Handledning – vad är det och när behövs det?

Om du är som jag så har du hört ordet handledning många gånger. Du har haft handledare och handlett själv. Men du har inte egentligen fördjupat dig i teorier om vad handledning är. Förrän nu. Oavsett om du delat erfarenheter med mig eller om det är helt annorlunda kan detta inlägg bli en introduktion till teori om handledning.

Som mycket annat har handledning många definitioner. Sidsel Tveiten skriver i sin bok Yrkesmässig handledning – mer än ord att handledning är “en formell, relationell och pedagogisk igångsättningsprocess med syfte att stärka fokuspersonens bemästringskompetens genom en dialog baserad på kunskap och humanistiska värderingar”. Det är en rejäl definition som är svår att komma ihåg ord för ord. Men jag tänker att den innehåller flera viktiga delar som kan vara bra att lägga på minnet:

• Formell – om att det ska vara en formaliserad kontakt och gärna med kontrakt som tydliggör uppdrag, roller och tillvägagångssätt.
• Relationell – det är ett samarbete.
• Pedagogisk – det handlar om lärande
• Bemästringskompetens – fokus på att öka den som handleds resurser och att utvecklas i sin professionella roll.

Peter Hawkins och Robin Shohet skriver i sin bok Handledning inom behandlande yrken att en handledare har tre roller som ska balanseras.

1. Pedagogen
2. Stödpersonen
3. Kontrollant

De är också inne på att en handledare stöttar den handledde i att utvecklas. Sedan beskriver de också att handledaren ska stötta en process, kunna möta svåra känslor och tankar av alla de slag. Den sista punkten skulle jag snarare benämna kvalitetssäkrare. Jag tycker det bättre beskriver den viktiga rollen i att stötta en person att nå uppställda krav. Till exempel utbildningshandledningen på Örebro universitets psykologmottagning kontrollerar att vi når upp till krav för hälso- och sjukvård. Men det handlar också om att höja nivån och förbättra. Syftet är inte bara att nå upp till en godkänd lägstanivå. Därför tänker jag att kvalitetssäkrande är en bättre term. Robin och Peter skriver om att det kan vara svårt att balansera dessa olika roller. De poängterar också att handledning gränsar till andra områden som exempelvis terapi. De menar att god handledning, precis som i terapi, stöttar den handledde i att ta ansvar för sin egen situation och lär hen att nyttja förmågor och resurser på ett bättre sätt. Men det finns också skiljelinjer som att handledning handlar om den professionella utvecklingen medan terapi arbetar med den privata sfären.

Även Sidsel är inne på liknande angränsande områden och att de innebär kompetenser som är viktiga att ha för handledning. I Yrkesmässig handledning – mer än ord skriver hon att handledning ska leda till lärande precis som undervisning. Hon beskriver att handledning är en pedagogisk igångssättningsprocess och kan innehålla inslag av undervisning. En viktig distinktion är hur fokus bestäms. Sidsel skriver att den som undervisar på förhand bestämmer vad som ska tas upp och på vilket sätt det ska göras. I handledning är det istället den handledde som styr vad som är fokus. Lilian Berggren håller med om detta. Hon undervisar om konsultation och coaching i kursen Handledning och konsultation på Örebro universitet. Lilian säger att det är viktigt med följsamhet och att vi inte ska bestämma i förväg vad som ska sägas utan anpassa utifrån vad fokuspersonen tar upp. Hon ger som exempel att hon kan beskriva modeller som hon resonerar utifrån. Om hon till exempel har observerat vad en grupp tar upp i en handledning kan hon berätta om vad hon noterat samtidigt som hon presenterar det enligt den sjuögda handledningsmodellen. På så sätt kan gruppen både få reflektera kring sin process, få lära sig en modell och uppleva en trygghet i att Lilian delar med sig av det hon tänker på istället för att oroa sig över att hon sitter på höga hästar för att kika ned på sina försökskaniner. Att dela med sig av modeller kan göra relationen mer jämlik, skapa förtroende samtidigt som det ökar deltagarnas bemästringskompetens.

Vem ska handledas?

Handledning kan hjälpa professionell utveckling av många slag. Sidsel skriver att handledning kan öka kunskap, bemästringskompetens, måluppfyllelse av den som handleds personliga mål, förändring, socialisering i en yrkesroll och samarbete över professionsgränser. Det kan helt enkelt finnas många olika behov för handledning. Men det ska handla om den yrkesmässiga utvecklingen, den professionella rollen. Det kan komma in en del privata funderingar som om relationen till en partner påverkar arbetet eller om svårigheter med bostadssituationen går ut över samarbetet med kollegorna. Men fokus ska komma tillbaka till arbetsrelaterade frågor. Om de privata frågorna upplevs som viktigare kan det vara bra med en parallell process i exempelvis terapi där detta behandlas. Eller att handledning läggs på is ett tag om det blir tufft med två olika utvecklingsprocesser.

Sidsel återkommer till begreppet handledningsbar och att den som får handledning måste vara mottaglig för att det ska gå att komma framåt. Hon skriver att det går att stötta personer att bli med handledningsbara. Handledare kan skapa handledningskontrakt för att visa ramar och skapa trygghet. Genom det kan deltagare bli mer handledningsbara. Handledaren kan också ge en förståelse för vad handledning innebär för att deltagares förväntningar bättre ska stämma överens med innehållet i handledningen. Sidsel föreslår ett möte för att förklara vad handledning innebär för att genom det öka motivation. Motivation påverkas också av frivillighet. I Yrkesmässig handledning – mer än ord beskriver Sidsel frivillighet som en grundprincip för handledning.

Hon skriver att behov av att få råd kan göra att personer är mindre benägna att vilja söka svar själv vilket är arbetssättet inom handledning. Kunskapbrist beskrivs som ett annat hinder. Helene Eriksson som undervisar i kursen Handlening och konsultation tipsar om att det kan vara hjälpsamt att ge undervisning innan en handledningsprocess drar igång. Det kan göra att de potentiella deltagarna i handledning känner sig mer trygga och redo att ta emot handledning.