Ledarskap genom tiderna
Titeln antyder att det skett historiska förändringar i synen på ledarskapet. Det är helt sant men i detta inlägg kommer du inte kunna läsa en genomgång över de senaste seklernas tankar om ledarskap. Istället får du följa med på hur mina tankar om ledarskap har förändrats.
Ledarskapskurs som fortfarande inspirerar
Det äldsta inlägget om ledarskap som jag hittat på bloggen är från januari 2011 om en ledarskapskurs jag gick i slutet på 2010. Tipsen och tankarna från den ledarskapskursen matchar fortfarande väl med vad jag tänker idag. Det som jag delade med mig från kursen handlade om självledarskap och hur viktigt det är att reflektera. Eftersom jag letade fram mina anteckningar hittade jag också andra övningar som att vi gjorde livslinje över livshändelser och personer vi träffat som påverkat vårt ledarskap, gett erfarenheter och hur det går att använda detta idag. Jag har ännu inte kollat på min linje från 2010 utan tänker att jag ska göra en ny för att kunna se vad som skett sedan dess och om jag tänker likadant om de tidigare åren. Idag är jag kanske mindre intresserad av att hitta förklaringar kring exakt vad som har gett vad eftersom jag tror att det är allt för lätt att hamna i efterhandskonstruktioner. Men att reflektera kring sina erfarenheter tänker jag är en värdefull övning när det är fokus på lärdomar och erfarenheter och inte att hitta det ultimata svaret på vad som format en.
En annan övning jag tycker var mycket bra är att alla fick tid att påbörja en egen handlingsplan utifrån vad vi ville börja göra, vad vi ville sluta med och vad vi ville fortsätta med. Någonting som skiljer 2019 från 2010 är att jag idag skulle ha mer fokus på beteenden. I min handlingsplan från 2010 finns det till exempel med “peppa” vilket går att tolka på många olika sätt. En sak jag ville fortsätta med var att vara “nytänkande”. Jag hade säkert en tydlig tanke då vad det innebar att vara nytänkande men det hade kunnat underlättas genom att beskriva aktiviteter som “läsa vad andra organisationer gör för att inspireras av deras verksamhet” eller “fundera vilka aktiviteter vi gör av tradition och vad som görs för att närma sig visionen”.
Vikten av misstag och autenticitet
I ett annat inlägg från 2011 går det att läsa om Jan Carlzon och Linda Jansdotter Larsson. Idag är jag mindre intresserad av diskussionen kring att leda generationer på olika sätt. I jämförelser inom generationsstudier finns det absolut skillnader men det blir ofta svepande och vi kan fastna i förenklingar om hur den ena eller andra gruppen är. Jag tycker däremot att deras poänger kring att lära av misstag är viktiga. Dessutom uppskattar jag deras tankar om autenticitet. Att vara genuin kom också upp som ett viktigt tema i intervjun jag gjorde med min syster om hennes ledarskap. Hon berättade att hon först hade tänkt att hon behövde verka på ett visst sätt för att vara ledare men landade sedan i att hon var sig själv och ledare. Peter G. Northouse skriver att autentiskt ledarskap handlar om att vara transparent i relationer och att visa vem du är. Peter skriver också att det handlar om att följa den egna moraliska kompassen. Jan Scherman tog också upp det på en föreläsning jag bloggade om 2016. Då säger han att du måste tro på grundidén för att arbeta för en organisation. Han säger också att du verkligen måste lyssna på andra. Inom autentiskt ledarskap är balanserad processering, att ta till sig information oavsett om ni håller med varandra eller ej, en viktig komponent. Den fjärde delen av autentiskt ledarskap handlar om självinsikt. Sandra rekommenderar att reflektera och fundera på vad du trivs med och när du kommer till din rätt. Det är hjälpsamt för att nå självinsikt. Jan tipsade under föreläsningen också om att lyssna till sig själv.
Autentiskt ledarskap handlar om självinsikt, att följa den egna moraliska kompassen, balanserad processering och relationell transparens.
fritt från Leadership – Theory and practice Peter G. Northouse
Att tala är silver
Kommunikation är en viktig del av ledarskapet, och av det mesta där vi arbetar tillsammans med andra. Någonting jag fortfarande uppskattar från Thomas Lundqvists bok som jag skrev om 2012 är kärleken till tydligheten. När vi är konkreta är det lättare att se när vi pratar om samma saker och när vi tycker olika. De flesta tycker att vi ska visa respekt men om det sedan innebär att räcka upp handen under möten eller om det innebär att använda titlar kanske vi inte är lika överens om. Eftersom jag hade en frälsningsliknande upplevelse av att läsa hans bok har jag tänkt ett tag på att det skulle vara spännande att läsa om den och se vad jag håller med om idag.
En annan person som kopplar kommunikation och ledarskap är Niclas Rönnström. Han betonar att det är skillnad mellan att förstå informationen och när det ger en mer genomgående förståelse som också kan förändra attityder och beteende. Hans föreläsning från 2012 får mig att tänka på en devis vi återkommer till inom Psykologifabriken: att veta är inte att göra.
Att vara eller göra
Tidigare hade jag mer fokus på egenskaper och personlighet. Det går bland annat att läsa om i inlägget från 2012 när jag imponeras av Captain Kathryn Janeway. Peter skriver i Leadership om att den första ledarskapsforskningen var insnöad på just egenskaper och bildade the Great Man Theory där de trodde att vissa karaktärsdrag behövdes för att lyckas med ledarskap och att du behövde födas med dessa rätta egenskaper. Idag, sammanfattar Peter, säger forskningen snarare att olika egenskaper och karaktärsdrag underlättar eller försvårar ledarskap men att alla kan lära sig att bli ledare.
