokaren, går till bussen ihop eller hänger i toakön är viktig. Niklas säger att det kan vara lättare att få till i mindre grupper och tipsar om att ha digitala studiecirklar där det går att diskutera olika frågor ihop.

Charlotte tipsar också om att ringa runt till nya medlemmar för att höra vad de har för idéer, förväntningar och att ta reda på hur de hittade till föreningen och hur det kom sig att de valde att bli medlemmar. Då går det att se om den personen vill engagera sig, om hen har några förslag som går att omsätta och även att få information som kan hjälpa för att rekrytera fler. Om den du pratar med tycker att det vore roligt så går det ju också att använda denna information för att kanske skriva en medlemsberättelse som delas i sociala medier. Charlotte säger att det kan ta lite tid men att detta är en bra uppgift att göra hemifrån, som går att dela upp mellan personer och som kan upplevas meningsfull. En deltagare tipsade också om att de hade en telefonkedja för att ringa runt till äldre medlemmar i föreningen. Telefon är ett bra komplement till att ha mer digitala träffar.

Charlotte påpekar att pandemi inte är en tid för perfektionism. Jag håller med henne. Det behöver inte heller bli 100 % från start. Ibland är det bättre att vi testar, utvärderar och utvecklar.

Fem sammanfattande tips

1. Var där medlemmarna finns. Hitta kanaler som nyttjas nu idag av nuvarande och potentiella medlemmar.
2. Hitta sätt att hjälpa nya och befintliga medlemmar att ha en meningsfull tid i hemmet.
3. Våga testa nytt oavsett om det är att ställa om aktiviteter ni gör annars eller om det är en annan typ av verksamhet. Det behöver inte vara perfekt från start.
4. Utvärdera och utveckla det ni gör. Ta emot feedback och idéer från medlemmar för att skapa verksamheten tillsammans.
5. Kom ihåg att den sociala kontakten är viktig och att gemenskapen är en strategisk fråga för ett långvarigt engagemang.

Om du vill läsa andra inlägg baserat på Trinambais böcker kan du till exempel läsa detta om Inkluflera, detta inlägg om att skryta mer, ett tips från Medlemsmodelle eller detta inlägg om boken Brinna! – Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation.

“Ge mig bara svaret!” Har du tänkt så någon gång när du pratat med en handledare, terapeut, workshopledare eller någon annan samtalspartner? Det har jag gjort. Ibland längtar vi bara efter att få råd. Ibland längtar vi också efter att ge råd till andra. Men när är det egentligen rätt sak att göra och hur ska det göras på ett bra sätt?

Inom motiverande samtal, MI, finns det inte något förbud mot att samtalsledaren ger råd. Detta skriver William R. Miller och Stephen Rollnick i sin bok Motiverande samtal – att hjälpa människor till förändring. De berättar att det är en vanlig missuppfattning att du inte får ge råd inom MI. De säger att du som samtalsledare får ge råd om klienten efterfrågar det och även på eget initiativ om klienten godkänner det. I MI är det viktigt att du som samtalsledare inte sätter på dig experthatten och uttalar råd som rekommendationer du kan ge utifrån ditt stora kunnande. Du frågar först klienten om hen vill ha information som du har eller råd som du skulle kunna ge. Frågan ska vara äkta och klienten ska alltså ha möjlighet att tacka nej till att få information och råd. Det är också okej att hen vill lyssna på det du har att säga men sedan välja att inte ta fasta på det, följa tipset eller på andra sätt lägga vikt vid din bild. Klienten har frihet att välja sin egen väg.

När ska du ge råd?

Helene Eriksson som undervisar på Örebro universitet i handledning och konsultation påpekar att vi kan fastna i att ge råd för att vilja visa vår kompetens. Oavsett om det är i handledning, terapi, ledarskap eller andra sammanhang tror jag på att använda Helenes rekommendation om att tänka över när det är gynnsamt att ge råd och hur ett råd skulle kunna ges på ett så användbart sätt som möjligt.

Jag tror också att det är bra att fundera över varför du vill ge råd. Helene påminner om att det kan vara för att visa den egna kunskapen och kunnigheten. Forskaren Michael Schaerer med kollegor skrev 2018 en artikel om att ge råd för att få makt. Forskarna menar också att personer som vill ha mer inflytande är mer benägna att ge råd. De menar att ge råd kan vara ett sätt att i sociala sammanhang få upplevelse av att ha makt. Detta gäller oavsett om andra ber om råd eller inte. Med detta i åtanke tänker jag att det är bra att se över om vi ger råd för vår egen skull eller om det är någonting vi gör för att vi genuint tänker att det ska vara gynnsamt för personen vi pratar med.

Hur kan du ge råd på ett bra sätt?

Om du landar i att det är för den andra personens skull som du vill ge råd, att du tror att det hjälper den du träffar att få höra rådet, då vill du säkert göra det på ett bra sätt. För om vi tror att andra mår bra av att höra råd tror vi antagligen att det är för att de skulle må bra av att följa rådet.

Helene berättar om en genomgång av Lauvås från 2000 som gick igenom vilket genomslag råd fick i handledning av föräldrar till barn med risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen såg att ju fler råd som gavs till föräldrarna desto färre följdes. Om färre råd gavs och om dessa råd motiverades med begripliga argument följdes de till högre grad. Råd följdes också mer om handledaren och föräldrarna hade en dialog där föräldrarna upplevde att deras erfarenheter och egna idéer togs till vara. Handledaren kunde exempelvis applicera en teori på sådant som föräldrarna berättade och utifrån det ge råd.

Sammanfattning: 5 råd om att ge råd

1. Vänta på att den du pratar med ber om råd eller be om tillåtelse för att få dela med dig av dina råd.
2. Fundera på om du ger råd för din skull eller för den andras skull.
3. Prioritera bland råden – om du har flera välj ut det/de viktigaste.
4. Motivera varför rådet kan vara hjälpsamt för att den du ger rådet till ska förstå skäl till att göra någonting.
5. Ta fram råden i dialog och bygg på sådant den du pratar med själv har berättat. På så sätt handlar det mindre om att du ska säga vad som är rätt att göra och mer om att resonera sig fram tillsammans.