Ensamhetens smärta och vad det går att göra åt den
Har du någon gång känt dig ensam? De flesta har upplevt det någon gång och många önskar att inte behöva göra det igen. Utöver att det kan kännas tufft kan en långvarig ensamhet också få olika fysiologiska hälsoeffekter som påverkar dig som person och folkhälsan på samhällsnivå. Här kan du läsa om några hälsoeffekter och hur det går hantera ensamhet.
Den senaste veckan har jag varit hemma från jobbet. Jag har förbannat det virus som gjort att jag inte fått lämna mitt hem. Även om jag bitvis känt mig ensam har det inte varit plågsamt längre tid. Jag har pratat i telefon, haft videoträffar med vänner och planerat träffar för när jag återigen blir frisk. Desto jobbigare var det hösten 2017 när jag hade nära vänner som lämnat Örebro, en annan som blivit nykär och ytterligare andra som av olika projekt och händelser blev mer upptagna. Jag övervägde allvarligt att flytta hem till Stockholm igen, hörde av mig till Stockholms universitet och Karolinska Institutet för att se hur mycket jag kunde tillgodoräkna mig om jag istället började studera där. Det visade sig bli alldeles för mycket och jag landade i att söka nya vänner i Örebro istället. De kommande åren blev lyckade och jag fick en fin erfarenhet av att bo i Örebro. Samtidigt är studietiden en period många upplever att det fungerar ovanligt bra att skapa nya relationer och att det kan vara svårare senare i vuxenlivet. Detta gör att ensamheten kan bli extra svår när vi flyttar för arbetsmöjligheter.
Vad ger ensamhet egentligen för hälsokonsekvenser?
Den evolutionära teorin säger att människan utvecklats som ett flockdjur och att det därför är en risk för oss att vara utan gruppen. På savannen är det inte lätt att komma undan ett hot på egen hand och teorin är därför att när vi kommer för långt ifrån gruppen sätts varningssystem igång. Detta är då effektivt på kort sikt eftersom den person som kommit för långt från gruppen då söker sig tillbaka till gemenskapen och tryggheten. De personer som fortsatte från gruppen skulle alltså inte överleva och inte föra vidare sina gener i samma utsträckning vilket i förlängningen ger följden att vi nu har socialt behov nedärvda i vårt DNA.
Människors sociala behov och bakgrund som flockdjur sägs också förklara varför flera studier pekar ut långvarig ensamhet som en riskfaktor för förkortat liv, hjärtproblem, sömnsvårigheter, försämrat immunförsvar och andra hälsoeffekter. Hälsopåverkan i samband med ensamhet verkar likna effekter av långvarig stress och flera forskare säger att ensamhet just leder till stress eftersom det upplevs som en hotfull situation. Andra forskare undersöker också om ensamhet leder till minskade hälsobeteenden. Till exempel undersökte Hawkle, Thisted och Cacioppo samband mellan fysisk aktivitet och ensamhet. De såg att ensamhet förutspådde minskad fysisk aktivitet. Det kan också i förlängningen få hälsoeffekter. Studier som tittar på riskfaktorer kan inte helt bedöma vad det är som ger effekt. Det kan också vara någonting ytterligare som orsakar både ensamhet och ohälsa. I studier som frågar om ensamhet och träning eller låter människor skatta ensamhet för att sedan bedöma livslängd kan egentligen inte säga att det är ensamhet som orsakar det ena eller det andra. Det som går att säga är att det är en riskfaktor och att det därför kan vara bra att se över att minska ensamhet genom att öka samhörighet mellan människor?
Hur går det att tackla ensamhet och öka samhörighet?
Forskaren John Cacioppo tar upp att upplevelsen av ensamhet och isolation kan variera över livet, att det är möjligt att få en förändring från en väldigt tuff situation till att känna samhörighet. Han menar att det inte handlar om att tiden läker alla sår utan att vi tålmodigt tar steg för att öppna oss. Ett sätt att göra det är att använda hans akronym EASE:
E – Extend yourself: utöka kontaktnätet handlar om att ta små steg och att bryta det undvikande som ofta kommer med att uppleva ensamhet. När jag tyckte att det var ensamt i Örebro började jag spendera mer tid med partner, familj och vänner i Stockholm. Det gjorde att det var svårare att fördjupa relationer i studiestaden. I veckans Kropp & Själ påtalas att ensamhet ofta kopplas till skam och att vi med skam är ännu mer benägna att dra oss undan.
Om det händer att vi har dragit oss undan mycket från andra är det bra att börja med små steg när vi utökar kontaktnätet. Du kan börja småprata med en granne, söka ögonkontakt med andra, passa på att fråga en kollega om vad hen gjorde i helgen istället för att bara säga hej och gå till ditt skrivbord. Dessa små steg handlar om att få träna och att få positiva påminnelser om kontakt med andra.
A – Action Plan: Handlingsplanen handlar om hur du ska hitta sammanhang där det finns en chans att du träffar likasinnade som du har potential att bli vän med. Forskaren John påtalar att vikten med detta steg just handlar om att se att det finns sådant som går att göra aktivt, att vi har agens i våra egna liv. Han tar upp att det finns olika sammanhang som kan vara lättare att komma in i som att tränare i fotbollslag, att hjälpa till i en förenings teateruppsättning eller annat ideellt uppdrag. Att engagera sig i föreningar är mitt huvudsakliga tips när andra frågat mig om att hitta vänner. Själv laddade jag 2017 ned appen GoFrendly och efter två kompisdejter hade jag två fina nya vänner. I Kropp & Själ-avsnittet Så skaffar du nya vänner berättar Christian Altenius om att han efter år i Stockholm saknade vänner när han flyttade tillbaka till Skåne. Han startade aktivitetssajten Citypolarna där deltagarna kan lägga upp egna event eller hitta andras för att hitta nya personer. I samma program intervjuas också Bernard som är engagerad i Round Table Sweden för män mellan 18 och 40 år som söker vänskaper. Utöver att det finns olika appar och sidor som kan ge möjligheter att hitta nya vänner tipsar också psykologen Frida Bern Andersson om att gräva där vi står genom att ge chanser till relationer i närheten genom att aktivt erbjuda hjälp. Som exempelvis att låna ut en bok, hjälpa till när någon kollega ska flytta eller hjälpa till att lösa problem.
S – Selection: Urvalet är till för att inte bli som lite smör utbrett över alldeles för mycket bröd. John påtalar att det inte handlar om kvantitet utan kvalitet, att verkligen känna samhörighet med andra. När psykologen Anna Bennich får frågan i Kropp & Själ om hur många vänner som krävs påtalar hon att det är olika för olika personer, att vi har olika behov, men hon rekommenderar att ha vänner utanför den egna familjen för att minska risker som finns med ett slutet system, även om det är goda relationer. John lyfter vikten av ömsesidighet och att det underlättar att läsa av andra när vi är närvarande i kontakten. Jag tycker att det är en viktig påminnelse att ta det lugnt i relationer, att själv ta kontakt och bjuda in men att också ge andra chans att höra av sig. Anna tar upp att långvariga relationer alltid innebär arbete och kompromisser. Vi kanske behöver sätta egna behov åt sidan för att finnas för andra. Eftersom det tar tid och energi tänker jag att detta steg med urval är viktigt för att ge utrymme till samhörighet.
E – Expect the Best: Förvänta dig det bästa handlar om att arbeta för att ha en öppen attityd. Frida påtalar i Kropp & Själ att vi ofta underskattar hur bra andra tycker om oss och hon rekommenderar att påminna sig om att det finns andra som också vill ha fler vänner. John lyfter att det är lättare att själv bli bemött positivt och varmt om det är så vi möter andra. Det kan ta tid att ändra hur vi agerar men som John påtalar är det någonting som är möjligt och Anna lyfter också i Kropp & Själ att färdighetsträning kan göra skillnad för hur vi skapar och fördjupar relationer. Genom att utgå från att andra vill vara med dig och vill dig väl kan det vara lättare att våga ta kontakt och att vänta på att den andra tar kontakt.
