Grupprocesser: målet att ta sig från fas ett till fas fyra

Vi har nog alla erfarenhet av grupper som fungerar bättre och sämre. Men vad är det som styr om en grupp är bra på att nå sina mål eller om vi fastnar i konflikter eller ineffektiva metoder? Det är det många av oss som har frågat oss och som tur är finns det också en hel del forskning som erbjuder förklaringar. 

Vad är en grupp?
Vi ska snart gå in på vad som utvecklar en grupp. Först ska vi reda ut vad en grupp egentligen är:

1. Gemensamt syfte
2. Två eller flera människor
3. Interaktion mellan medlemmarna
4. Roller – olika funktioner
5. Regler och normer

Grupper kan vara formella eller informella. De flesta tillfällen jag har pratat om grupprocesser och att det är önskvärt med en välfungerande grupp har varit i formella grupper som i styrelser och på arbetsplatser. Bland mina vänner har vi självklart velat stötta varandra och bemöta varandra på ett positivt sätt men vi har inte uttalat några explicita mål för vår grupp och oftast inte heller definierat vilka som är med i gruppen och inte.

Hur utvecklas en grupp?
En av forskarna som tittat på olika modeller för grupprocesser och studerat gruppers utveckling är Susan Wheelan. Hon delade in processen i fyra (eller fem) faser där gruppen har olika fokus. Den här sammanställningen är utifrån Maria Holmströms föreläsning.

1. Orienteringsfasen – trygghet och tillhörighet
   • Fokus: medlemskapet – Vill jag vara med? Vilka andra är med?
   • Kännetecken: Vi är artiga, försiktiga och har få öppna konflikter
   • Ledaren: behöver skapa trygghet, vara tydlig och skapa god stämning
2. Brytningsfasen – opposition och konflikt
   • Fokus: roller och ansvar – Vilka är ledarna? Hur stort ansvar och makt har jag? Vilken är min roll?
   • Kännetecken: öppna konflikter, avvikelser från gruppnormer, söker syndabockar, subgrupper uppstår, roller börjar klargöras
   • Ledaren: hantera ifrågasättandet och bidra i konfliktlösning
3. Normeringsfasen – tillit och struktur
   • Fokus: hängivenhet och tillit – Är alla med på målen? Är de andra lojala mot mig och gruppen?
   • Kännetecken: lösta konflikter har gett sammanhållning, hängivenhet inför målen
   • Ledaren: delegera och ge utrymme, stöttande i rollen som bollplank
4. Mogen funktionsfas – Arbete och produktivitet
   • Fokus: Effektivt samarbete – Hur kan vi samarbeta ännu bättre? Hur kreativa kan vi vara? Hur uppfattas vi av vår omvärld och vad kan vi lära av dem?
   • Kännetecken: öppen kommunikation där alla hörs, feedback, gruppnormer stödjer arbetet, subgrupper är funktionella, lust och kreativitet.
   • Ledaren: Ge stort ansvar och frihet till gruppen, ge resurser till gruppen och bidra mer med din kompetens som en del av gruppen än att hålla ledarpositionen.
5. (Separation – gruppens upplösning)

Ledaren har ett ansvar att se över vilken fas gruppen befinner sig i och att försöka föra gruppen framåt i processen. Maria Holmström poängterade att de flesta arbetsgrupperna är i fas tre. Hon säger att det behövs tre viktiga faktorer för att göra en grupp välfungerande:

1. Tydlig målsättning
2. Resurser (tid, mandat, organisatoriska förutsättningar, medel)
3. Rätt sammansättning (personlighet, kompetens, social förmåga)

Teambuilding för att föra gruppen framåt i utvecklingen
En sak som hjälper grupper att utvecklas är att lära sig om grupprocesser. Därför inleder Örebro universitet, och många andra lärosäten, psykologprogrammet med dagar som fokuserar just på grupper och teori om grupprocesser.

Utöver teori om grupper fick vi se alla medlemmar i klassen och höra mer om varje person. Det gjorde att vi hade mer information att se om vi kunde passa in i gruppen och om vi ville vara en del av den. Vi fick alla prata i tur och ordning, känna oss lyssnade på, uppmuntrade och accepterade.

Vi bildade mindre grupper, basgrupper, för vilka vi uttalade gemensamma mål och skrev gruppkontrakt om hur vi ville arbeta tillsammans.

Idag, nästan två månader senare arrangerade psykologstudenterna på termin åtta en grupprocessdag där vi genom olika övningar fick ta tempen på vårt samarbete och diskutera rollerna som utvecklats i våra basgrupper.  Vi fick även diskutera hur vi ville att arbetsmiljön i hela gruppen skulle vara och valde värdeord för klassen. Att få gå tillbaka till diskussioner om var gruppen befinner sig, vart vi vill komma och hur vi kan komma dit är mycket värdefullt. Det märktes tydligt i vår klass idag och kan göra stor skillnad oavsett grupp. Det är därför en värdefull investering framförallt för dig som är i en formell grupp. Men det kanske också kan vara någonting att ta upp med vännerna eller familjen?

Temagruppen med vilka jag var med och skapade 1870-talskänsla på scoutlägret Arcanum i somras. Det som gjorde att vår grupp fungerade bra var ett inkluderande klimat, en bredd på erfarenheter och kompetenser, ett aktivt ledarskap och tydligt mål att göra det till en äventyrlig vecka för deltagarna.