Motiverande samtal med grupper

Titeln på detta blogginlägg kommer från en bok av Liria Ortiz och Katarina Ödman Fäldt. Det är en spännande bok som beskriver hur motiverande samtal kan användas i grupp. Här kan du läsa några av deras tips.

Varför ska MI användas i grupp?

Liria och Katarina skriver att det är användbart att jobba med MI i grupp för att det ger en gemenskap och ett sammanhang. Inom psykologin pratar vi också mycket om att normalisera. Ofta har vi en tanke om att det bara är vi som har just dessa svårigheter, problem eller tankar. När vi är i en grupp med andra så märker vi ofta att det är fler som tycker att vissa situationer är jobbiga eller kämpar med samma saker som vi gör. Att höra om andras liv kan också ge perspektiv på våra egna. Vi kanske påminns om att vi utvecklats eller får inspiration för att göra det. Deltagare får också fler idéer om vad som går att göra genom att höra olika lösningar från de olika personerna i gruppen. Författarna poängterar också att det är användbart med grupp för att det ger fler personer som lyssnar och ett rum för att prata om saker som kan vara svåra att ta upp med andra. De säger också att deltagaren själv får en chans att lyssna på anda och att vara ett stöd till andra. Det är också stärkande.

Hur gör du för att få MI att fungera i gruppen?

Författarna tipsar om att berätta vad MI är och att ha med det i gruppreglerna för hur gruppen ska samarbeta. (Vill du läsa mer om vad Liria och Katarina föreslår för gruppregler så kan du göra det i detta tidigare inlägg.) De poängterar också att du som gruppledare själv pratar mindre och gör färre föreläsningsinslag än i många andra grupper eftersom fokus ligger på deltagarnas tankar. För att få till ett bra samarbete kan du som gruppledare lyfta fram tankar som deltagarna har, uppmuntra andra att vidareutveckla resonemang. Gruppledaren poängterar att det inte finns rätt eller fel åsikter utan att alla synpunkter är viktiga. För att få in fler idéer kan det vara bra att använda sig av öppna frågor och för att sedan landa i beslut eller framkalla åtaganden så är det bra med mer slutna frågor. (Läs gärna mer om samtalsteknik som förklarar de olika frågetyperna här.)

Liria och Katarina tar upp några grundpremisser för MI som kan vara bra att lyfta med gruppen:

• Samarbete med varandra – att lyssna på varandra, ställa nyfikna frågor, att bemöta varandra med ödmjukhet, att hejda impulser att vilja rätta andra.
• Acceptans för varandras olikheter – vi kommer att tycka och tänka olika, det är helt okej att inte hålla med eller att inte vilja ta till sig av vad någon annan säger, däremot lyssnar vi på varandra oavsett om vi håller med eller inte och vi låter andra tycka och tänka som de gör.
• Bidra till att framkalla varandras motivation – genom att ställa frågor om andras mål, behov och värderingar är det lättare att stötta de andra deltagarnas motivation än att berätta om sina egna tankar.

Tystnad, pratkvarnar och andra besvärliga situationer

Någonting som jag alltid blir stressad av är när gruppen är tyst. Liria och Katarina hade kunnat beskriva mig när de berättar om att vissa reagerar med att prata mer själv, öser ur sig frågor eller att prata snabbare och snabbare. De poängterar att tystnad inte behöver handla om motstånd. Det kan istället vara att deltagare sitter och tänker eller att du pratade så snabbt att de inte förstod instruktionerna. Författarna rekommenderar att reflektera kring det egna ledarskapet och att eventuellt be om ursäkt om det har gått för fort, varit otydligt eller liknande. Ett av mina favorittips som jag ofta använt i olika grupper är att låta deltagarna prata i mindre grupper först för att sedan dela med sig i helgrupp.

Liria och Katarina betonar att olika personer vill prata olika mycket och att det är någonting som vi behöver acceptera. Om det är så att någon pratar mycket så att det gör att andra får mindre utrymme kan det vara bra att tacka för ett yttrande och sedan tydligt säga att du är intresserad av om andra i gruppen vill säga någonting kring vad som sagts av personen. Säg att du vill få in fler tankar och fler olika personer. Om du upplever att du behöver avbryta är det viktigt att visa att du lyssnat. Liria och Katarina säger att det kan göras med en kort sammanfattning, att du hör att det är ett ämne som är viktigt för personen och sedan bjuder in andra att delta, påminner om agendan eller liknande.

Författarna menar att gruppen kan lösa många svåra situationer. Till exempel om någon vill ha råd kan det vara bra att lyfta att det finns många olika sätt och att undersöka vilka strategier som använts i gruppen. Om någon uttrycker orealistiska förväntningar kan det vara bra att se vilka erfarenheter det finns i gruppen. Om någon uttrycker missnöje kan det vara bra att undersöka hur personen vill ha det istället och sedan att låta gruppen berätta om vad de har gjort i liknande händelser.

Den här hösten har jag, tillsammans med en klasskompis, lett en gruppbehandling för stress på en vårdcentral. Jag tycker att det har varit värdefullt att tänka på tips från Liria och Katarinas bok. Oavsett om du leder en liknande grupp eller någon helt annan form av samvaro kan det finnas tips i boken som du kan använda.