Nyårsafton närmar sig. Den 31:a kommer också tillsammans med nyårslöften om vad som ska uppnås under det kommande året. Det finns olika sätt att lyckas med att uppnå mål. Du har säkert koll på SMART:a mål och har kanske läst om HARD. Här får du ytterligare tips inför en framtida succé.

Psykologen Alexander Rozental som har skrivit boken Dansa på deadline med Lina Wennersten intervjuades i Motdrag. Han berättade om det symboliska värdet i nyårsafton. “man använder skiftet mellan två år som ett sätt att markera att det sker en förändring”. “Det blir även enklare för att det är fler som firar nyår och också tänker att börja med en ny vana genom ett nyårslöfte.”

Alexander lyfter hinder för att hålla löften:

1. du har inte planerat tillräckligt
2. du har inte tänkt igenom hur mycket tid det tar att förändra
3. du har kvar spår av dina gamla varor

Men det finns inte bara hinder. Det finns också många bra tips för hur du kan lyckas med dina mål.

Alexanders tips för att lyckas med dina nyårslöften:

(Yes, de är något parafraserade.)

1. Besluta vad du vill uppnå i verbform t ex dansa samba en gång i veckan.
2. Satsa tillsammans med dina vänner så att ni kan lyckas tillsammans.
3. Kom ihåg att det är okej att inte lyckas perfekt, att misslyckas lite är helt okej. Vi får alla bakslag.
4. Ta bort spåren av dina gamla vanor t ex ha inte jobbtelefonen på nattduksbordet om du vill vara med ledig på kvällarna
5. Klappa dig på axeln längst vägen och fira framgångar löpande.

Jag har ännu inte helt bestämt mina nyårslöften utan kommer nog att göra det på nyårsdagen när jag brukar tänka igenom det gångna året och det kommande. Jag tror att det allra viktigaste för att lyckas med sina mål är att de är väl genomtänkta och att de stämmer överens med vart du verkligen vill komma. Det är lätt att sätta upp nyårslöften slentrianmässigt och så är det inte underligt att de spricker. Jag kommer därför att besluta mig när jag har gjort en större utvärdering. Men hittills har jag funderat över att stå mer på jobbet för att jag sitter så mycket stilla framför datorn. Det är någonting som jag tror kommer att kunna göra stor skillnad för min hälsa. Jag har därför redan föreslagit en pakt med Lina Mattebo som är redaktör på UNF:s medlemstidning Motdrag så vi får se hur det utvecklar sig. Oavsett vad du väljer önskar jag dig lycka till med dina nyårslöften.

Motdrag om nyårslöften och min dagbok där det finns olika idéer för mina mål.

Tacksamhet kan ge ett lyckligare liv och bättre relationer. Det låter som ett mirakel och lite av den känslan fick jag i söndags när jag lyssnade till Marica Reids predikan på tema tacksamhet.

Marica Reid säger att tacksamhet är ett sätt som vi själva kan påverka vår lycka. Hon säger att fördelningen ser ut så här:

• 10 % kommer utifrån
• 50 % från vår personlighet och genetik
• 40 % kan vi påverka själva genom våra val, tacksamhet är ett av dem

Marica lät oss hälsa på varandra. Vi som var i ena delen av lokalen sade hej till de andra i bänkarna, sade vårt namn och klagade över någonting. De på andra sidan hälsade och fick berätta om någonting de var tacksamma för. De på den tacksamma sidan tyckte att det var upplyftande och upplevde ett positivt möte. Vi på den klagande sidan tyckte att det var okej men våra första möten med personerna omkring oss var inte lika angenäma som de hade kunnat ha varit. När vi väl började klaga var det lätt att komma på mycket annat att vara missnöjda för. Marica påpekade att mötena påverkar oss själva och vår omgivning.

Vår egen och andras tacksamhet påverkar oss. Maricas övning påminner mig om ett test som Psykologifabriken bloggat om här. Forskaren Adam Grant undersökte tacksamhetens effekt i en grupp. Anställda som arbetade med fundraising delades in i två grupper där den ena fick besök av en chef som berättade om vikten av deras arbete och att hen var tacksam för insatserna som de anställda gjorde. Den andra gruppen fick inte tack. Resultatet från undersökningen vad att de som fick ta emot tacksamhet ringde 50% fler samtal per vecka och lyckades därför samla mer medel som kunde göra skillnad.

Andra människors tacksamhet påverkar oss och kan lyfta oss. Vår egen tacksamhet hjälper oss också framåt. Marica säger att det behövs fyra komponenter för att tacksamheten ska fungera baserat på Robert Robertson.

1. Gåva – Det som ges ska vara någonting som mottagaren betraktar som positivt.
2. Välgörare – Den förmån eller gåva du får kommer ifrån någon och hamnade inte hos dig av en slump utan för att vara dig till gagn.
3. Förmånstagare – mottagaren, du, måste nås av gåvan.
4. Ödmjukhet – Du som mottagare måste se det du tar emot som en gåva och inte en självklarhet. Om du ser det som din rättighet är det svårt att vara tacksam.

För att må bättre, få andra att må bättre och kanske din arbetsgrupp att prestera bättre är det bra att sprida tacksamhet. Enligt Linnea Molander finns det tolv anledningar till tacksamhet. I sitt blogginlägg om ämnet skriver hon: Lyckoforskning visar att tacksamma människor också är mer energiska, förlåtande och empatiska.

Men hur gör vi då för att vara tacksamma? En enkel sak att göra är att påminna sig om det i vardagen och berätta för andra som hjälper en att du är tacksam och varför. Marica gav alla oss närvarande i söndags att skriva tackbrev till någon där vi förklarar varför vi är tacksamma för personen. Innan jag idag kommer att skriva mitt brev kommer jag därför att inventera personer jag är tacksam till. Ett annat tips Marica gav var att ha en tacksamhetsbok där du skriver det du är tacksam för. Själv skriver hon tre saker varje dag och känner att det hjälper att få igång tankesättet och ger tröst att gå tillbaka till de dagar som tacksamheten inte kommer lika lätt.

Marica är en av de personer som jag vill tacka. Vilka personer vill du tacka? Passa på och ta en funderare nu i helgen och låt andra växa genom din tacksamhet.

Marica Reid som predikar om tacksamhet och lappen alla samlade fick för att skriva det vi var tacksamma för.

Hur ska du, din personal och kollegor trivas på jobbet? Det finns mycket en ledare kan göra och mycket som ligger i medarbetarskapet.

1) Hjälpas åt

Det är viktigt att hjälpa kollegor. Vi kan ny synergieffekter genom att vara fler som slår våra kloka huvuden ihop. Ibland är även arbetsbelastningen ojämn och det är bra om vi kan hjälpas åt med att ro allting i hamn. Chefen bör tydligt visa sig öppen för frågor dels genom att berätta det och dels genom att ta emot dem med öppenhet. Det behövs också en öppenhet mellan kollegor och en plats med naturliga möten eftersom det skapar bättre chanser för oss att ställa frågor.

Jag och min favoritkollega Vinda på promenad. Vi gick ut tillsammans när hennes vanliga matte hade en upptagen dag och inte kunde lämna huset.

2) Högt i tak

Att ha trevligt betyder inte alltid att tycka lika. För trivsel på arbetsplatsen behövs diskussioner med högt i tak. Chefen sätter en standard genom hur hen möter olika tankar. Är det med intresse eller slås dem ned innan de har blivit utvärderade?

3) Ge feedback
Berätta när någon har gjort någonting du tycker är bra. Tacka och beröm när det finns anledning. Ibland är vi dåliga på att säga vad vi tycker om hos andra. Då kan det vara bra med en övning som går ut just på det. Feedbackövningar kan även fokusera på vad som behöver utvecklas. Ibland är vi dåliga på att ta upp sådant som inte är akuta problem. Då finns det en tendens att de ligger och gnager och växer.

Alla har fått varsin låda som fylls med uppskattning.

4) Gör misstag

Alla gör misstag. Det är en logisk konsekvens av att vi testar nytt och utvecklas. För att det ska gå att lära sig av misstag är det viktigt att utvärdera dem. Det går inte att mörka med någonting som ska utvärderas. För att titta på det måste det ut i ljuset. En ledare kan sätta denna standard genom att själv våga erkänna sina brister och vara mottaglig för andras kommentarer. Se till att vara högt upp på feedbacktrappan. Om du inte är bra på att ta kritik så är det ett fel du kan erkänna att du behöver arbeta mer med.

5) Ha trevligt tillsammans

Ett skratt förlänger livet och det förlänger också hur mycket tid vi har lust att spendera på arbetet. Uppmuntra spontana möten och initiativ som ger glädje.

Veckans luciatåg som jag var med och arrangerade

6) Makt åt alla!

Medbestämmande är centralt för ansvarskänsla, intresse och engagemang. Chefer ska ta till sig förslag och bör gärna delegera beslut. Att delegera är en konst i sig där det måste vara tydligt vad det är som delegeras och vilket resultat som önskas. “Kan du titta på det här.” är ett exempel på ett luddigt sätt att ge ansvar som är svårt att uppfylla. Besluten är bra att diskutera mer öppet. Vi människor tenderar dessutom att tycka mer om idéer vi ser som våra egna. Om alla är med och skapar idén behöver ingen övertygas i efterhand.

7) Klaga lagom

Det vore underligt om allting alltid var perfekt. Det är helt okej att klaga ibland för att uppmärksamma det som bör förändras. Men då är det bättre att komma tillbaka till punkt tre om att ge feedback istället för att raljera över ditt och datt. En gnutta klagan kan däremot föra människor närmre varandra och ta bort rädslan att behöva vara glad jämt för att få vara med.

Tre fina kollegor sitter på ljugarbänken.

Sedan en månad tillbaka arbetar jag för någonting jag verkligen tror på – en nyktrare värld. Att arbeta för ett högre syfte och för en delad vision hjälper framåt på flera sätt. Det är lättare att motiveras av arbetet, fler idéer sprudlar och stämningen bland kollegorna höjs. Vad brinner du för? Jobbar du med det idag eller söker du din hjärtefråga?

Samma dag som jag började på Ungdomens Nykterhetsförbund började en kollega med ansvar på företagssamarbeten på UNF:S moderförbund IOGT-NTO. Han och jag har upplevt en stor skillnad att arbeta i rörelsen (smeknamn på samarbetsorganisationernas arbete i nykterhetsrörelsen) där det är många leenden. Trots att det kan bli mycket även på dessa arbetsplatser så vet vi att det vi gör om dagarna räddar liv. Hur kan detta hjälpa dig?

Kanske brinner du också för en demokratisk och solidarisk värld och vill söka jobb inom nykterhetsrörelsen. Kanske är det något annat du brinner för. Vet du inte vad det är?

Tänk på vad som gör dig riktigt förbannad. Och tänk på vad som gör dig glad.

I boken Entreprenörskap – En praktisk handbok utgiven av Arena Skolinformation skriver Anna-Karin Linder och Ludvig Myrenberg om en metod som du kan hitta för att hitta rätt.

1 Vad ogillar du? Vad ska förbättras? Vad ska förändras? Vad bör påverkas?
2 Hur skulle du vilja att det vore istället?
3 Vilka hinder finns? Skriv en lista med det som kan stoppa och motarbeta en förändring.
4 Vilka möjligheter finns? Skriv en lista med det som kan föra utvecklingen framåt.
5 Gå vidare och utveckla idéerna själv eller tillsammans med andra.

Bildsammanfattning av en månad med härliga kollegor och bra möten.