Välkomna nya medlemmar in i organisationen och fråga hur de vill engagera sig. Ge uppdateringar och visa intresse. Så kan onsdagens frivilligfrukost sammanfattas där Niklas Hill berättade om Medlemsmodellen. (Läs tidigare inlägg om boken här.)
Efter en spännande föreläsning späckad med tankeväckande frågor från Niklas Hills och deltagarnas håll diskuterades scener från verkligheten hämtade från Medlemsmodellen. Ett av diskussionsämnena var att många organisationer har svårt när någon ringer in för att vara med och engagera sig. Det saknas ofta rutiner för det. Istället är man van att peppa, rycka och dra in engagerade. Detta får mig att tänka på när en vän i ett trängt läge ringde till ett bolag för att teckna en försäkring. Säljaren började pitcha och berätta fördelar med att ha en försäkring. Fel! Fel! Fel! Det är inte rätt läge för det. Ställ istället rätt frågor och guida till rätt typ av försäkring eller för al del för att guida till ett engagemang som intresserar medlemmen.
En annan verklighetsberättelse handlar om en värvare som har ett ivrigt samtal med en man han mött på gatan. Efter ett tag frågar värvaren mannen “Vill du bli medlem?” Varpå mannen berättar att han har medlemskap sedan tidigare. Värvaren snäser “Jag har inte betalt för att småprata!” och vänder på klacken.
Hur reagerar mannen som fått en sådan avhyvling? Hade det kanske varit bättre att ställa frågan tidigare i samtalet? Den gamla devisen stämmer. Det finns en anledning till att vi har en mun men två öron. Ställ frågan!
Det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet handlar delvis om att ställa frågan. Hur ska SCUF:s regioner nå fram? Hur lyssnar vi? Och hur skapar vi dialog? Igår deltog jag på LSU:s kommunikatörsnätverk där vi bland annat diskuterade vikten av att ställa frågor. Delvis för att få svar och delvis för att få en öppen kultur.
Hur är kulturen inom din organisation? Vad berättas om ert arbete? Vad vill ni ska berättas? Läs nästa vecka om storytelling för att berätta era egna historier.
Filmen är en öppen läroresurs av Sensus för Folkbildningsrådet och bygger på boken Medlemsmodellen av Hill och Sjöström.