Hur ska vi fördela ansvar på ett rättvist och hållbart sätt? Det finns vissa saker som hamnar mellan stolarna och annat som flera olika personer går och gruvar på enskilt istället för att hitta en gemensam lösning. Sofia Norberg har studerat samverkan mellan pedagoger och föräldrar och presenterade på UR Samtiden om att hon brukar tänka på fördelning av uppgifter utifrån en tankemodell med ansvarslådor.

I Sofias tankemodell har vi alla ansvarslådor. Dessa lådor har ett varierat innehåll med bland annat:

Konkreta uppgifter – Dessa är utifrån yrkesrollen och kan vara att skriva remissvar, boka lokaler till ett möte eller att hålla en presentation på en konferens. Det kan vara stora uppgifter eller mindre. Sådant som är tillfälligt eller ständigt återkommande.

Diffusa uppgifter – Detta är mer övergripande som att skapa bra stämning, vara generös mot kollegor eller att ha en problemlösande attityd.

Min uppfattning är att vissa av oss vill lägga in alldeles för mycket i våra lådor. Ibland blir andra lättade av att vi tar över någonting men ibland är det oönskat och vi lägger saker i våra lådor trots att de mycket väl får plats i den andras låda och den andra kanske föredrar att ta hand om det själv. Det finns många skäl till att ta på sig ansvar. Vi vill vara generösa och hjälpsamma. Vi vet att vi är bra på någonting och tycker att det är roligt att göra det. Vi vill lära oss mer av någonting. Vi får det nedkört i våra lådor av någon annan.

Det finns tillfällen och skäl som gör att det är väldigt bra att ta ansvar. Men det finns också tillfällen då det är bra att backa. För att verkligen kunna ta ansvar eller att välja att inte göra det är det bra att känna till de diffusa uppgifterna. Sofia Norbergs avstämningsfrågor är ett sätt att tänka på detta. Någonting som jag gillar med hennes tankemodell är att lådorna påminner om att det finns en begränsad mängd utrymme för vilket ansvar vi ska ta. Det är en viktig faktor att komma ihåg när vi väljer vilken låda ansvaret ska ligga i.

Vad finns i lådorna?

Den optimala upplevelsens psykologi, så lyder underrubriken till boken Flow av den ungerska psykologiprofessorn Csikszentmihalyi. Upplevelsen Flow innebär att vara helt uppslukad av en aktivitet. Vi kan nå flow under en fotbollsmatch, när vi läser, dansar, programmerar eller någonting annat där vi behöver fokusera och kan klara aktiviteten så länge vi håller fokus. 

Csikszentmihalyi forskade tillsammans med andra och såg i sina studier att vitt skilda aktiviteter beskrevs liknande när utövarna njöt av dem och lyckades med aktiviteterna de utförde. De gemensamma faktorerna som Csikszentmihalyi hittade var:

1. Du har möjlighet att klara av aktiviteten
2. Du kan koncentrera dig på uppgiften 
3. Uppgiften har klara mål
4. Du får direkt feedback
5. Ditt djupa och genuina engagemang minskar störningsmoment från andra ansvar/intressen/göromål 
6. Du upplever en kontroll över dina handlingar 
7. Du har mindre självupptagenhet 
8. Tidskänslan förändras (tiden upplevs väldigt snabb eller långsam)

Csikszentmihalyi berättar att alla aktiviteter som ger flow på något sätt innebär att utövaren kan utveckla sin kompetens. Aktiviteterna utmanar och upplevelsen av att kunna utöva kontroll är viktig. Det är också centralt inom flow att skillnaden mellan utövaren och aktiviteten som utövas minskar. Får du flow när du läser blir det mindre fokus på att du läser boken. Istället är det texten som tar över verkligheten. Den som dansar in i flow tittar inte lika mycket på de egna dansstegen och sig själv som dansare utan har istället dansen och upplevelsen av den gemensam med upplevelsen av sig själv.

Vad hindrar flow? 
Ängslan av att misslyckas eller att bli dömda av andra minskar våra chanser att uppleva flow. Att bli orolig över att en publik kommer se oss som misslyckade gör att det blir svårare. Leda är ett annat hinder. Blir uppgiften tråkigt monotont och inte utmanar oss minskar också flow-upplevelsen. Csikszentmihalyi skriver att anpassningen av motståndet till vår kompetens är viktig för att nå flow. Han ger som exempel att en ökad skicklighet gör att samma nivå av utmaning tappar sin charm. Det blir för enkelt och utövaren drabbas av leda. Csikszentmihalyi berättar också att anomi och alienation kan vara hinder för flow. Han skriver att det är två begrepp inom socialpatologi där anomi handlar om att det är för få regler. Sociologen Durkheim myntade begreppet för att beskriva en situation där tidigare regler inte längre går att använda. Du har kanske lyckas bli av med en väldigt begränsande situation men har ännu inte hunnit förstå vad den nya friheten innebär eller vad som är bra att göra i den nya situationen. När du inte vet vilka steg du kan ta är det svårt att nå flow. Det är så många olika möjligheter. Alienation är istället tvärt emot på flera sätt. Begreppet beskriver att individen behöver handla mot de egna intressena. Det finns väldigt tydliga regler men du sitter fast i ekorrhjulet och trots att det är meningslöst att springa runt runt så kan du inte komma loss. Csikszentmihalyi menar att anomi är på samhällsplan och motsvarar ängslan hos individen. Samhällets alienation visas istället hos individen i form av leda.




Är flow verkligen viktigt?
Vi kan såklart leva våra liv utan flow. Men Csikszentmihalyi berättar att det är ett stadium som de flesta upplever som njutningsfullt och ger en känsla av upptäckt. Dessutom ger det ett stärkt jag, menar författaren och forskaren. Csikszentmihalyi säger att det finns en risk att vi slösar med vår fritid och att vi inte njuter av våra relationer. Jag håller med om att det är betydelsefullt med meningsfullhet och att vara inne i aktiviteten vi ägnar oss åt för tillfället. Jag tror också på att vara i nuet och att fokusera på det som är viktigt för oss. Vad upplever du i ditt eget liv? Upplever du flow? Är det viktigt för dig att vara inne i dina uppgifter eller finns det annat som betyder mer för dig och tar över?

Vi är många som redan nu eller som kommer prata om sex på jobbet. Själv läser jag till psykolog och igår besökte jag socionomprogrammet där jag presenterade RFSU och hur vi i professionen kan beröra sexualitet. Det föreläste också sexologen Suzann Larsdotter om förra veckan. Här kan du läsa om dessa olika tankar oavsett om det är aktuellt i ditt jobb eller om du behöver ha ett professionellt förhållningssätt som ledare i en ideell organisation eller i ditt privatliv.

Personligen är jag medlem i RFSU för att jag vill ha en bättre sexualpolitik, för att det är roligt och givande för mig som privatperson, men också för att jag tror att det kommer göra mig till en bättre psykolog. I dagsläget finns sexualitet med i programmet men i en väldigt liten omfattning. RFSU arbetar för att utbildningar för just psykologer, lärare, socionomer, läkare och andra som möter människor ska ha ett perspektiv om sexualitet. När jag och Malin Högberg presenterade för socionomstudenter i veckan gav de som exempel att det var bra med kunskap om sexualitet i yrkesrollen som kurator, som socialsekreterare och som chef på boende.

Suzann Larsdotter är sexolog och jobbar på RFSU med bland annat att föreläsa för olika universitets- högskoleutbildningar. Förra veckan kom hon till Örebro för att hålla ett öppet föredrag för RFSU Örebro för att utmana tankar om vilket sex som är bra eller inte och vad som är normalt. I vårt privatliv kan vi välja mellan att vara inkluderande, dömande, intresserade. Men i professionella sammanhang kan vi inte utgå från vad vi själva tycker om för sex eller vad vi vill ha. Då rekommenderar RFSU istället ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Igår när jag och Malin presenterade för socionomstudenter utgick vi från tre p: privat, personligt och professionellt. När vi inte har kunskap eller vana av att prata om sexualitet på en generell nivå hamnar vi lätt i att prata om våra egna förväntningar, normer och preferenser. Är jag socionom som jobbar som kurator tänker jag kanske på vad jag tycker är bra sex eller om jag jobbar på HVB-hem och träffar ensamkommande kanske jag utgår ifrån att de är monogama och heterosexuella precis som jag är. Suzann Larsdotter poängterar att vi tror att den egna sexualiteten motsvarar det som är normalt. Om du har sex en gång i veckan med en partner och har solosex två gånger däremellan kanske du tänker att det är den normala frekvensen. Har du däremot sex med nya personer varje vecka och gärna i grupp kanske du tänker att det är vad som är normalt.

Oavsett om vi har eller vill ha sex är sexualitet någonting som berör oss. Suzann poängterar att vi ofta säger att det är okej med alla sexuella praktiker så länge det är samtyckande vuxna som är med. Men sedan kommer våra värderingar in och det finns en gräns för vad vi tycker är okej och inte är okej. Suzann berättar om att hon presenterade för en grupp socialsekreterare och märkte att det till slut inte fanns några människor kvar i rummet. Istället var hon omringad av russin. Det räckte inte med att rynka på näsan. Nästan hela ansiktet var i russinrynkor. Suzann poängterar att de flesta av oss är bra på att läsa av andra människor och se om det vi säger är accepterat eller inte för att bedöma om vi ska fortsätta berätta. Tänk dig själv att du är klient hos en psykolog eller patient som träffar läkare och märker att den du pratar med börjar skrynkla ihop sitt ansikte när du berättar om någonting du gillar. Då är det inte lätt att fortsätta öppna sig. Mitt tips är därför att läsa om olika sexpraktiker, att höra personers berättelser på Youtube och att fundera över olika sätt att utöva sin sexualitet. Det finns mycket material på RFSU:s webbplats men också av många andra.

Behöver du då ha koll på alla sätt olika människor har sex och vad som är mest frekvent? Nej, RFSU menar att kunskap är väldigt viktigt för att kunna fatta beslut om den egna kroppen och sexualiteten. För yrkesverksamma är det utöver sakkunskapen viktigt med kunskap om hur det går att prata om sexualitet och varför det är bra. I presentationen för socionomstudenterna vid Örebro universitet presenterade vi därför PLISSIT-modell.

• P (permission) = tillåtelse för patient/brukare/klient/boende att beröra ämnen inom sexualitet
• LI (limited information) = information om sexualitet vars omfattning och djup är anpassat till situationen
• SS (specific suggestions) = förslag och rekommendationer utifrån en viss situation
• IT (intensive therapy) = fördjupad behandling

I många sammanhang kan det alltså handla om att visa att det är okej att prata om sex i en terapisession eller kanske att det är okej att fråga om var det går att få tag på preventivmedel. Du som yrkesverksam behöver oftast inte kunna ge konkreta tips inför analsex eller ha tips om bästa vibratorn. Istället kan det handla om att tipsa om källor, att prata om vikten av att skydda sig, var Ungdomsmottagningen ligger eller att poängtera att ömsesidighet är centralt.

Men vad är normal sexualitet? Suzann ställer frågan och poängterar att det går att se ur många olika perspektiv. Handlar det om vad som är vanligt eller inte?  Om det är något som är högfrekvent eller lågfrekvent? Om det anses friskt eller kan bli diagnosticerat som patologiskt? Om det är i enlighet med samhällets normsystem eller inte? Suzann säger att vi påverkas mycket av samhällets föreställningar kring sex och lyfter Simon och Gagnons teori om sexuella script. Scripten berättar om det sexualideologiska förhållningssättet kring när, var och varför det anses okej att ha sex samt med vem det är okej att ha sex med och vilka praktiker som anses bra. Jag tror att vi är många som behöver fundera över samhällets script, våra egna normer och hur det kan påverka kontakten med personer vi möter i arbetet. Jag önskar dig stor lycka till och hoppas att alla som söker vård, får upplysning eller i andra sammanhang har kontakt kring sexualitet får möta professionella människor istället för russin.

När Hanna Knutsson, ordförande för RFSU Örebro, och jag var och sexualupplyste tillsammans. (Jag glömde nämligen ta en bild tillsammans med Malin igår.)

Suzann Larsdotter, auktoriserad socionom och sexolog.

PLISSIT-modellen

Beror framgång på dig själv eller är det tur som bestämmer om du lyckas eller inte? Upplevelsen att att det är du eller om det är någon extern kraft som har makten att påverka resultatet kallas för kontroll-lokus. Vad är egentligen skillnaden mellan intern och extern kontroll-lokus och vad spelar det för roll?


Intern och extern kontroll-lokus påverkar
Om du har intern kontroll-lokus betyder det att du har en uppfattning att du har kontrollen över dig själv och ditt liv. Du har uppfattningen att du kan påverka dina studieresultat genom att plugga eller att du kan lära dig spela piano om du tränar. En extern kontrollokus däremot handlar om att du upplever att makten finns utanför dig. Du tror att dina förmågor har mer med stjärnornas läge att göra eller någonting annat som är helt utanför dig. Du kommer lyckas på tentan eller bli underkänd beroende på vilken tur du har att få rätt tentafrågor.

Larsen, Buss och Wismeijer skriver i boken Personality Psychology om att psykologen Rotter tittade på klassisk inlärningsteori där inlärning anses baseras på vilka konsekvenser som följer en handling. En konsekvens som ökar sannolikheten att ett beteende kommer att upprepas kallas för förstärkare. Rotter märkte att samma förstärkare inte upplevdes på samma sätt av alla som fick den. Hans nya sociala inlärningsteori visar att vi reagerar olika starkt på dessa olika förstärkare. Vissa personer värderar beröm högre, andra upprepar beteenden mer för att få status status och andra gör samma beteende igen när det ger stärkta relationer. Vi har, enligt Rotter, alla en olika relation till vad som förstärker våra beteenden mer och mindre beroende på vad vi värderar. Hur kopplar förstärkningar till intern och extern kontroll-lokus? Jo, utöver att Rotter såg att vi reagerar olika på förstärkare såg han i sina efterforskningar att vi förväntar oss olika belöningar, förstärkningar. De med intern kontroll-lokus förväntade sig att belönas med ett gott studieresultat om de pluggar. Det finns en förväntan om en förstärkning. Personer som har extern kontroll-lokus har inte en förväntan på att pluggbeteendet kommer att förstärkas genom någon form av belöning. Istället är det någonting annat eller någon annan som påverkar detta.

Hur vi upplever självförmåga ger också effekt
I Personality Psychology går det också att läsa om psykologen Bandura som också arbetade med sociala inlärningsteorier. Han tittade på hur våra tankar, kognitioner, påverkar hur vi utvecklar våra beteenden. En av Banduras viktigaste bidrag till psykologin är teorin om self-efficacy. Självförmåga eller egenförmåga, beskrivs av Psykologiguiden som din uppfattning om hur du kan klara olika händelser och situationer. Lexikonet poängterar att det varierar från olika situationer. Det betyder att du till exempel kan ha en hög upplevde självförmåga i ditt föräldraskap men en lägre i mingelsituationer. Personality Psychologi berättar också om att Bandura visade att en starkare upplevd självförmåga leder till större ansträngningar och högre satta mål. Vår självförmåga påverkas av hur vi ser andra ta itu med sina uppgifter och hur det sedan leder till resultat.

Vad betyder detta i våra liv?
Hur vi lyckas med någonting påverkas alltså både av en mer generellt uppfattad kontroll-lokus och en mer situationsspecifik självförmåga. Nu är det såklart alltid en blandning mellan vad vi själva kan styra över och vad som styrs av omgivningen. Jag kan inte resa i tiden eller gå på moln bara för att jag vill och verkligen tror på mig själv. Vissa saker påverkas av naturlagar och andra externa faktorer. Men vi kan träna, försöka och lära oss mycket. I mitt liv symboliseras det mycket av bilden i detta inlägg. Sommaren 2015 var jag på mitt allra första scoutläger. Jag hade inte spelat en karaktär på det sättet tidigare. Framförallt hade jag inte gått omkring och hävdat att jag var en arkeolog från år 1890. Jag hade inte ens bott i tält fler än två nätter i rad. Men inför lägret spenderade jag tid med att lära mig runor, att åldra papper med hjälp av te och hur jag skulle få en solhat att bli en bahytt. Det skrämde mig. Men på grund av att jag tror att jag har makt i mitt liv så gick det att göra. Plus att även om det var mycket nytt så fanns det också många områden jag upplevde som trygga. På grund av tidigare erfarenheter från andra ideella organisationer upplevde jag självförmåga inom att arrangera aktiviteter och att engagera barn i dem. Att min vän som bjudit in mig till lägret själv upplevde egen stark självförmåga stärkte också mig att våga stå på scen med henne och DJ:a framför flera hundra scouter. Min vän Nathalie C. Andersson var en förebild för mig under lägret. Att se hur hon gjorde och att det lyckades fick mig att tro att jag skulle få samma positiva konsekvens om jag genomförde samma beteende som hon gjorde. Hur ser det ut för dig? Har du mer intern eller extern kontroll-lokus? Hur är det med andra som påverkar din självförmåga? När upplever du en starkare och svagare självförmåga?

Sommaren 2015 var jag arkeolog på ett scoutläger och var en av dem som tog deltagarna till 1890.

För att påverka och verka professionell behövs också en grafisk profil. Fanna Ndow Norrby satsade på en ren stil där berättelserna kom fram genom att endast använda svart text på en vit bakgrund. Hon lät berättelserna tala för sig själva både i formgivningen och i att hon inte själv skrev någon kommentar eller analys. Istället fördes samtalet i kommentarsfältet. När boken kom ut ett år efter att instagramkontot skapat mycket samtal och insikter ville Ndow Norrby först att den skulle vara svartvit precis som instagramberättelserna. Parasto Backman som gjorde den grafiska designen sade att det skulle få folk att tro att det var en doktorsavhandling. I en kompromiss mellan färg och svartvitt blev det glitter. Att boken glittrar är också välbehövligt när det är ett så tungt ämne, menar författaren. 

I boken Svart kvinna går det att läsa om bilden av Afrika, den svarta kroppen, hudfärgen håret och berättelser om rasism från olika situationer som att vara i skolan, ute på klubb eller att helt enkelt att vänta på bussen. Boken berättar om sexism och har också ett kapitel som heter svart man. Det är inte bara Fanna Ndow Norrby som har skrivit boken. Hon har också bjudit in skribenter som ger sina perspektiv. Bland de tolv skribenterna finns Judit Kiros, Bilan Osman och Adam Taal. De olika skribenterna som var journalister, artister och andra med egna plattformar kunde också sprida boken. På så sätt spreds boken till fler.

Med hjälp av engagemanget på Instagram, boken, debattartiklar, föreläsningar och podcasten Raseriet har Fanna Ndow Norrby gjort mycket för att uppmärksamma att vi behöver göra mer för antirasismen och den intersektionella feminismen i Sverige. När Ndow Norrby studerade på Berghs lärde hon sig att det inte handlar om vad du säger utan om hur du säger det. Den insikten likväl som Fanna Ndow Norrbys engagemang för samhällsförändring tror jag att vi alla kan lära oss mycket av.

Fanna Ndow Norrby som visar upp boken Svart kvinna under föreläsningen på Örebro universitet. Boken finns både som pappersvariant och som e-bok.

Många kloka människor har olika tips för vad vi kan göra för att bli lyckligare. Vissa säger att det handlar om att förverkliga sig själv, andra pratar mer om att ge och många sagor berättar om att hitta kärleken innan paret lever lyckliga i alla sina dagar. Men vad säger egentligen forskningen om att vara lycklig? 

Csikszentmihalyi menar att vi kan ha två olika strategier för att förbättra vår livskvalitet. Den ena handlar om att påverka omgivningen för att den bättre ska överensstämma med våra mål. Den andra är att acceptera situationen i omgivningen och anpassa målen utifrån de faktiska möjligheterna. Csikszentmihalyi menar att det bästa är att kombinera de två strategierna eftersom du inte kan bli lycklig när du är i en helt kontrollerad miljö på din egen paradisö. Han menar att detta går att se i psykologernas väntrum där klienterna i medelåldern inte har välbefinnande trots toppositioner och höga löner. Att endast använda den andra strategin

Det Csikszentmihalyi säger stämmer med lyckoforskning som Larsen, Buss och Wismeijer rapporterar om i boken Personality Psychology. I internationella jämförelser spelar ekonomiska resurser roll till en viss nivå. Vi människor mår bra av en ekonomisk standard som ger trygghet och stabilitet men sedan blir vi inte mer lyckliga av fler tillgångar utan istället är det viktigare för oss att ha ett öppnare samhälle med fri- och rättigheter. Lyckliga människor har också andra prioriteringar än mindre lyckliga människor. De spenderar tid tillsammans med nära och kära samt hjälper sina medmänniskor i en större omfattning.

Ett program för att öka lycka av Larsen och Prizmic från 2000.

1. Spendera tid med andra människor
När du spenderar tid med andra ger det glädje. Detta gäller när du skapar nya relationer och extra mycket när du spenderar tid med personer som står dig nära. Kanske kan den här påskhelgen ge extra mycket tid att spendera med din familj eller andra personer som är viktiga för dig.

2. Sök utmaningar och meningsfullhet
Många av oss spenderar många timmar per dag med våd sysselsättning. Om vi finner det utmanande och meningsfullt ökar det möjligheten till lycka enligt Larsen och Prizmic. Vikten av meningsfullhet stämmer också överens med Job Characteristics Model som visar att meningen är en viktig faktor för motivation. Att arbetet är utmanande men fortfarande innanför vår förmåga ökar också möjligheten att hamna i läget flow. Flow är ett begrepp myntat av Csikszenmihalyi som beskriver ett tillstånd där aktiviteten flyter på så att upplevelsen av tiden ändras och du nästan blir ett med uppgiften. Csikszenmihalyi menar att flow är ett tillstånd som många beskriver är det mest tillfredsställande.

3. Hitta sätt att hjälpa andra
Hjälpsamhet ger mening och får dig också att känna dig bra. Dessutom, menar Larsen och Prizmic, får det dig att fokusera på andra och minskar därför risken för att du ältar dina egna bekymmer.

4. Planera in egentid 
Men det är inte bara tid för andra som gäller. I sitt program för att öka lycka har poängterar Larsen och Prizmic också behovet att att njuta av aktiviteter som du trivs med. Om du blir lycklig av att läsa gör det dig gladare att lämna utrymme i kalendern för att få möjlighet att just kunna ta fram en god bok.

5. Motionera 
När vi rör på oss mår vi bättre. Det behöver inte vara marathonträning utan att cykla, ta en solskenspromenad eller annan lättare rörelse bidrar också till välmående och lycka.

6. Planering i all ära men var också öppen
Det finns olika saker du kan behöva planera in för att öka lyckan. Kanske ska du bestämma högtidsfirandet lite i förväg med dina vänner eller att du ska boka in cykelturen med din syster. Men att vara öppen för nya idéer och upplevelser säger Larsen och Prizmic också hjälper lyckan.

7. Fake it, ’til you make it
Att le och att agera lyckligt kan hjälpa lyckan på vägen enligt programmet. Detta kan ge kortvariga effekter enligt psykologen Katarina Blom som har skrivit boken Lycka på full allvar tillsammans med Sara Hammarkrantz. För långvariga effekter behöver däremot mer saker göras.

8. Låt inte någonting växa sig allt för stort
När någonting svårt eller jobbigt händer är det lätt att uppleva det som att livet är slut. Men att inte fastna utan att istället försöka hitta möjliga lösningar kan hjälpa till att öka lyckan. Istället för att älta det svåra går det att fundera över vad erfarenheten kan lära dig. Om det lyckas kan det hjälpa dig att bli lyckligare.

Ska jag följa hela programmet? Min uppfattning är att det är viktigt att inte dra igång ett allt för stort lyckoprojekt som sedan blir övermäktigt och faller pladask. Men att välja vissa vanor som kan bidra för ökad lycka kan verkligen föra med sig mycket positivt. En lätt sak som du kan testa är en övning om lyckliga minnen av Katarina Blom. Jag har gjort övningen både på egen hand och tillsammans med andra. Att tänka på och prata om lyckliga minnen tycker jag är ett fint sätt att öka sitt välbefinnande. Jag har verkligen också uppskattar att få lära känna andra personer, nya och äldre bekantskaper, genom att få ta del av lyckliga minnen.

Vi har olika sätt som kan öka lycka. Jag hoppas att du hittar sätt som ökar lyckan just för dig.

I helgen som var fyllde min mamma år och vi firade tillsammans i Örebro. Jag var väldigt glad och tacksam över att de kom hit. För mig betyder det mycket att spendera tid med min familj. Jag hoppas att du också får många bra möjligheter att vara med personer som är viktiga för dig och att göra annat som gör just dig lycklig.

Vi kan försöka påverka vår omgivning på olika sätt. I detta blogginlägg kan du läsa om elva olika metoder som Hogg och Vaughan beskriver i boken Social Psychology för att få din omgivning att göra som du vill. Vilka du väljer bör dels anpassas till situationen för bästa resultat men även till dina förutsättningar och till din moral. 

1. Logiskt resonemang
Ett sätt att påverka omgivningen är att presentera de logiska argumenten varför det är bra att agera på ett visst sätt. Du kan argumentera för vilken film du och ditt sällskap ska se på bio genom att använda recensioner eller poängtera att regissören har gjort er gemensamma favoritfilm.

2. Charm 
Du kan också försöka vara extra charmig och älskvärd när du frågar om det du vill ha. När du och din klasskompis ska dela upp kapitel att läsa inför en gemensam sammanfattning är du extra trevlig för att lättare få som du vill.

3. Ta till sig ansvar
När andra tar på sig ansvar kan du också få dem att genomföra det. Det går att göra stegvis till exempel om du leder en grupp och en idé presenteras kan du lyfta idén och uppmuntra förslag kring den för att låta någon eller några ta olika delar av ansvaret. Jag upplever också att vi som annars är snabba på att ta åt oss ansvar ofta vinner på att använda tystnad för att låta andra ta på sig ansvar.

4. Tvång
Du kan också skrika på en person till att hen faktiskt gör som du vill. Detta kan vara en effektiv taktik om det börjar brinna på Operan när du är på en föreställning och personerna i din närhet inte verkar reagera.

5. Pengabelöning 
Min närmsta matbutik ville att jag skulle svara på frågor om hur jag upplevde att handla där. När jag svarade fick jag en kupong på 50 kronor att handla för i butiken. Både butiken och jag blev nöjda. I andra sammanhang är det inte alltid lika effektivt. Att använda den här taktiken hela tiden kan däremot utarma den positiva upplevelsen. Till exempel, Mika hjälpte till hemma för att det är viktigt att alla hemma bidrar. Sedan ger föräldrarna veckopeng för att städa det egna rummet. Då börjar Mika hjälpa till för att få veckopengen och gör endast det som ingår i överenskommelsen för veckopengen inte för att alla tillsammans bidrar som familj.

6. Bestraffning genom tystnad
Iskall kyla är också ett sätt att straffa en person om hen inte gör som du vill. Efter ett tag kanske personen ger upp och gör det du önskar för att kunna få ha kontakt med dig igen. Om jag inte pratar med dig förrän du har köpt allting på listan så vill du kanske fixa alla inköp för att vi ska kunna sätta oss tillsammans över en kopp te igen.

7. Regression
Gråt och självömkan är ett annat verktyg. Du kan bli tjurig som ett barn för att din motpart ska genomföra det du vill. Om din partner inte vill gå på restaurangdejt till helgen kan du visa missnöje genom att gnälla till dig en bordsreservation på lördag kväll.

8. Nöjesinduktion 
Du kan visa hur roligt det kommer att vara som ett sätt att övertyga. Om du kan förmedla hur fantastiskt en gruppdynamikutbildning kommer vara ökar chansen att din chef kommer vilja se över chansen för arbetsgruppen att delta.

9. Sociala bevis
“Alla andra får” är kanske inte det mest effektiva sättet att övertyga alla andra föräldrar om att få vara ute senare. Men det kan vara en bra satsning för att välja rätt universitet. Vill alla andra gå på Örebro Universitets psykologprogram är det kanske det bästa att välja. Eller om det är mest populärt att ha träna på Friskis och Svettis är det kanske den träningsanläggningen du vill välja.

10. Underdånighet
Att få den andra personen att känna sin makt och att du behöver tas om hand om kan vara ett annat sätt att få din vilja igenom. Du kan överdriva dina skuldkänslor över att vilja gå på fotbollsmatchen istället för din partners klassåterträff. När du redan straffar dig själv kan din partner vilja balansera det genom att förlåta dig.

11. Våld eller hot om våld 
Att hota eller att faktiskt använda våld är ett annat sätt att få som du vill. Det kan vara bra om någon håller på att skada en annan person och du inte har någon annan möjlighet att hjälpa hen.

Varför är det här bra att veta?
Det finns många olika sätt att påverka. Vissa är kanske mer naturliga för dig än andra. Vissa andra kan du träna på och lära dig att nyttja. Och vissa är det kanske inte alls speciellt bra att använda förutom i extrema fall. Oavsett om du väljer att använda fler medvetna metoder för att påverka eller inte är det bra att fundera över hur du brukar göra, om det är någonting du trivs med eller om du vill se över hur du bemöter andra. Det kan också vara bra att fundera över detta och hur andra bemöter dig. Det kan hjälpa dig att hantera när du vill ge positiv återkoppling på andras beteenden eller om du märker att du reagerar negativt på hur andra behandlar dig.

Om det är någon som behandlar dig illa är det bra att hitta sätt att hantera detta. Vad går det att göra när andra använder härskartekniker mot dig? Det kan du läsa om i inlägget Mansplainingakutens coacher tipsar för jämställdhet.

Vi bemöter varandra på olika sätt och vill ofta påverka varandra. Vi kan påverka andra på sätt som är mer och mindre effektiva, situationsanpassade och etiska. Foto Samuel Zeller.

När desinformation sprids och begrepp som “alternativ fakta” och “falska nyheter” är modeord är det glädjande att se att välgrundad information värdesätts. Igår vann Sverige i siffror Stora Kommunikatörspriset i kategorin Bästa kommunikation offentlig organisation. Till äran av att Statistiska Centralbyrån prisades igår, att källkritikens dag firats tidigare i mars och att twittrandet av Sveriges statistik blev så uppmärksammat internationellt i februari kan du idag läsa detta inlägg om källkritik och välgrundad information. 

Jag tror starkt på att lättillgänglig information underlättar att vara källkritisk och att värdera information. Personligen går jag oftast in på SCB:s webbplats när jag diskuterar hur vanliga namn är. (I synnerhet använder jag statistiken för att styrka att Sofia är vanligare än Sophie i en återkommande diskussion.) Men vi kan också lära oss om ur det faktiskt ser ut med våldsstatistiken, hur stor bostadssegregationen är och Sveriges medellön. Sverige i Siffror presenterar statistik i grafik och diagram för att hjälpa till att lättare hitta och att förstå SCB:s information. Sveriges tillgängliga information hjälper oss i debatter och kan både väcka intresse och sprida korrekt information till personer som är intresserade. Precis det gjorde Max Karlsson under veckan som ansvarig för @sweden. Max använde statistik för att berätta vad som verkligen hände #lastnightinsweden efter att det började florera rykten efter Trumps uttalande. P4 Stockholm beskriver att Karlsson blev “världskändis när han skötte Svenska Institutets twitterkonto” och berättar bland annat om den internationella mediauppmärksamheten kring hur statistiken användes för att beskriva Sverige.

Men kan vi egentligen övertyga alla med denna statistik? Detta diskuterades på Källkritikens dag där Metro arrangerade panelsamtal på Kulturhuset i Stockholm. Claes Svan berättar att konspirationsteorier ofta uppmålar etablissemanget som fiender. Politiker, journalister och forskare räknas ofta till etablissemanget och då även myndigheter som SCB. Vanliga konspirationsteorier handlar om när kända människor dör, vem som styr världen och om katastrofer. Svan påpekar att vi inte tror på det enkla som sägs vara sant utan att vi kanske tror mer på med komplexa förklaringar. Till exempel är inte röken efter flygplan tolkas det alltså inte som molnliknande bildning (enkel förklaring) utan som chemtrails där gifta gaser sprutas ut efter flygplan av CIA (mer komplex förklaring).

Hur ska vi då göra om information som inte stämmer sprids? Armita Golkar, psykologforskare, poängterar under panelsamtalet i Kulturhuset att det är viktigt att poängtera att vi begränsar tillgången till all information på internet via filter. Vi orkar inte ta till oss allting men kan tänka att allting är tillgängligt. Det är viktigt att kunna granska information och att bistå medborgare med information menar Golkar. Det gäller också att komma ihåg att dementin oftast inte har samma inflytande när den efter att falska nyheter sprids berättar om att den informationen inte stämmer. Osanningen befäst ofta starkt när en person har tagit till sig den och tror på den. Osanningen påverkar även efter att en person sedan har tagit del av information som tydligt berättar att det inte stämmer.

Journalisten, Jack Werner säger på Metros event på Källkritikens dag att det finns tre olika delar som är bra att tänka på i rättelser och dementi. Dels ska myten inte upprepas i rubriken. Om vi går tillbaka till Svanbergs exempel ska vi inte skriva “Flygplansmoln är inte giftiga chemtrails” i rubriken utan skulle kanske kunna skriva “Flygplan sprider ofarliga moln”. Werner säger också att det är bra att tydligt visa varför vårt påstående är sant och han ger som exempel att visa hur många forskare som stödjer den sanning vi vill förmedla. En tidning skulle då kunna visa hur många studier som har gjorts om flygplansrök och visa de rapporter som säger att det är ofarligt jämfört med dem som visar att det skulle kunna vara giftig gas. Det sista tipset Jack Werner ger är någonting han själv upplever fungerar väldigt bra och det är att dekonstruera en berättelse. Om det går att visa var berättelsen dök upp första gången och hur den har använts på olika sätt i tiden och på olika platser så kan det hjälpa läsare att se berättelsen som ett objekt istället för ren information vilket gör att det blir lättare att få ett nytt perspektiv, säger Jack Werner. Hur kan då det se ut? Jo, då skulle vi kunna berätta om att tankar om chemtrails har funnits länge. Svanberg berättar att tanken på chemtrails har funnits sedan 1920-talet innan CIA ännu hade bildats. Att berätta mer om olika tolkningar av röken från flygplan och vad det kan vara, olika organisationer som använder det och olika innehåll i röken skulle kunna ge mer perspektiv. Det gör också att du inte bara skriker ut FALSKT utan också ger en tydlig förklaring till varför det är falskt, menar Werner.

För att lyckas med att sprida information och statistik behövs bra kommunikation. I en intervju med Sveriges Kommunikatörer berättar Elma Jakupovic, som är projektledare på Sverige i siffror om hur hon tillsammans med sina kollegor arbetar med framgångsrik kommunikation genom att jobba i team med expertis i statistik och i kommunikation. Det gör att de kan sätta sig in i informationen samtidigt som de gör den mer lättbegriplig och illustrerar siffrorna med berättelser. Hon säger “Bra kommunikation är väldigt flexibel inom givna ramar, den är relevant och bygger på insikter om målgruppen som sällan är så homogen som en gärna vill tro. Bra kommunikation kräver en hel del mod och handlingskraft.” Elma berättar också att de arbetar för att koppla informationen till sådant som engagerar. Hon ger exempel på att när filmen En man som heter Ove är på allas läppar så berättar Sverige i siffror om hur många i Sverige som heter Ove för att sprida namnstatistik och väcka intresse för informationen som finns.

Varför är detta viktigt? Jo, jag tror starkt på att vi behöver kunskap för att kunna vara aktiva i samhället och delta i vår demokrati. För precis som pristagaren Elma Jakupovic säger är statistik ett viktigt verktyg för att förstå samhället.

Elma Jakupovic som  Foto: Farida Al-Abani. (Farida Al-Abani var också nominerad till kommunikationspris, i kategorin årets unga talang för arbetet med Pensionsrättvisa.)

Så här ser det ut på Sverige i siffror där du kan se fler exempel på spännande statistik.

(PS. För er andra Lilla Drevet-lyssnare vill jag poängtera att inlägget innehåller tre olika exempel om det ökade intresse för välgrundad information. Det är alltså en spaning om spirande vårkänslor till källkritik.)

Varför blir jag mycket mer stressad medan min kompis inte alls reagerar på samma sätt? Även om vi går i samma klass på psykologprogrammet eller har samma arbetsbörda på jobbet kan vi uppleva situationen helt olika. Det finns olika skäl till detta och här kommer du att kunna läsa om olika perspektiv.

Dagliga händelser och livshändelser
Det första perspektivet är att även om du och någon annan person har samma situation på ett plan har ni kanske inte det i alla delar av livet. Ni kanske har lika mycket på jobbet men du kanske har längre dit men med färre bussar som du ofta behöver springa till och högre hyra och  studielån som ger dig ekonomisk stress. Dina grannars hund kanske väcker dig om natten och du har andra små problem som tar energi och kraft från dig.

Skillnaden i stressnivå kan också bero på större livshändelser. Holmes och Rahe (1967) såg i sin forskning att omvälvande upplevelser kan orsaka mycket stress oavsett om de är positiva, som att få ett efterlängtat barn, eller negativa, som att förlora en förälder. Det är speciellt stressande om flera av dessa livshändelser sker inom ett år.

Oavsett om det är många små saker eller om det är stora händelser som sker kan de fungera som stressorer. Det betyder att de bygger på stress.


En stressor har vanligen dessa tre komponenter:
1. Extrem – den får dig att bli överansträng och uttröttad
2. Okontrollerbar – den upplevs vara eller är utanför din kontroll
3. Konfliktskapande – den skapar motstridigheter inom dig

Hur tolkningen påverkar
Även om vi delar exakt samma erfarenheter med livshändelser och vardagsproblem kan också en stressor upplevas olika. Detta beror på hur vi tolkar situationen. Lazarus delade upp det i två olika tolkningar.

1. Primär tolkning – Är detta ett hot mot mina mål?
Bedömer du att det som händer riskerar att förstöra för dig. Om du till exempel inte får ett jobb som är ett betydande steg i din karriär är det mer stressande än om du får nej av ett av de många sommarjobb du har sökt.

2. Sekundär tolkning – Kan jag hantera det här?
Dina kunskaper och kompetenser påverkar hur stressande en upplevelse är. Har du möjlighet att hantera situationen så blir det mindre stressande. Vet du däremot inte hur du ska lösa situationen eller har inte resurser för att faktiskt genomföra det som du ser är nödvändigt.

Sammanfattningsvis så kan vi reagera olika starkt på samma stressor eftersom våra situationer är olika. Vi kan också reagera olika beroende på hur vi tolkar stressorn som ett hot och om vi upplever att vi kan hantera den.

Stress kan dyka upp av många olika skäl och vi blir också olika stressade av det som händer oss i livet. Foto: Toa Heftiba