Ibland blir det riktigt lyckat när jag står i monter och är ansikte mot ansikte med en potentiell medlem, kund eller någon annan person som jag vill övertyga. Ibland blir det mindre lyckat. Vad är det som avgör framgången? Det är delvis slumpen men det är framförallt planering och träning. Lilla monterboken av Niklas Hill inspirerar till att öka chanserna till framgång.

Lilla monterboken vänder sig till personer som ska vara i en monter på en mässa eller i någon annan F2F-situation. Det finns många olika skäl att stå vid en monter för att representera sin förening eller sitt företag. Att fundera över vad som gäller för er, vad du vill uppnå, vilka mål det bidrar till och hur arbetet därför ska läggas upp ger ett bättre monterarbete. Som Niklas Hill poängterar i boken är det inte någon mening med att göra saker bara för att det har gjorts förut eller att göra dem på samma sätt som tidigare bara för att.

Lilla monterboken bygger på tre övertygelser som Niklas skriver om så här:

1. Det personliga mötet är viktigare än dyra profilprodukter eller en flashig monter.
2. Monterarbete behöver avdramatiseras. Det viktigaste är att alla som arbetar vid montern känner sig trygga i sin roll.
3. Monterarbete är bara en del av kommunikationsarbetet. Om det inte är integrerat med resten blir det ganska meningslöst.

Jag håller med Niklas om att detta är bra utgångspunkter för att lyckas med monterarbetet. Det handlar om att vara på rätt plats, att ha tänkt igenom vad som ska förmedlas, hur de som medverkar kan förmedla det på bästa sätt och hur arbetet på plats sedan används efteråt. Jag uppskattar därför att Lilla monterboken har tre delar som heter: innan ni sätter igång, på plats och uppföljning.

Innan ni sätter igång

1. Vad är syftet? 
Niklas poängterar att detta är grunden i planeringen. Min erfarenhet är att vi ofta utgår ifrån att vi har tänkt samma sak eller att vi hoppar direkt på planeringen av någonting utan att fundera på om den aktiviteten är vad som bäst passar till det vi vill uppnå. Niklas poängterar att det finns olika syften från att värva medlemmar till försäljning eller att informera om någonting.

2. Hur ska montern se ut?
Profilmaterial, intresseanmälningslistor och liknande kan vara till stor hjälp. Niklas guidar och ger olika förslag på material i boken. Det jag tycker är viktigast att ta med är att ha material som passar för ändamålet. Som Niklas skriver, det är viktigare att prata med personer än att “pracka på folk pappersmaterial”. För min del är det ofta material går direkt ned i pappersåtervinningen efter att jag har besökt en mässa. Som sagt kan material vara ett bra stöd, aktiviteter att göra likaså men samtal är det allra viktigaste.

På plats

3. Ta samtalen som kommer

Har ni planerat en kampanj och har syfte att sprida den? Superbra! Gör det så mycket som möjligt. Men kampanjen är inte allt. Är du engagerad i en nykterhetsförening och vill samla namn för att minska alkoholreklam är det ju fortfarande intressant med andra som vill bli medlemmar i föreningen för att de gillar annan verksamhet. Vill du sälja utbildningar för ditt konsultföretag är det ju fortfarande jättebra att någon är intresserad av rektyreringstjänsterna ni också säljer. Niklas skriver “var inte för insnöad på den kampanj ni tänkt driva.” Jag håller verkligen med om att det är viktigt att kunna vara flexibel och även om det ultimata hade varit att alla i montern ska kunna svara på alla frågor så går det mycket bra att visa intresse och att ta kontaktuppgifter för att du eller någon annan ska kunna följa upp efteråt.

4. Hantera olika sorts personer

Monterarbete inebär ofta många spännande och roliga samtal men det kan också vara många klagomål och ointresserade konversationer. Lilla monterboken innehåller olika tips på hur du kan bemöta godisriddare, rättshaverister och andra du möter. Det jag tycker är viktigast att komma ihåg är att inte luras av det allra första intrycket och att vara så öppen som möjligt. I detta ingår också att de samtalen som kan kännas negativa kan vara de som är mest givande. En bra klagomålshantering är bland det bästa som finns.

Läs till exempel det tidigare inlägget Klagomålet är en gåva som beskriver hur det går att vända kritik till någonting användbart och positivt.

Uppföljning

5. Gå vidare med de nya kontakterna

När du är helt slut efter att ha jobbat dubbelt så mycket som du hunnit sova de senaste sju dagarna kan det vara lätt att låta listan med kontaktuppgifter ligga ouppackade bland montermaterialet. Fall inte för den frestelsen! “Det gäller att smida medan järnet är varmt, annars kan hela monterinsatsen ha varit förgäves.” skriver Niklas. För att minimera risken med att uppföljningen faller i glömska tycker jag att det är viktigt att redan innan monterarbetet lägga in uppföljning i kalendern så att du påminns om att det inte tar slut när du packar ihop och går hem. Att bestämma vem som ska följa upp är vad är också väldigt viktigt.

Fler tips
Utöver dessa fem tips finns det fler rekommendationer i Lilla monterboken. Det finns också många frågor för dig att tänka igenom och besvara för att göra monterarbetet så bra som möjligt. Någonting jag uppskattar med Lilla monterboken är att den är lättläst och tydlig. Den är liten och fokuserar verkligen på det viktigaste där den påminner dig om att tänka igenom och planera. För det är du som har svaren och Lilla monterboken kan locka dem ur dig.

Jag satt hemma och läste Lilla monterboken samtidigt som jag njöt av Earl Grey. Författaren Niklas Hill poängterar däremot att syftet med att boken är liten och överskådlig är att “du ska kunna ha den i fickan när du är ute i verkligheten”.

Idag var det fyra år sedan jag blev vald till förbundsordförande för SCUF, ett ungdomsförbund som arbetar för glutenintoleranta barn och unga. De två åren var en fantastisk erfarenhet och jag vill verkligen rekommendera engagemang i ideella organisationer för dig som vill satsa på personlig utveckling i kombination med samhällsutveckling.

1) Möjligheter att bygga nätverk
Som ordförande för SCUF träffade jag fantastiskt många intressanta och spännande människor. Det var två år som öppnade många dörrar in till intressanta samarbeten och möten. Att vara förtroendevald och representera en organisation kan ta dig till platser som du kanske själv inte har kommit att tänka på vilket kan ge oanade och intresseväckande kontakter. Men även när du inte har en position ger föreningar och engagemang bra möjligheter till kontakter. Jag flyttade till Örebro i höstas och andra som nyligen också flyttat hit har undrat hur jag hittat så mycket vänner och roliga saker att göra. Svaret är föreningar. Det öppnar verkligen upp dörrar.

2) En bra arena för kunskap
Det jag kan om normkritik, ledarskap, inkludering och samtalsmetodik har jag lärt mig i civilsamhället. (Okej, jag lärde mig även en hel del på Nackademin och nästa vecka kommer vi börja samtalsträningen på psykologprogrammet.) Poängen är att det finns mycket kunskap i civilsamhället och ideella organisationer är fantastiska på metodutveckling. Organisationer som bygger på engagemang och idéer lockar just till sig nyskapande och kreativa människor och skapar sammanhang för skapande. Det gör att det är en lärande miljö med en stor kunskapsbas där det verkligen går att växa. Dessutom finns det ofta bra möjligheter till praktik vilket gör att det passar även dig som föredrar learning by doing.

3) Många möjligheter till personlig utveckling
Det finns många olika organisationer så det just du tycker om eller det du vill lära dig mer om finns säkerligen där ute. För mig har engagemanget tränat mig att stå på scen, att driva politiska frågor, att lyssna aktivt för att försöka förstå fler perspektiv, att skriva policydokument som någon faktiskt kommer vilja använda och att hålla ut i tider då det känns väldigt svårt. Om du vill träna på ledarskap finns det massa spännande positioner att kandidera till. Vill du driva projekt? Ja, det finns många grupper. Vill du rekrytera och motivera andra personer? Valberedningar runt om i landet vill ha dig! Det finns många möjligheter att växa tillsammans med andra i organisationer och om du vill nå någon form av personlig utveckling är ideellt engagemang min starkaste rekommendation.

Blickar framåt och bakåt
Jag är tacksam för den tiden jag hade som ordförande för SCUF. Det var en tid som lärde mig fantastiskt mycket. Ibland var det underbart, ofta var det riktigt givande och det fanns också dagar då jag undrade varför jag tog på mig rollen över huvud taget. För fyra år sedan när jag gick från att vara regionalt engagerad till att leda organisationen visste jag inte vad det innebar. Jag är tacksam och glad för att Sophie för fyra år sedan fattade beslutet att ta sig an uppdraget för att jag idag kommit till punkten jag är idag. Jag håller själv på att hittar hem i andra organisationer för att se vad jag kan bidra med och vad jag kan lära mig. När jag tittar tillbaka på den här dagen om fyra år hoppas jag att jag kommer vara lika nöjd och glad över de utmaningar och upptäcksfärder jag beger mig ut på idag.

Om du funderar över vart du vill framöver vill jag verkligen ge en varm rekommendation att testa olika organisationer du tror på för att få lära dig mycket. Är du ungdom? I så fall samlar LSU många organisationer som du kan botanisera bland. Vill du hitta organisationer med social inriktning? Då kan medlemsorganisationerna i Forum vara bra att titta på. Volontärbyrån samlar också många olika organisationer och där kan du säkert också få inspiration. Oavsett vad som är rätt för dig önskar jag dig lycka till på din resa.

Delar av styrelsen för SCUF 2012.

Facebooks påminnelse om att jag startade min mandatperiod som förbundsordförande 2012-2014.

Jag har läst ett antal ledarskapsböcker. Du har kanske läst ännu fler. Men inte ens tillsammans kommer vi kunna läsa alla ledarskapsböcker som finns. Därför får du här tips på en läsvärd ledarskapsbok där Lisa bra tips och dessutom får dig att tänka och fundera vad som passar bäst för dig som ledare. Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation kommer nu i nytryck. 

När bokens första utgåva kom ut 2012 var jag förbundsordförande för Svenska Celiakiungdomsförbundet och hade många funderingar på hur jag skulle leda en organisation med över 7000 medlemmar. Jag brottades med hur jag skulle hinna med allting jag ville uppnå, det årsmötet gett i uppdrag, vad personalen önskade, vad olika medlemsföreningar efterfrågade och ytterligare andra behov. Jag ville ha allt
och jag ville ge allt. Att prioritera var svårt. Livet gick inte alltid ihop
med att vara den ledaren jag ville samtidigt som jag skulle lyckas på mitt
arbete, vårda mitt äktenskap och andra viktiga relationer plus att själv må
bra. Jag sällade mig till skaran som svarade “det är mycket nu” när
andra frågade hur jag mådde. Hur länge har detta tillfälliga ”nu” pågått? Det frågar jag idag mig själv och andra när jag hör de exakta orden eller en
omformulering.

Ibland har jag uppfattat att det är fint att vara upptagen.
Jag har upplevt att det inom unga civilsamhället anses åtråvärt att ha mycket att göra eftersom du då är viktig. Rebecka Carlsson och Björn Lindgren berättar i Brinna! att de också upplever att det kan bli martyrskap och offermentalitet. Istället för att tänka på hur många timmar de har arbetat tänker de istället hur de ligger till med målen. I början av tiden som språkrör för Grön Ungdom var det lätt att likställa sena arbetsdagar med att jobba hårt vilket gav en känsla av att duga. Efter en tid som ledare landade de i att istället fundera över vad de vill uppnå.

Ett sätt att fundera över vad du vill uppnå som ledare är att prioritera utifrån ditt ledarskapsmanifest. Har du inte något ledarskapsmanifest?  I Brinna! tipsar Lisa Moraeus om att skapa ett utifrån tre perspektiv:

1.       Hur definierar du uppdraget?
2.       Vad vill du förändra med ditt ledarskap?
3.       Vilka värderingar vill du ska genomsyra ditt ledarskap

En svårighet jag upplevde som ordförande var att behålla styrelsens engagemang mellan mötena.
De sex gånger per år som vi träffades väcktes entusiasm och en stor vilja att förändra. Det glödde starkt efter mötet men intensiteten var ibland svår att hålla uppe. Martina Anlér var ordförande i Röda korsets Ungdomsförbund och berättar i Brinna! om att hon arbetar för att känslan av sammanhang ska finnas inte bara under mötena utan hela tiden i styrelsen. För att kunna bidra till det såg hon till att lära känna alla i styrelsen och hitta vad de verkligen brinner för och vill bidra med.

Martina Alnérs andra tips för att alla ska känna ansvar och brinna:

•       Ge regelbunden återkoppling
•       Sätt gemensamma regler för arbetet
•       Fira segrar och ha roligt

Vill du läsa mer? I Brinna! kan du läsa
intervjuer med  olika ledare, tips från författaren Lisa Moraeus och
övningar där du får fundera över ditt ledarskap. Boken fokuserar på ledarskap i
ideell sektor men kan också vara användbar för dig som vill använda
värdebaserat ledarskap och engagera medarbetare i företag eller andra
sammanhang.

Första utgåvan av Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation.

Frukostsugen? Nu till nya utgåvan blir det 11 februari en lanseringsfrukost i Stockholm. Läs mer och anmäl dig här.

En mentor kan vara ett bra stöd för utvecklingen. Det är dessutom utvecklande att vara mentor. För att det ska bli en bra relation mellan mentor och adept tror jag att relationen måste vara givande för båda, bygga på uttalade förväntningar och en bestämd form.

Mentor var Odysseus vän och rådgivare. För oss idag kan en mentor vara till hjälp inom många olika områden som när vi ska starta företag, utveckla vårt ledarskap eller för att hitta nya vägar i livet. Jag har haft en mentor som hjälp mig att hitta balans mellan arbetsliv och privatliv. Eftersom jag arbetade i en organisation som jag brinner för och tycker mycket om kunde jag ha svårt att prioritera bort och att släppa jobbet. Min mentor som hade haft erfarenhet av liknande situationer hjälpte mig att hitta rutiner som passade mig med allt ifrån att lämna jobbtelefonen på kontoret till hur jag skulle hitta en nivå som var good enough. I mitt arbete som pressekreterare har min kollega på IOGT-NTO varit min mentor. Han har hjälpt mig med både praktiska frågor till mer strategiska frågor. För mig har det varit ett stort stöd i att utvecklas och att dessutom våga lägga arbetstid på att lära mig mer och utvecklas. Min upplevelse är att många andra arbetsuppgifter upplevs som viktigare men om du lär dig mer kommer du göra uppgifterna bättre framöver. Det gäller att våga ha det perspektivet, och så klart att det är godkänt i organisationen. Just nu har jag mentorer via Superego, utskottet på Örebro universitet som organiserar psykologstudenter. Utskottet arrangerar varje termin ett mentorskapsprogram för nya studenter som träffar studenter som studerat längre på universitetet.

Utöver dessa tre exempel har jag också haft olika försök där det inte har fungerat. Det har runnit ut i sanden. Men vad gör att det ibland blir lyckat och ibland inte ger någonting alls?

1 Tydliga förväntningar på varandra
Vad är det som adept och mentor tänker sig få ut av mentorsrelationen? Vilka roller kommer ni ha under kontakten? Är ni båda drivande? Ska mentor ge råd, framförallt lyssna in eller ställa coachande frågor? Prata med varandra, se hur era förväntningar stämmer överens och hitta det som fungerar bäst för syftet med er kontakt. Specificera syftet och varför ni faktiskt ska ha relationen med varandra.

2 Formen för kontakten
Denna punkt är liknar den ovan men har mer praktiskt fokus än fokus på relationen. För en bra relation mellan mentor och adept är det viktigt att hitta hur ni vill kontakta varandra. Är det ett officiellt mentorskapsprogram kanske det redan är bestämt hur många träffar ni har och med vilken frekvens. Då kan ni fokusera på innehållet. Vem bestämmer vad ni ska ta upp och hur presenteras det för den andra personen? Ska ni framförallt ha fysiska träffar, skypeträffar eller höras via chat? Vill ni göra en plan för tema på flera träffar framöver? Eller ska det vara mer utifrån adeptens behov och att hen hör av sig med frågor när det är någonting som är aktuellt? Vilket sätt ni väljer att ha er kontakt beror på vad som är syftet med relationen och hur ni tror att det bäst kan uppnås.

3 Båda ger (och får)
Mentorsrelationens syfte är framförallt uttalad för vad adepten ska få ut av kontakten. Det bör vara i huvudfokus men för att relationen ska bli bra behöver det vara givande för båda deltagare. Den som är intresserad av att vara mentor tycker antagligen om att se andra växa, att få vara ett stöd eller att få nya infallsvinklar eller kanske påminnas om hur det var att vara ny på ett område. Oavsett går det att komma tillbaka till uttrycket what you give is what you get. Det är min förra chefs favorituttryck och jag tycker att det är en bra beskrivning av att vi själva kan påverka vad vi får genom vad vi själva ger.

4 Matchning
Mentorskapsprogram matchar ofta adepter och mentorer utifrån kompetenser och erfarenheter. För oss som själva har valt mentorer kanske det finns en risk att vi väljer någon som är alldeles för lika oss själva och därför kanske inte utmanar oss tillräckligt. Men att vara lika, att ha en mentor som har gått igenom det du nu går igenom och har upplevt det på ett liknande sett kan så klart också vara givande. Ibland så kommer inte alla olika faktorer tas i beräkningen när adept och mentor paras ihop, oavsett hur den sammankopplingen sker. Då gäller det att använda delar av personlighet, kunskap
personlighet, kompetens och erfarenhet som passar bäst till syftet med relationen. Vi är ju alltid mycket mer människa än vad vi visar i varje kontakt och det som passar bäst vid det specifika tillfället är det vi använder oss av.

5 Säg hejdå
Hur länge ska ni fortsätta ha kontakt? I officiella mentorskapsprogram är det ofta bestämt men vissa mentorsrelationer kan pågå så länge ni båda vill vara med. Någon gång är det dags att sluta. När då? Ja, antingen när syftet är uppnått, när syftet inte längre är aktuellt eller om ni inser att ni inte kommer kunna komma till syftet även om ni förändrar kontakten.

Mentorskapet – om att få stöd på vägen

Vill du bli mentor? 

Om du är psykologstudent på Örebro universitet kan du bli mentor till nya studenter nästa termin. Jag är ansvarig för att koordinera och tar gärna emot din intresseanmälan. Mentor Sverige organiserar också många mentorer till unga mellan 13 och 17 år runt om i Sverige. Är du kvinna och ledare i det unga civilsamhället kan Maktsalongen passa dig.

Vill du ha en mentor?

Det finns många olika mentorskapsprogram med olika nischer. Men du kan också hitta din egen genom att fråga andra du inspireras av eller av andra skäl tror kan hjälpa dig. Tänk igenom vad du skulle vilja ha ut av kontakten och varför just denna person kan hjälpa dig med det innan du frågar.

Som organisationsmänniska tycker jag om möten med tydlig struktur och tydliga mål. Men alla möten lever inte upp till de kraven och det är inte heller önskvärt med formella möten i alla situationer. Men hur går det egentligen att leda informella möten?

Det finns många fördelar med informella möten. De känns ofta mer lättsamma och dynamiska. Däremot upplever jag ofta att det är en illusion att de skulle vara mer effektiva dels eftersom beslutsfattandet är lurigt och dels för att det är lätt att virra bort den röda tråden. Jag upplever det som mycket svårare att leda informella möten än formella möten. För att det ska gå så bra som möjligt har jag vissa tillvägagångssätt som jag använder mig av.

Moderera försiktigt 

Eftersom det inte finns någon formell föredragningslista finns det risker att diskussionen går i flera riktningar samtidigt. Ofta tycker vi om att föra fram våra egna tankar. Ibland bygger det vidare på vad föregående talare har sagt men inte sällan öppnas det upp nya trådar. Gå tillbaka till vad som sagt tidigare, sammanfatta löpande de olika tankarna, förslagen och idéerna som kommit fram. Jag upplever också att det brukar fungera bra att säga “det var en intressant tanke som jag gärna pratar mer om senare. Men kan vi först gå in mer på NN:s förslag innan vi tar upp den idén?” eller liknande frågor för att försöka hantera en fråga i taget. Det finns tillfällen när mitt tålamod tryter och jag istället säger “det tillhör inte det här ämnet” och sedan går tillbaka till det aktuella ämnet som diskuterades innan. När jag fäller dessa, mer opedagogiska, kommentarer brukar jag försöka påminna mig själv om att den tydliga listan jag har gjort upp med en röd tråd om i vilken ordning olika ämnen ska behandlas endast finns i mitt huvud och inte på ett papper framför varje person. De informella mötena kräver mer försiktig moderering, även om alla möten oavsett form så klart kräver att vi bemöter varandra med respekt.

Lyssna in noga inför beslut

Oavsett om det är ett strikt formellt möte, ett informellt möte eller någonting där mitt emellan är det viktigt att se till att alla är med på vilka beslut som fattas. Men under formella möten är det bestämt hur besluten ska gå till. Ni kanske har en arbetsordning som beskriver hur ni kommer gå tillväga eller så kanske ni uttalar att det är konsensusbeslut som ni förväntas ta i just denna fråga. Informella beslut under informella möten kräver försiktighet där jag brukar försöka ta det väldigt långsamt, ibland väljer att omformulera frågan och se om det verkar vara samma respons och söker ögonkontakt med alla medverkande för att se att samtliga verkar med på noterna. Ibland kan det vara bra att vara djävulens advokat, att föreslå det motsatta och se om det ger annorlunda respons för att sedan se om det går att enas eller hitta det förslag som gör så få personer missnöjda som möjligt.

Vänta längre med förslag

Som mötesordförande är det alltid viktigt att låta andra tala och komma med förslag. Det kan vara lätt att falla för frestelsen att ta över och bara hålla ordet istället för att fördela det. När du leder möten informellt finns ingen uttalad förväntan att du ska ha rollen att bjuda in andra i samtalet och fördela taltid mellan de olika deltagarna. Även om troligen flera personer förväntar sig att få bli hörda eftersom ni har bestämt möte inte bokat in lyssnande på en persons monolog. En av de saker jag jobbar aktivt med och ibland tycker är svårt är att vänta med att säga mina förslag. Men när jag lyckas hålla inne med mina förslag och väntar på att höra andras märker jag att det ofta kommer upp idéer som är bättre än mina, lika bra eller att andra har tänkt på precis samma sak.

Kan vi hitta hybrider? 

Mitt senaste informella möte som jag försökte mötesordföra informellt var ett möte i min studentkorridor om nuvarande rutiner och om vi ville uppdatera någonting. Vi hade bestämt att det skulle vara möte men jag upplevde inte att det var rätt situation att förbereda en föredragningslista. Däremot hade jag gjort upp punkter innan om vad jag ville ta upp så att jag skulle kunna se till att vi skulle prata igenom dem och att jag fick ut det jag behövde av mötet. Andra tog upp frågor de upplevde som aktuella och vi kom gemensamt överens om att dokumentera de viktigaste som handlade om korridorens rutiner i vår gemensamma facebookgrupp.

I min basgrupp där vi löpande genomför grupparbeten under terminen har vi formaliserat vissa punkter som vi alltid börjar med.  Vi tar upp val av sekreterare, förutsättningar för mötet, vilka mål vi har med mötet och bokande av nästa möte. Det är tre lätta steg som inte känns skrämmande för personer utan vana av formella möten samtidigt som det både säkrar dokumentationen, att vi har koll på situationen och har en enkel struktur att följa. Vi kan avsluta mötet och vara nöjda med att ha nått målet och vi kan gå tillbaka till besluten som dokumenterats.

Olika strukturer är bra för olika möten och alla former kan vara mer eller mindre inkluderande beroende på hur de genomförs. Jag att mycket finns att vinna på att formalisera delar av möten och att det går att göra på ett lättsamt sätt.

Mötesordförande på (formellt) möte – RFSU Örebros årsmöte

Har du några tips på hur du leder möten? Varierar dina taktiker beroende på om du leder och deltar i mer formella möten eller informella möten? Hur då?

Det finns många bra organisationer, många bra kampanjer och en av dem som startade förra veckan är Avsluta Saudiavtalet av Svenska Freds. Här är några exempel som gör att jag tycker att det är en bra kampanj.

1 Bra exempel för organisationens arbete
Svenska Freds arbetar med någonting som är nära Sverige men som på att annat sätt är långt bort ifrån många av oss som inte är insatta i avtal mellan länder och som endast har erfarenhet av att leva i demokratier utan väpnade konflikter. Dessutom utmanar Svenska Freds bilden av Sverige som neutralt och fredligt land.

Avsluta Saudiavtalet förtydligar vad organisationen jobbar med och lyfter en fråga som vi minns ifrån Saudiskandalen 2012. Avtal mellan olika länder upplevs lätt som krångliga frågor men när Svenska Freds skriver “Om inte avtalet bryts innan 15 maj 2015 förlängs det med ytterligare fem år” lyfter de frågan så visar det att de är en aktuell fråga och att det är en specifik fråga som det går att engagera sig i.

2 Anpassa argument

När du komponerar det du vill skicka till beslutsfattaren kan du välja argument som Svenska Freds har skrivit. Det är bra både för att det ska stämma överens med vad sändaren står för och för vad som kan attrahera mottagaren. Ett extra plus är att personer som deltar i kampanjen får en bra sammanfattning för frågan och troligen läser mer än om det är en full text som är klar från start. Det gör att personen själv blir mer övertygad och får fler argument.

3 Lätt att kontakta rätt beslutsfattare

I kampanjen Avsluta Saudiavtalet gör Svenska Freds det lätt att kontakta rätt person. De har valt ut utskott och ministrar så utöver att en person som är med hittar rätt för att engagera sig nu i kampanjen visar det hur lätt det är att kontakta folkets företrädare och kan inspirera fler att aktivera sig i vår demokrati oftare än i valtider. Angående val lyfter ger Svenska Freds möjligheten att lägga in “jag kryssade dig i förra valet” och tipsar om att kontakta en person du har någonting gemensamt med. De lyfter på så sätt in tanken att du kan bygga rapport med personen du kontaktar. Jag utgår ifrån att det endast går att välja en person för att kampanjen ska vara mer personlig.

4 Personifiering

Svenska Freds ber dig att personifiera brevet. Det gör att även om mottagaren förstår att det är ifrån kampanjen så är breven olika; först varieras de av att vi väljer olika kombinationer av argument och sedan även för att vi kan lägga till egna saker och anpassa så att språket passar oss som sändare och anpassas mer till mottagaren. Dessutom skriver du en egen ämnesrad vilket gör att det i blir en större variation i inkorgen än vad det hade blivit om det fanns en standardrad. Det gör kampanjen mer personlig på ett sätt som ändå är lätt för deltagaren eftersom du som engagerar dig själv kan välja hur mycket du vill ändra.

5 Samarbetet med Signby.me 
Samarbetet med Signby.me gör att det blir ett bra och användarvänligt upplägg. Det är tydliga steg och det flyter på väldigt bra även om jag själv skulle ha föredragit att ändra ordningen ibland. Det är också smidigt hur det går att välja att endast skicka direkt till beslutsfattaren eller att också publicera som ett öppet brev. Sedan går det så klart att dela i sociala medier och det är dessutom enkelt att skicka ett fler brev.

Vill du vara med i Svenska Freds kampanj Avsluta Saudiavtalet kan du agera här. Du kan också hålla koll på #saudiavtalet där du det också dyker upp nyhetsreportage, debattartiklar och mycket annat som både är delar av Svenska Freds kampanj och andras åsikter.

Nu är det jul och vi är många som räknar ned dagarna till dopparedagen. Jag följer Piratskattens hemlighet och tittar tillsammans med min man med stor spänning på SVT Play. Men det är inte bara public service som erbjuder julkalendrar utan det finns också företag, bloggar, ideella organisationer och andra som satsar på formatet nu i december.

Här är några av mina favoriter:

Add Gender 

Add Gender är jämställdhetskonsulter som i sin julkalender har korta julrim på Soundcloud. Varje dag är det olika tips eller positiva exempel för privatpersoner och organisationer. Dagens lucka 21 är till exempel en uppmaning till medveten konsumtion i julhandeln.

Kalendern är dels rolig med sina rim och tankeväckande med sitt innehåll. Jag kommer dessutom i bra stämning med Linda Rapps sagoläsarröst. Det är också en catchy jingel. Vissa känner jag igen från förra året eftersom de har en repris från 2013. Men det hade inte varit lika tydligt och daterat om det inte hade stått 2013 i namnet på ljudspåren på Soundcloud.

Junis

Junis är IOGT-NTO:s juniorförbund som under december uppmärksammar kampanjen Vit jul i stafettbloggen Röster om julen.  Varje dag är det en ny ingång i kampanjen som visar olika perspektiv på varför alla barn har rätt till en vit jul och hur det går att engagera sig i kampanjen. Eftersom jag själv jobbar med kampanjen och vet hur viktigt det är att lyfta frågan med barn och unga i missbruksmiljö tycker jag att det är kul att dagens lucka fokuserar på ge sin Facebookstatus till en röst som inte hörs tillräckligt ofta.  Vi talar ofta om barn i dysfunktionella miljöer. Detta är ett sätt att låta barn och ungas egna berättelser höras istället för att prata om dem.

Junis kalender visar upp olika perspektiv och ingångar till Vit jul. Det blir en intressant bredd med både ambassadörer och medlemmar som ger tips för hur det går att engagera sig i kampanjen. Inläggen är lättlästa och det är varierade ämnen. Det som jag tror skulle kunna göra kalendern ännu bättre är tydligare call to action.

SVT Opinion

Debattsidan SVT Opinion bjuder på Opinionskalendern 2014 med ett tematiskt innehåll som kopplar till julen. Det är intressant att samla in de olika texterna som visar en bredd av frågor som rör decembertiden. Eftersom vi är många organisationer och personer som vill lyfta frågor som berör en av Sveriges största högtider är det också ett smart sätt att hålla ett tema utan att det blir alldeles för mycket utan känns genomtänkt och proffsigt. Dagens lucka Veganisera julbordet tipsar om att byta ut animaliska produkter till vegetabiliska.

När du tittar på alla inlägg som publicerats på SVT Opinion är det snyggt markerat vilka som tillhör kalendern och det går dessutom lätt att hitta hela kalendern för den som vill läsa extra mycket om julen i sträck.

Makthavare

Vi tycker politik är så kul att vi tar det på allvar. Makthavares slogan berättar om inställningen till rapporteringen om Sveriges politik. I kalendern summerar de supervalårets olika händelser med fadäser, aktiviteter och nyheter.  Dagens kalenderlucka beskriver när Jan Björklund debatterade mot Åsa Romson och använde ett helt felaktigt argument mot vindkraft. Det är överlag en schyst kalender som ger både ger mig tankar som “det känns som igår” och “stormen i vattenglaset som jag glömt för länge sedan”. Som det ofta är i en kalender är vissa inlägg mycket mer intressanta än vissa andra.

Maktsalongen

Maktsalongen arbetar för ett mer jämställd ungt civilsamhälle genom mentorskapsprogram och organisationsutveckling. I kalendern ges tips som går att använda individuellt och i organisationen för att utveckla jämställdheten. Dagens lucka tipsar om Tjejsamlat som ger tips till populärkultur där kvinnor får ta mer plats.

Du kan följa kalendern på Facebook på Maktsalongens Facebooksida eller på #salongsjul. Eftersom det finns en hashtag och luckorna är kvadratiska bilder tycker jag att det är något oklart varför den inte också publiceras på Maktsalongens Instagram och Twitter.

Från Maktsalongens Facebooksida med luckor i kalendern

Kalenderformatet kan ge en mycket snygg form om du hittar ditt koncept. Fem tips för en bra kalender:

“Du är ju en naturbegåvning på att samla in pengar” fick jag höra i slutet av förra veckan när jag och andra medlemmar i UNF samlade in pengar till Världens Barn. På ett sätt kan det stämma eftersom insamling passar bra ihop med min personlighet men på ett annat sätt är det helt fel eftersom det är träning som ger färdighet. Detta inlägg är därför en snabbguide med tips från vad jag tror fungerar utifrån mina erfarenheter av att värva månadsgivare, att skramla och generellt från försäljning och andra möten medmänniskor.

Se till att vara glad

För att kunna ge andra en positiv upplevelse av att skänka pengar tror jag att det är viktigt att själv vara glad. Du kan förbereda dig på detta genom att vara mätt. Ha på dig kläder som passar så att du slipper frysa eller vara för varm. Jag gillar också att ha extra fint hår och upprepar för mig själv hur kul det kommer att bli och hur bra det kommer att gå. Jag kan också fråga personer som cyklar eller kör förbi mest för att jag tycker att det är kul. Men ibland kan det dessutom ge resultat. I förra veckan stannade en brevbärare och stoppade ned sedlar i bössan genom bilfönstret. Det gäller att hitta det som passar dig bra och att löpande fylla på med saker som ger dig energi.

Placera dig/er bra

Det säger väl sig själv att det är bra att vara på en plats där det passerar många människor men inte där människor är superstressade. Är ni flera personer är det bra att kunna se varandra så att ni både kan peppa varandra och stötta varandra om det behövs. Se till att inte stå allt för nära varandra då kan det ibland vara oklart vem som ska fråga vilken person och att någon då inte får frågan att bidra. Det kan också bli så att bara samma personer får frågan och att ni då missar andra. Se fur folk rör sig och täck området så bra som möjligt.

Respektera andras val att tacka nej

Självklart ska du bemöta invändningar och vinkla om frågor. Kom bara ihåg att vara respektfull och att ge en positiv bild av organisationen. Jag tycker att detta är extra viktigt när det kommer till organisationer som bygger på andras givmildhet och önskan att hjälpa människor. Är det ett företag kan det få kunder ändå om kundnyttan är tillräckligt hög. Om du frågar någon som står stilla, sitter på en bänk eller av någon annan anledning har svårt att komma undan så är det extra viktigt med att låta personen tacka nej. I förra veckan var det vissa som valde att ge när jag frågade igen och vissa av dem som jag sade “tack ändå” kom och bidrog till Världens Barn på vägen tillbaka.

Var aktiv och erbjud möjligheten att skänka

Titta personen du vänder dig till i ögonen. Ha ett öppet kroppsspråk och möt upp den du ska kommunicera med. Var förberedd så att du kan svara på frågor och ha koll på hur personen kan bidra. I veckan när jag samlade in pengar till Världens Barn och funderade på hur jag mötte upp andra noterade jag till exempel att jag tittade på personen som mötte mig. Om hen fortsatte att gå backade jag, tittade personen i ögonen och sänkte stegvis hastigheten till vi båda stannade. Det är ett exempel på hur du kan använda ditt kroppsspråk och dina rörelser för att möta andra. När du rör dig blir du mer levande istället för att vara en staty som det är svårt att få en känslomässig koppling till. Utöver att ge till Världens Barn i bössor går det även att göra det via SMS och appen Swish. Ibland betyder “jag har inga kontanter” just precis vad orden betyder och ibland att personen inte vill ge. Tolka vad det betyder och ge möjlighet att skänka på andra sätt. Jag började med att fråga om det hade en telefon och när de var beredda att smsa presenterade jag möjligheten till att skänka via Swish och berättade att appföretaget dessutom gav samma summa så att om du skänker 50 så blir det 100 kr till världens barn. Det är alltid bra att ge information stegvis så att det inte blir ett nej bara för att personen inte hinner processa.

Använd det som passar din personlighet

Jag är glad och sprudlande ganska ofta och det är som att det förhöjs i en mässmonter eller någon liknande situation. För mig fungerar det därför bra att satsa på att sprida glädje och vara lekfull i möten. I förra veckan fungerade det bra för mig att dansa och även att ibland retas. Det fungerar ofta bra för mig eftersom jag inte brukar ses som hotfull på något sätt. För mig som studsar kan det också fungera att tjoa lite men det kan vara fjantigt för andra. Det kan självklart också vara fjantigt hos mig men ännu så länge kan det ofta passera som gulligt. Det är därför inte bara din personlighet som är bra att tänka över utan även hur det du gör  stämmer överens med fördomar om dig. Kanske kommer mitt sätt att interagera med människor inte fungera lika bra när jag inte längre belönas av samhället för att ha ett “flickigt” beteende. Du kan inte bestämma andras fördomar men du kan använda en roll som du trivs i och som fungerar bra i ditt uppdrag. Här hjälper självkännedom som du så klart kan få genom att utvärdera och att helt enkelt testa lite olika för att hitta hem.

Lycka till! Och vill du ge till Världens Barn? Du hittar mer information här.

Bild från Niklas Claessons  Instagram @mr_claesson. Jag är längst till höger tillsammans med andra medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund

Det finns många sätt för en styrelse att nå medlemmarna. Sociala medier är ett sätt. Det finns en uppsjö av kanaler och konton där det är en febril verksamhet och där det inte händer någonting alls.

Förra helgen besökte jag förbundstyrelsemötet för SCUF, organisationer för gluten- och laktosintoleranta barn och unga. Nu är jag verksamehetsrevisor och granskar demokratin men 2012-2014 var jag förbundsordförande. När jag tillträdde startade vi en ordförandeblogg där jag snittade på några inlägg per vecka om vad jag gjorde som ordförande, om styrelsens processer och vad som hände i organisationen. Jag ville skriva för att öka medlemmarnas insyn i styrelsearbetet och för att stimulera engagemang. För mig passade blogg som medium eftersom jag är van vid att blogga och dessutom gillar att kunna skriva mycket och länka vidare. För andra som föredrar att prata kan det vara bättre med videoklipp, några kanske vill vara aktiva på Twitter. Generellt är mitt tips att både testa och tänka.

Vad är syftet med kanalen?

Det är bra att vara överens om vad kanalen är till för. Det kan vara en mer gedigen plan eller ett lättare samtal där ni bestämmer hur styrelsens kommunikation ska förhålla sig till resten av organisationens kommunikation. Det kan vara okej att testa sig fram en del så länge ni gemensamt är med på det. Men som med allt annat som görs i en organisation ska det så klart följa värdegrunden och styrdokument.

Sätt rimliga mål

Om ni vill testa och se hur det går så kör på. Se bara till att det då är uttalat så att ingen marknadsför det stenhårt och sedan inte har något content att visa upp. Om ni däremot vill göra en riktig satsning så är det bra att inte sätta ribban för högt. Vi har nog alla suttit i möten och tackat ja till uppgifter för att det känns roligt och spännande. När det kommer till kritan och allting ska genomföras så kommer insikten att det kanske tog ganska mycket tid. I styrelsen finns ofta andra uppgifter som tar mycket tid och som ibland kan vara viktigare. Då är det bra att komma överens om mål som passar både målet med kanalen och er som grupp.

Är alla med?

Om alla ska vara med är det viktigt att hitta sätt så att det fungerar för alla. Kanske behöver någon tips om hur det går att lägga upp ett inlägg. En annan behöver en bildbank för att hen inte har en smartphone och kan lägga in bilder direkt i bloggen. Någon annan vill ha hjälp med att korrläsa och så kanske vissa mest behöver pepp. Vi har olika lätt för olika saker. Det kanske inte är så att alla ska vara med? Det kanske är tre av sju som gillar det och kan kommunicera för hela styrelsen? Hitta vad som fungerar bäst för er.

Utvärdera löpande innan ni har landat

Innan ni helt har landat i vad som fungerar för er som grupp är det bra med utvärderingar något oftare för att hålla dialog om vad som fungerar och inte känns bra. Anpassa utifrån vad som fungerar för er och se till att det ni kommer överens om är vad ni vill hålla på riktigt. När ni har ett sätt som fungerar går det däremot att köra på mer och utvärdera mer sällan.

Här är från SCUF:s förbundsstyrelses Instagram. Vår nuvarande förbundsstyrelse har valt att ha ett gemensamt konto och  de har tillsammans skrivit en policy för vad de vill uppnå och hur de ska göra det.

Från start är dagens agenda tom men så småningom när fler deltagare anländer kommer även fler punkter som skapas tillsammans. Det blev diskussioner om idédebatten i civilsamhället, hur vi delar sektorns nyheter, bidrar till mikrovolontärism och hur ledare inte ska bli utmattade.

Minimötet är ett strålande exempel på vad jag älskar med civilsamhället. Att människor går samman och skapar om någonting annat faller eller för att utveckla någonting nytt. Gårdagens event kom upp som en ljus idé från personer som sett fram emot MÖTET 2014. När den årliga knytkonferensen ställdes in ville de inte ville låta den inbokade helgens potential gå till spillo. De undersökte intresset för en miniversion och idén gick från att vara en picknickfilt i en park till i en heldag med frukost, lunch och fika i en kollektivhus i Stuvsta.

Ännu så länge har jag aldrig arrangerat en knytkonferens men det är tredje gången jag deltar i en. Förra året var jag på MÖTET (och här du kan läsa inlägget efter förra årets knytkonferens) och vi hade delar av samma tanke på förra årets personalsamling då jag höll en punkt om att komma över hinder för att arbeta med press- och politik.

Hur görs en punkt? Ja, det är inte svårare än att ta ett papper, själv eller med andra fundera över vad som vore intressant att diskutera och sedan skriva upp vad som kommer att diskuteras och vilka som är målgruppen. Igår var de flesta öppna diskussionspunkter där den som föreslog punkten först gav en bakgrund och berättade om sin ingång och sedan modererade en diskussion med frågor och förslag på ämnet. Andra sätt var Niklas Hill vars punkt innebar testspelande av Förening i Förändring och Rebecka Prentell som först läste högt ur sin kommande bok Det nya civilsamhället. På MÖTET 2013 var det också fullt av föreläsningar, workshops och bikupor. Möjligheterna är så klart oändliga men allting baseras i den folkbildande tanken att vi lär oss och skapar tillsammans. Fritt och frivilligt.

Just nu pågår Naimas brunch på Milstensvägen 12 A. Om du är nyfiken kan du skynda dig dit eller hitta nästa tillfälle. Det glutenfria brödet var ljuvligt och likaså kolapajen så om tre veckor eller någon annan gång framöver kanske vi ses där.