Inatt drömde jag att om att jag under ett restaurangbesök berättade om en kompis kompis som varit med om någonting knasigt. En i sällskapet sade att hen hade hört samma berättelse och att det var en vanlig skröna. Jag skämdes och försökte säga att det kanske var likt någonting andra pratat om men att min kompis brukade vara pålitlig. När jag vaknade kunde jag andas ut att detta tillfälle var en dröm. Men att sprida vidare osanning är någonting många av oss gör i vardagen och idag, på källkritikens dag, ska du få tre olika tips för att öka chansen att bara dela vidare sanning.

1) Bekräftelsebias

“Man hör det man vill höra” är ett uttryck som jag och mina kompisar använde mycket i tonåren. På många sätt är det sant. Vi är mer benägna att ta till oss information som stödjer någonting vi redan tror på. Detta kallas confirmation bias på engelska och kan översättas till bekräftelsebias. Vi pratar ofta om att det är viktigt att vara källkritisk när det dyker upp spektakulära berättelser, som i min dröm om min kompis kompis. Men eftersom vi är mer benägna att tro på någonting som stämmer med vad vi redan tror på är det extra viktigt att vara vaksam, se över källan, vem som delat, vad avsikten kan vara med det, innan vi delar vidare.

2. Sociala bevis

Vi är mer benägna att dela saker vidare eller att ta någonting som sant när det är många andra som tror på det eller när det är någon vi har förtroende för som säger någonting. Oskar Henrikson berättar om det här i Aftonbladet. Att dela vidare för att en avsändare verkar trovärdig går delvis att koppla till hur vi processar information och att vi är mindre benägna att vara kritiska om vi uppfattar någon som expert. Du kan läsa om det i inlägget Övertygande kommunikation. Vi kan också använda oss av Kahnemans begrepp substitution som beskriver att vi vid komplexa frågor ofta byter ut dem till enklare frågor. Om det är svårt, kräver mycket tankekraft och ansträngande efterforskningar för att besvara en fråga kan vi byta ut den till en enklare. Istället för att besvara frågan om vi tror mest på alternativ A eller B så svarar vi på frågan vilken företrädare som verkar mest pålitlig eller vad som är mest populärt. Vi använder då snarare sociala bevis än logiska argument.

Jag tycker att College Humor illustrerar detta fint i denna sketch. När du delar någonting vidare kan du försöka fundera på vad det verkligen är för argument du använder dig av. Handlar det om logiska argument utifrån frågan eller är det mer snygga formuleringar av en person du kan se upp till?

3. Provokationer och lockbeten

Brit Stakston lyfter att vi delar mer lögner när vi går igång på saker. Hon tipsar om att andas, sätta sig på händerna och att inte ge trollen sina känslor eller uppmärksamhet. Någonting som jag har tänkt mer på sedan hennes föreläsning i Örebro förra månaden är hur lätt botar kan skapa upplevelsen av att det är många människor som är med och debatterar. Innan hade jag mest tänkt på att botar ger röster åt en sida i en debatt men jag hade inte reflekterat över att hur ofta en diskussion är totalt orkestrerad. Jag tycker att Brit förklarar det bra i den här texten Jimmy Durmaz om hon skrev i DN förra året.

Brits föreläsning inspirerade mig och en kompis att dra igång en studiecirkel om nätet, demokrati och diskussion. Vi har bland annat pratat om vilka debatter vi tänker är värdefulla att ta och inte, när vi tänker att vi är extra känsliga för bekräftelsebias, hur vi har reagerat på olika drev och vad vi kan lära oss av det. Jag kan verkligen rekommendera att starta en egen studiecirkel eller att bjuda över vänner på fika för att prata om ämnet och lära er av varandra. Om ni vill få inspiration från vår studiecirkel så är detta en lista med olika videor vi inspirerats av.

Om du vill läsa fler liknande inlägg kanske du kan vara intresserad av: Kärlek till källkritik och kommunikationspris till statistik, Heuristik – våra mentala genvägar, Vad kan en bok om psykologiska utredningar lära dig om hur du tänker?, och Hur tänker vi människor egentligen?.