Förra veckan arrangerade Handelskammaren Mälardalen Ledaskapsdagen i Örebro med inspirerande föreläsningar och mingel. Jag fick en av Örebro universitets tre platser och sammanfattar dagen med: lev, lek och leta.

Lev

Sofia Sundqvist, Regional Manager på e-man talade om att se människan. Hon menar att vi behöver hitta våra egna drivkrafter för att kunna göra ett bra arbete som ledare. För att få förtroendet att leda andra är det också viktigt att se medarbetarna, se deras drivkrafter och låta dem använda dem. Sofia arbetar aktivt enligt sin personliga ledarskapsfilosofi där hon sammanfattar vad målet är med ledarskapet, vad som gör att en affärsidé kan lyckas, att hon ser att det går att komma längre tillsammans och hur hon leder för att nå dit. Sofia poängterar också vikten av att leva som vi lär. Ledare ska följa sina principer och vara närvarande både fysiskt och psykiskt.

Lek

Leken öppnar upp, bygger tillit, empati och ger kreativitet säger Klara Adolphson, VD på Doberman. Klara poängterar att lek är på allvar och säger att Doberman satsar en förmögenhet på just leksaker. Doberman är också kända för att bygga sin budget i Lego. Det har varit en metod de använt för att få in alla medarbetare att kunna vara delaktiga och bidra med sin kompetens i frågor som annars kan verka svåra och långt bort. De har nu gått vidare från Lego in i att bygga budgeten i Minecraft. Klara säger att just Lego kanske inte är rätt för alla men att hitta någon kreativ metod fungerar på alla arbetsplatser. Hon lyfter att allt ledarskap bör vara kreativt och vill därför inte säga att det kreativa ledarskapet är en speciell typ av ledarskap.

Leta

Google får 3 000 000 ansökningar och anställer 10 000 personer varje år. Martin Eriksson, Staffing business Partner berättar att Google satsar ovanligt mycket på rekryteringen av rätt personer. De har en tydlig metod och ett arbetssätt där de försöker ta bort jäv, orättvisa jämförelser, fördomar för att lyckas hitta rätt personer som kan göra ett bra jobb idag, vara med in i framtiden och har den rätta inställningen som bra kollegor med nyfikenhet och lösningsfokus.

Ulf Johansson, chef för SVT riks och ansvarig utgivare talade också om att hitta rätt personer. För SVT är det viktigt att representera Sverige och de arbetar därför aktivt med rekrytering. För SVT är praktikplatser och speciella projekt sätt för att få in ny personal och utveckla organisationen. Till exempel satsar de på journalister med nätverk i andra länder och är arabiska ett viktigt språk för korrekt rapportering om Mellanöstern. Ulf lyfter också att satsningar på redaktioner i Södertälje och Angered är andra sätt att säkerhetsställa en bra rapportering. Med den teknologiska utvecklingen behövs också personal med kompetens i infografik och programmering likväl som journalistik. Att hitta rätt personal som möter dagens och framtidens behov är viktigt för att kunna förändras. Det kan vara svårt att hinna med i utvecklingen i stora, tröga organisationer. Det går, men kräver tålamod säger Ulf.

Sofia, Ulf, Klara och Martin

Som organisationsmänniska tycker jag om möten med tydlig struktur och tydliga mål. Men alla möten lever inte upp till de kraven och det är inte heller önskvärt med formella möten i alla situationer. Men hur går det egentligen att leda informella möten?

Det finns många fördelar med informella möten. De känns ofta mer lättsamma och dynamiska. Däremot upplever jag ofta att det är en illusion att de skulle vara mer effektiva dels eftersom beslutsfattandet är lurigt och dels för att det är lätt att virra bort den röda tråden. Jag upplever det som mycket svårare att leda informella möten än formella möten. För att det ska gå så bra som möjligt har jag vissa tillvägagångssätt som jag använder mig av.

Moderera försiktigt 

Eftersom det inte finns någon formell föredragningslista finns det risker att diskussionen går i flera riktningar samtidigt. Ofta tycker vi om att föra fram våra egna tankar. Ibland bygger det vidare på vad föregående talare har sagt men inte sällan öppnas det upp nya trådar. Gå tillbaka till vad som sagt tidigare, sammanfatta löpande de olika tankarna, förslagen och idéerna som kommit fram. Jag upplever också att det brukar fungera bra att säga “det var en intressant tanke som jag gärna pratar mer om senare. Men kan vi först gå in mer på NN:s förslag innan vi tar upp den idén?” eller liknande frågor för att försöka hantera en fråga i taget. Det finns tillfällen när mitt tålamod tryter och jag istället säger “det tillhör inte det här ämnet” och sedan går tillbaka till det aktuella ämnet som diskuterades innan. När jag fäller dessa, mer opedagogiska, kommentarer brukar jag försöka påminna mig själv om att den tydliga listan jag har gjort upp med en röd tråd om i vilken ordning olika ämnen ska behandlas endast finns i mitt huvud och inte på ett papper framför varje person. De informella mötena kräver mer försiktig moderering, även om alla möten oavsett form så klart kräver att vi bemöter varandra med respekt.

Lyssna in noga inför beslut

Oavsett om det är ett strikt formellt möte, ett informellt möte eller någonting där mitt emellan är det viktigt att se till att alla är med på vilka beslut som fattas. Men under formella möten är det bestämt hur besluten ska gå till. Ni kanske har en arbetsordning som beskriver hur ni kommer gå tillväga eller så kanske ni uttalar att det är konsensusbeslut som ni förväntas ta i just denna fråga. Informella beslut under informella möten kräver försiktighet där jag brukar försöka ta det väldigt långsamt, ibland väljer att omformulera frågan och se om det verkar vara samma respons och söker ögonkontakt med alla medverkande för att se att samtliga verkar med på noterna. Ibland kan det vara bra att vara djävulens advokat, att föreslå det motsatta och se om det ger annorlunda respons för att sedan se om det går att enas eller hitta det förslag som gör så få personer missnöjda som möjligt.

Vänta längre med förslag

Som mötesordförande är det alltid viktigt att låta andra tala och komma med förslag. Det kan vara lätt att falla för frestelsen att ta över och bara hålla ordet istället för att fördela det. När du leder möten informellt finns ingen uttalad förväntan att du ska ha rollen att bjuda in andra i samtalet och fördela taltid mellan de olika deltagarna. Även om troligen flera personer förväntar sig att få bli hörda eftersom ni har bestämt möte inte bokat in lyssnande på en persons monolog. En av de saker jag jobbar aktivt med och ibland tycker är svårt är att vänta med att säga mina förslag. Men när jag lyckas hålla inne med mina förslag och väntar på att höra andras märker jag att det ofta kommer upp idéer som är bättre än mina, lika bra eller att andra har tänkt på precis samma sak.

Kan vi hitta hybrider? 

Mitt senaste informella möte som jag försökte mötesordföra informellt var ett möte i min studentkorridor om nuvarande rutiner och om vi ville uppdatera någonting. Vi hade bestämt att det skulle vara möte men jag upplevde inte att det var rätt situation att förbereda en föredragningslista. Däremot hade jag gjort upp punkter innan om vad jag ville ta upp så att jag skulle kunna se till att vi skulle prata igenom dem och att jag fick ut det jag behövde av mötet. Andra tog upp frågor de upplevde som aktuella och vi kom gemensamt överens om att dokumentera de viktigaste som handlade om korridorens rutiner i vår gemensamma facebookgrupp.

I min basgrupp där vi löpande genomför grupparbeten under terminen har vi formaliserat vissa punkter som vi alltid börjar med.  Vi tar upp val av sekreterare, förutsättningar för mötet, vilka mål vi har med mötet och bokande av nästa möte. Det är tre lätta steg som inte känns skrämmande för personer utan vana av formella möten samtidigt som det både säkrar dokumentationen, att vi har koll på situationen och har en enkel struktur att följa. Vi kan avsluta mötet och vara nöjda med att ha nått målet och vi kan gå tillbaka till besluten som dokumenterats.

Olika strukturer är bra för olika möten och alla former kan vara mer eller mindre inkluderande beroende på hur de genomförs. Jag att mycket finns att vinna på att formalisera delar av möten och att det går att göra på ett lättsamt sätt.

Mötesordförande på (formellt) möte – RFSU Örebros årsmöte

Har du några tips på hur du leder möten? Varierar dina taktiker beroende på om du leder och deltar i mer formella möten eller informella möten? Hur då?

Vi har nog alla erfarenhet av grupper som fungerar bättre och sämre. Men vad är det som styr om en grupp är bra på att nå sina mål eller om vi fastnar i konflikter eller ineffektiva metoder? Det är det många av oss som har frågat oss och som tur är finns det också en hel del forskning som erbjuder förklaringar. 

Vad är en grupp?
Vi ska snart gå in på vad som utvecklar en grupp. Först ska vi reda ut vad en grupp egentligen är:

1. Gemensamt syfte
2. Två eller flera människor
3. Interaktion mellan medlemmarna
4. Roller – olika funktioner
5. Regler och normer

Grupper kan vara formella eller informella. De flesta tillfällen jag har pratat om grupprocesser och att det är önskvärt med en välfungerande grupp har varit i formella grupper som i styrelser och på arbetsplatser. Bland mina vänner har vi självklart velat stötta varandra och bemöta varandra på ett positivt sätt men vi har inte uttalat några explicita mål för vår grupp och oftast inte heller definierat vilka som är med i gruppen och inte.

Hur utvecklas en grupp?
En av forskarna som tittat på olika modeller för grupprocesser och studerat gruppers utveckling är Susan Wheelan. Hon delade in processen i fyra (eller fem) faser där gruppen har olika fokus. Den här sammanställningen är utifrån Maria Holmströms föreläsning.

1. Orienteringsfasen – trygghet och tillhörighet
   • Fokus: medlemskapet – Vill jag vara med? Vilka andra är med?
   • Kännetecken: Vi är artiga, försiktiga och har få öppna konflikter
   • Ledaren: behöver skapa trygghet, vara tydlig och skapa god stämning
2. Brytningsfasen – opposition och konflikt
   • Fokus: roller och ansvar – Vilka är ledarna? Hur stort ansvar och makt har jag? Vilken är min roll?
   • Kännetecken: öppna konflikter, avvikelser från gruppnormer, söker syndabockar, subgrupper uppstår, roller börjar klargöras
   • Ledaren: hantera ifrågasättandet och bidra i konfliktlösning
3. Normeringsfasen – tillit och struktur
   • Fokus: hängivenhet och tillit – Är alla med på målen? Är de andra lojala mot mig och gruppen?
   • Kännetecken: lösta konflikter har gett sammanhållning, hängivenhet inför målen
   • Ledaren: delegera och ge utrymme, stöttande i rollen som bollplank
4. Mogen funktionsfas – Arbete och produktivitet
   • Fokus: Effektivt samarbete – Hur kan vi samarbeta ännu bättre? Hur kreativa kan vi vara? Hur uppfattas vi av vår omvärld och vad kan vi lära av dem?
   • Kännetecken: öppen kommunikation där alla hörs, feedback, gruppnormer stödjer arbetet, subgrupper är funktionella, lust och kreativitet.
   • Ledaren: Ge stort ansvar och frihet till gruppen, ge resurser till gruppen och bidra mer med din kompetens som en del av gruppen än att hålla ledarpositionen.
5. (Separation – gruppens upplösning)

Ledaren har ett ansvar att se över vilken fas gruppen befinner sig i och att försöka föra gruppen framåt i processen. Maria Holmström poängterade att de flesta arbetsgrupperna är i fas tre. Hon säger att det behövs tre viktiga faktorer för att göra en grupp välfungerande:

1. Tydlig målsättning
2. Resurser (tid, mandat, organisatoriska förutsättningar, medel)
3. Rätt sammansättning (personlighet, kompetens, social förmåga)

Teambuilding för att föra gruppen framåt i utvecklingen
En sak som hjälper grupper att utvecklas är att lära sig om grupprocesser. Därför inleder Örebro universitet, och många andra lärosäten, psykologprogrammet med dagar som fokuserar just på grupper och teori om grupprocesser.

Utöver teori om grupper fick vi se alla medlemmar i klassen och höra mer om varje person. Det gjorde att vi hade mer information att se om vi kunde passa in i gruppen och om vi ville vara en del av den. Vi fick alla prata i tur och ordning, känna oss lyssnade på, uppmuntrade och accepterade.

Vi bildade mindre grupper, basgrupper, för vilka vi uttalade gemensamma mål och skrev gruppkontrakt om hur vi ville arbeta tillsammans.

Idag, nästan två månader senare arrangerade psykologstudenterna på termin åtta en grupprocessdag där vi genom olika övningar fick ta tempen på vårt samarbete och diskutera rollerna som utvecklats i våra basgrupper.  Vi fick även diskutera hur vi ville att arbetsmiljön i hela gruppen skulle vara och valde värdeord för klassen. Att få gå tillbaka till diskussioner om var gruppen befinner sig, vart vi vill komma och hur vi kan komma dit är mycket värdefullt. Det märktes tydligt i vår klass idag och kan göra stor skillnad oavsett grupp. Det är därför en värdefull investering framförallt för dig som är i en formell grupp. Men det kanske också kan vara någonting att ta upp med vännerna eller familjen?

Temagruppen med vilka jag var med och skapade 1870-talskänsla på scoutlägret Arcanum i somras. Det som gjorde att vår grupp fungerade bra var ett inkluderande klimat, en bredd på erfarenheter och kompetenser, ett aktivt ledarskap och tydligt mål att göra det till en äventyrlig vecka för deltagarna.

Vad hände med Säljledning och kvalificerad försäljning? Ja, fram till idag var bloggen döpt efter min tidigare utbildning på Nackademins Yrkeshögskola. Eftersom att jag sedan augusti läser till Psykolog på Örebro Universitet kändes det som att tiden var inne för en förändring.

Vad är då Sophies värld? Namnet, som du kanske redan listat ut, kommer dels ifrån mitt namn Sophie men också ifrån Jostein Gaarders bok Sofies värld. Gaarders bok bjuder in läsaren till att dels följa med Sofie i hennes resa där hon fördjupar sig i filosofi men ger även läsaren ny kunskap. Här i Sophies värld kommer du kunna vara en del av min resa samtidigt som du, förhoppningsvis, kommer kunna lära dig mer om psykologi.

Eftersom jag är i ett nytt skede av mitt liv är jag ännu inte säker på hur det kommer synas här i bloggen. Under de tre åren jag arbetade som politisk sekreterare och pressekreterare på Ungdomens Nykterhetsförbund har det varit sporadiskt med inlägg. Kanske kommer det bli likadant nu eller så kommer jag tillbaka till att skriva varje vecka som senast när jag studerade. Prognosen är i alla fall följande:

Sophies värld kommer handla om:

• Psykologi
• Motivation
• Engagemang
• Ledarskap
• Organisation
• Kommunikation

Helt enkelt några av mina absoluta favoritämnen. I det kan det självklart komma in återkoppling till försäljning eftersom det är så tydligt kopplat till relationer och hur vi människor påverkar varandra.

Jag efter att ha utomhuspluggat om etiska riktlinjer för psykologer

Är vi på rätt väg? Om du har satt mål för en längre process är en löpande måluppföljning bra för att se att du arbetar i rätt riktning för att nå de önskade målen. Idag gör jag en större översyn av mina årsmål och du får följa med på vägen. 

Jag har satt flera olika målområden för 2015 och du kunde läsa om det i inlägget Att komma fram till mål – process för nulägesanalys och målsättning. I inlägget poängterade jag vikten av att sätta mål som är möjliga att följa upp: “I år har jag valt att göra vissa mål SMART:a men andra mål har jag valt att ha med ändå trots att de är svårare att stämma av. Då har jag istället skrivit frågor jag kommer att ställa mig själv regelbundet för att kunna följa utvecklingen. ”

1 Spontana tankar om målen

Mitt första steg är att lista mina olika mål i kategorier utan att titta på min lista med mål. Det är dels för att se vilka mål jag kommer ihåg och för att se vad jag kommer på spontant. Jag listade mål i kategorierna:

• Mål som känns lätta att uppnå
• Mål som jag behöver arbeta mer med för att uppnå
• Mål som jag vill ändra

2 Gå igenom dagens status för målen och tidigare dokumentation

Hur ligger du till med de olika målen? Se över dokumentation idag och eventuellt tidigare dokumentation. Stämmer dina spontana tankar med det du kan se i din dokumentation och det du kommer fram till när du metodiskt går igenom mål för mål? Finns det några skillnader? Vad beror det på?

3 Se över plan för att nå målen och eventuellt uppdatera målen

Är det några mål som redan är uppnådda? Vad behöver göras för att nå de andra målen? Finns det några mål som är extra svåra? Finns det några mål som du inte längre vill nå? Beror det på att de kräver mycket eller för att de inte kommer att ta dig dit du vill på längre sikt? Se över så att målen passar dig och vad som kan göras för att du ska nå målen. Vilka mål är extra viktiga för dig att nå? Prioritera dem i planen.

4 Fira målen som går bra och peppa dig själv för det fortsatta arbetet

Ett stort grattis till dig för allting du hittills har gjort. Kul att du har gjort en översikt av målen och på så sätt sett över vad som behövs för att komma vidare framåt.

Mitt nästa steg – och ditt?

Ett av områdena jag arbetar med under 2015 handlar om utforskande. Där ingår bland annat att tänka över framtiden och jag hade planerat flera olika steg för att göra ett bra och grundligt underlag inför att ta ett beslut 2016. Men innan jag hann genomföra alla steg jag tänkt ut så kom jag fram till att jag ville läsa till psykolog. Så om du är redo för att ta ett nytt steg och vill ersätta mig på Ungdomens Nykterhetsförbund som politisk sekreterare är det bara att söka. Det är ett arbete där du får utvecklas mycket som person och i din profession. Du kommer kunna göra skillnad både i organisationen och i samhället.  Läs mer och sök här.

Om jag kommer in på Örebro universitet, där jag sökt till psykologprogrammet, kommer bloggen troligen byta namn ifrån min föregående utbildning Säljledning och kvalificerad försäljning. Gissningsvis kommer det även bli mer psykologirelaterade ämnen här i bloggen. Men exakt hur det blir och hur bloggen kommer uppdateras får vi se i höst.

Tove Jansson pryder både föregående och nuvarande dagbok med mål och uppföljning.

Det finns många människor och alla har vi några specifika färdigheter eller erfarenheter som andra kan lära sig av. Idag kan du här läsa om fem personer som inte bara är lite inspirerande utan som har många bra idéer, tillvägagångssätt och kompetenser som jag återkommer till för att söka inspiration. Jag hoppas att de även kan väcka tankar hos dig.

Pernilla Alexandersson
Pernilla är en entreprenör som inspirerar med hur hon driver Add Gender som ett framgångsrikt företag men också för en framgångsrik samhällsförändring.  Förra året i samband med Internationella Kvinnodagen skrev jag blogginlägget Vad vinner vi på jämställdhet? efter ett samtal lett av Alexandra Pascalidou där Pernilla medverkade och berättade om hur Add Gender hjälper företag och organisationer att förbättra jämställdheten.

Dessutom har Brinntid som Pernilla skrivit tillsammans med Sanna Lilie varit en bok som jag går tillbaka till för att tänka på hållbart engagemang och ledarskap för mig och andra.

Camilla Eriksson
För mig har Camilla varit en inspirationskälla sedan högstadiet då hon som lärare inte bara gav kunskaper utan öppnade upp nya sätt att tänka och se världen. Hon fortsätter att väcka tankar, nya sätt att tänka och uttrycka sig via företaget Retorikiska. Dessutom är Camillas bok Retorikiska en av mina ständiga följeslagare och en bok jag rekommenderar till alla som på något sätt arbetar med kommunikation.

Sara Haraldsson
Sara grundande Maktsalongen tillsammans med Sofia Brändström för att göra det unga civilsamhället mer jämställt. Och Maktsalongen har både varit ett stöd till många engagerade inom ideella sektor likväl som en referenspunkt för diskussioner och samtalsöppnare om jämställdhet. Sara Haraldsson aktualiserade ämnet och utmanade oss i organisationsvärlden att tänka till nu i mars med Ta ansvar för den duktiga flickan! i Dagens Arena.

Marica Reid
Utöver att jag beundrar Marica för hennes kloka ord och stora medkänsla blir jag alltid inspirerad när jag hör henne tala. Marica är pastor i Sollentuna Pingst och är fantastiskt bra på att sätta stora skeenden i perspektiv, att använda det personliga för att beskriva någonting allmänt och att fånga intresse. Förutom vigseltalet som Marica höll för mig och Filip återkommer jag ofta till hennes predikan om tacksamhet som du kan läsa om här.

Farida al-Abani
Farida är en ständig källa till inspiration eftersom hon reflekterar men inte fastnar i tanken utan aktivt förändrar samhället. Ett exempel på det var när hon tog initiativ till att arrangera Minimötet när knytkonferensen MÖTET blev inställt förra året. Farida har lösningsfokus, driv och är bra på att se sin omgivning. Farida inspirerar också via bloggen Förening för alla där hon senast skrev #jagtackarnej. Hon inspirerar även dagligen som folkhälsokämpe och gjorde inte minst ett stort avtryck i Nyhetsmorgon när hon gav svar på tal om varför Steffos rökning påverkar andra.

Farida i Nyhetsmorgon som du kan se här.

Det finns många bra organisationer, många bra kampanjer och en av dem som startade förra veckan är Avsluta Saudiavtalet av Svenska Freds. Här är några exempel som gör att jag tycker att det är en bra kampanj.

1 Bra exempel för organisationens arbete
Svenska Freds arbetar med någonting som är nära Sverige men som på att annat sätt är långt bort ifrån många av oss som inte är insatta i avtal mellan länder och som endast har erfarenhet av att leva i demokratier utan väpnade konflikter. Dessutom utmanar Svenska Freds bilden av Sverige som neutralt och fredligt land.

Avsluta Saudiavtalet förtydligar vad organisationen jobbar med och lyfter en fråga som vi minns ifrån Saudiskandalen 2012. Avtal mellan olika länder upplevs lätt som krångliga frågor men när Svenska Freds skriver “Om inte avtalet bryts innan 15 maj 2015 förlängs det med ytterligare fem år” lyfter de frågan så visar det att de är en aktuell fråga och att det är en specifik fråga som det går att engagera sig i.

2 Anpassa argument

När du komponerar det du vill skicka till beslutsfattaren kan du välja argument som Svenska Freds har skrivit. Det är bra både för att det ska stämma överens med vad sändaren står för och för vad som kan attrahera mottagaren. Ett extra plus är att personer som deltar i kampanjen får en bra sammanfattning för frågan och troligen läser mer än om det är en full text som är klar från start. Det gör att personen själv blir mer övertygad och får fler argument.

3 Lätt att kontakta rätt beslutsfattare

I kampanjen Avsluta Saudiavtalet gör Svenska Freds det lätt att kontakta rätt person. De har valt ut utskott och ministrar så utöver att en person som är med hittar rätt för att engagera sig nu i kampanjen visar det hur lätt det är att kontakta folkets företrädare och kan inspirera fler att aktivera sig i vår demokrati oftare än i valtider. Angående val lyfter ger Svenska Freds möjligheten att lägga in “jag kryssade dig i förra valet” och tipsar om att kontakta en person du har någonting gemensamt med. De lyfter på så sätt in tanken att du kan bygga rapport med personen du kontaktar. Jag utgår ifrån att det endast går att välja en person för att kampanjen ska vara mer personlig.

4 Personifiering

Svenska Freds ber dig att personifiera brevet. Det gör att även om mottagaren förstår att det är ifrån kampanjen så är breven olika; först varieras de av att vi väljer olika kombinationer av argument och sedan även för att vi kan lägga till egna saker och anpassa så att språket passar oss som sändare och anpassas mer till mottagaren. Dessutom skriver du en egen ämnesrad vilket gör att det i blir en större variation i inkorgen än vad det hade blivit om det fanns en standardrad. Det gör kampanjen mer personlig på ett sätt som ändå är lätt för deltagaren eftersom du som engagerar dig själv kan välja hur mycket du vill ändra.

5 Samarbetet med Signby.me 
Samarbetet med Signby.me gör att det blir ett bra och användarvänligt upplägg. Det är tydliga steg och det flyter på väldigt bra även om jag själv skulle ha föredragit att ändra ordningen ibland. Det är också smidigt hur det går att välja att endast skicka direkt till beslutsfattaren eller att också publicera som ett öppet brev. Sedan går det så klart att dela i sociala medier och det är dessutom enkelt att skicka ett fler brev.

Vill du vara med i Svenska Freds kampanj Avsluta Saudiavtalet kan du agera här. Du kan också hålla koll på #saudiavtalet där du det också dyker upp nyhetsreportage, debattartiklar och mycket annat som både är delar av Svenska Freds kampanj och andras åsikter.

Folkhälsa är inte en term som de flesta associerar med ordet spännande. Men vi är många som brinner för olika folkhälsofrågor och en expert på att få fler intresserade med hjälp av bra kommunikation är Gunilla Jarlbro som i måndags föreläste på Berghs.

Gunilla Jarlbro är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet och har studerat hur IQ kommunicerar för att minska alkoholskador. Jarlbro säger att när du jobbar med att kommunicera folkhälsofrågor så handlar det ofta om att få någon att avstå någonting. Det är svårare än att få någon att göra någonting. Jag tänker att det inte ger samma tillfredsställelse att se en annons för läsk och sedan köpa en för att svalka sig med den kalla drycken. Men det finns mycket inspiration som går att hämta ifrån generell marknadsföring och Jarlbro citerar Wiebe ”Why can’t you sell brotherhood like you sell soap?” när hon berättar om social marketing.

Här får du en del av hennes tips för att lyckas med kampanjer:

Målgrupp och mål
Det är ingen vits att prata mål utan att prata målgrupp, säger Jarlbro, eftersom de är så tätt sammanlänkade med varandra.  Jarlbro påpekar att det i folkhälsofrågor ofta väljs en målgrupp som är lätt att nå istället för målgruppen som är rätt att nå. I folkhälsofrågor blir det därför ofta skolelever som väljs som målgrupp. Detta tror jag är en viktig insikt för alla oavsett vad vi jobbar med för att inte ha målet att lyckas med att nå målgruppen som mer prioriterad än att lyckas med resultatet.

Sändare
Fel sändare gör att budskapet kan ignoreras eller att det kan få en motsatt effekt. Våga är ett
exempel på en folkhälsokampanj som inte lyckades enligt Jarlbro. Det var en svensk version av satsningen Dare i USA som gick ut på att poliser kom till skolor för att prata om droger. Det fungerade inte alls för att nå de unga killarna som var i risk för att rekryteras av gäng. När polisen varnade för droger blev drogerna nästan mer attraktiva för dem som var negativa till polisen.

Jarlbro säger att IQ lyckas för att de både har en hög kännedom och en hög förtroende bland sin målgrupp. De varierar mellan rollen att vara expert och rollen då de tilltalar målgruppen som om de vore en av dem, peer.

• Expert – en bra roll för att förmedla kunskap till målgruppen
• Peer – en bra roll för att förändra attityder hos målgruppen

Budskap

• Verklighetsgrundad – Gunilla säger att det är viktigt att leverera budskap utifrån hur det ser ut inte utifrån hur du vill att det ska vara eller hur du anser att det borde vara. Du kan inte blunda för verkligheten när målgruppen lever i den verkligheten.
• Enkelt – Var inte inlindad och luddig. Gunilla ger exemplet “Coca Cola säger inte att du inte ska dricka Pepsi utan Coca Cola säger att du ska dricka Coca Cola.
• Konsistens – När budskap talar emot varandra så väljer människan att lyssna till det hon vill höra. Vi lyssnar till det som stämmer med vår världsbild. Gunilla tipsar därför om att hitta en nivå där det inte finns konflikter. Hitta vad du vill förmedla som går att få fram konsekvent.
• Budskapet ton – Positiva budskap är bättre. Berätta varför kunden ska köpa ditt schampo istället för hur hemskt håret blir om du inte tvättar det med just ditt märke. Det kan vara bra att använda humor och det kan få sändaren att verka mer säker. Men det finns alltid en risk att det blir oseriöst.

Slutligen: Du är inte ensam på banan

Det finns många andra som vill vara bäst, som vill föra utvecklingen i ett annat håll än du eller som har andra skäl att se till att det du jobbar för inte är det som kommer att ske om du inte håller igång. Gunilla säger att även om det är en positiv utveckling så kan du kan inte lägga dig platt.  Gunilla frågar: Skulle Coca Cola säga “nu är vi störst på att sälja sockrat vatten nu slutar vi göra reklam?”

Professor Gunilla Jarlbro på Berghs.

“Jag tror att det allra viktigaste för att lyckas med sina mål är att de är väl genomtänkta och att de stämmer överens med vart du verkligen vill komma.” så skrev jag i inlägget Nyårslöften – hur når du dina mål? Det finns många sätt att komma fram till detta och här kommer du att få tips om min process.

1 Summera föregående året

Jag började med att skriva upp det som jag spontant kom på som viktiga händelser eller teman t ex att jag avgick som förbundsordförande för SCUF och hade mitt sista år som ungdom (enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är du inte längre bidragsgrundande vid 26.) Jag gjorde sedan ett årshjul där jag lade in händelser för att komma på fler saker som hände.

2 Livskompass

För att se över olika delar i livet och prioritera har jag en modell som kallas för livskompass. Den delar in livet i olika områden: nära relationer, samhällsengagemang, egentid, socialt liv, hälsa, andlighet, arbete samt utbildning och utveckling. Första steget är att definiera vad området betyder för dig, sedan ser du hur högt du vill prioritera området 1-10, hur högt det är idag 1-10 och sedan gör du en bedömning om vad du vill prioritera upp och vad du vill prioritera ned. Jag ser över min livskompass regelbundet och gjorde en översyn nu för att få en tankeställare om vad jag vill ha med mig in i det nya året.

3 Vad vill jag ta med mig av 2014 in i 2015?

• Vad är jag stolt över? – Jag listade vad jag var stolt över på rosa klisterlappar och det var både övergripande och specifikt. Jag listade till exempel att jag är stolt över intervjun jag gjorde med Kitty Jutbring till Motdrag.
• Vad fick jag för insikter? – Jag listade lärdomar på ljusgula klisterlappar och skrev till exempel att jag insett att jag ibland är mycket bra på att ge feed back men att jag vid andra tillfällen utgår ifrån att jag har rätt och den andra personen har fel. Jag vill istället använda mig mer av NVC (Du kan läsa lite om det här och jag kommer att blogga mer om det framöver.)
• Trafikljus eller Sluta – ändra – fortsätt – När jag skrivit klar allt jag var stolt över och alla lärdomar var det dags för sortering. En modell jag gillar i sin enkelhet är att sortera in efter det som ska fortsätta göras på samma sätt, det som ska förändras och det som ska slutas med. Här på bilden kan ni se att jag sorterat och grupperat fortsätt högst upp vid den gröna klisterlappen, ändra vid den gula och sluta vid den orangea. Efter det skrev jag mer om vad lapparna innebar och hur jag skulle arbeta med dem under året.

Sortering av det jag är stolt över och mina lärdomar från 2014 som jag vill bära med mig in i 2015. Tygkassen har ett tryck som påminner mig om att drömma och våga ha högt flygande mål.

4 Hur kan 2015 bli en del av vad jag vill långsiktigt?

Jag tycker att det är viktigt att målen för 2015 hjälper mig till vad jag vill komma på längre sikt. Om du också tycker det är det bra att sammanfatta det nu innan du väljer ut vad du vill satsa på under 2015. Utöver att gå tillbaka till en formulering jag använt tidigare svarade jag även på två modifierade frågor från Lisa Moreus som intervjuades i Driva Eget.

• Om jag tittar på mitt liv utifrån min livsfilosofi: Vad är jag väldigt nöjd med? Vad är jättebra?
• Vad vill jag skruva upp? Vilka områden vill jag utmana mig själv inom?

5 Formulera mål för 2015 

När du formulerar mål är det bra att direkt tänka på uppföljningen så att du vet när du kan fira att du klarat målet. Det lättaste sättet att se till att det kommer att gå smidigt är att följa SMART-principen. Det jag oftast har svårt med är mätbarheten. I år har jag valt att göra vissa mål SMART:a men andra mål har jag valt att ha med ändå trots att de är svårare att stämma av. Då har jag istället skrivit frågor jag kommer att ställa mig själv regelbundet för att kunna följa utvecklingen.

Ett av mina mer konkreta mål är att stå mer på jobbet. Eftersom jag har semester en vecka till står jag nu i skrivande stund. För varför göra något imorgon när du kan göra det idag?

6 Bestäm hur du vill att dina mål ska synas i din vardag
Det finns olika sätt att påminna sig om sina mål. Jag har lagt mina ledord som skärmsläckare på datorn som en påminnelse. Jag har även gjort ett diagram som jag satt upp i klädkammaren vid min garderob. Välj det som får dig att bli peppad på att kämpa under året för att uppnå dina mål.

Mina ledord för 2015 till vilka jag har med specificerade mål och plan för uppföljning. Diagrammet har jag fyllt på med målen och satt upp vid garderoben för att konkret påminnas. I dagboken med Morran har jag plan för uppföljning och frågor att ställa mig själv vid utvärderingar.

Nyårsafton närmar sig. Den 31:a kommer också tillsammans med nyårslöften om vad som ska uppnås under det kommande året. Det finns olika sätt att lyckas med att uppnå mål. Du har säkert koll på SMART:a mål och har kanske läst om HARD. Här får du ytterligare tips inför en framtida succé.

Psykologen Alexander Rozental som har skrivit boken Dansa på deadline med Lina Wennersten intervjuades i Motdrag. Han berättade om det symboliska värdet i nyårsafton. “man använder skiftet mellan två år som ett sätt att markera att det sker en förändring”. “Det blir även enklare för att det är fler som firar nyår och också tänker att börja med en ny vana genom ett nyårslöfte.”

Alexander lyfter hinder för att hålla löften:

1. du har inte planerat tillräckligt
2. du har inte tänkt igenom hur mycket tid det tar att förändra
3. du har kvar spår av dina gamla varor

Men det finns inte bara hinder. Det finns också många bra tips för hur du kan lyckas med dina mål.

Alexanders tips för att lyckas med dina nyårslöften:

(Yes, de är något parafraserade.)

1. Besluta vad du vill uppnå i verbform t ex dansa samba en gång i veckan.
2. Satsa tillsammans med dina vänner så att ni kan lyckas tillsammans.
3. Kom ihåg att det är okej att inte lyckas perfekt, att misslyckas lite är helt okej. Vi får alla bakslag.
4. Ta bort spåren av dina gamla vanor t ex ha inte jobbtelefonen på nattduksbordet om du vill vara med ledig på kvällarna
5. Klappa dig på axeln längst vägen och fira framgångar löpande.

Jag har ännu inte helt bestämt mina nyårslöften utan kommer nog att göra det på nyårsdagen när jag brukar tänka igenom det gångna året och det kommande. Jag tror att det allra viktigaste för att lyckas med sina mål är att de är väl genomtänkta och att de stämmer överens med vart du verkligen vill komma. Det är lätt att sätta upp nyårslöften slentrianmässigt och så är det inte underligt att de spricker. Jag kommer därför att besluta mig när jag har gjort en större utvärdering. Men hittills har jag funderat över att stå mer på jobbet för att jag sitter så mycket stilla framför datorn. Det är någonting som jag tror kommer att kunna göra stor skillnad för min hälsa. Jag har därför redan föreslagit en pakt med Lina Mattebo som är redaktör på UNF:s medlemstidning Motdrag så vi får se hur det utvecklar sig. Oavsett vad du väljer önskar jag dig lycka till med dina nyårslöften.

Motdrag om nyårslöften och min dagbok där det finns olika idéer för mina mål.