Begreppet rulla med motstånd fick mig först att tänka att motstånd skulle fälla dig och få dig att rulla ned för ett stup, eller kanske en mindre dramatisk sluttning. Men det är istället ett väldigt användbart förhållningssätt som inte handlar om att lägga sig platt utan snarare att nå en annan människa. 

Att rulla med motstånd är en av fyra viktiga metoder inom motiverande samtal, motiverande intervju, MI. Förhållningssättet är utformat för att stötta personer i en förändringsprocess. Utöver att rulla med motstånd så ger MI också fler verktyg för att uttrycka empati, få en god kommunikation, och att tydliggöra skillnaden mellan nuläget och det önskade läget.

Vad menas egentligen med motstånd? William R Miller och Stephen Rollnick skriver i boken Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring om att de har blivit mer och mer tveksamma till att använda begreppet motstånd. De menar att det kan få det att låta som att det ligger hos den ena parten. William och Stephen säger att om en klient upplever motstånd i kontakten med en psykolog så är det inte någonting som ska läggas hos klienten. Det handlar också om hur en terapeut beter sig under sessionen. Detta gäller såklart också om du som gruppledare ska motivera någon av dina kollegor eller om du som ordförande i en förening vill motivera en suppleant i sitt arbete. William och Stephen säger att det är en fallgrop om vi skulle tänka att det är den vi pratar med som är besvärlig och att hinder ligger hos den andra. Istället lyfter de att det handlar om en relation, ett samspel. Motståndet beror alltså på vad som händer i kontakten mellan två människor.

Vad finns det för olika motstånd? William och Stephen menar att vi alltid har ambivalens inför förändringar. Det finns fördelar med att fortsätta på den utstakade vägen. Status quo kan vara enklare än att genomgå en förändring. Det kan vara bekvämare att inte komma igång med rehabträning eller lättare att inte börja ha mer regelbundna sömnvanor eller var det nu är vi planerar att förändra. Osäkerheten inför en förändring är inte samma sak som motstånd. Detta visade Theresa Moyers forskning. Hon visade att status quo-prat är någonting allmängiltigt och naturligt. Vi är alla osäkra inför förändringar vi inte är säkra på om vi klarar och nya sätt att agera på som vi inte är vana vid. Detta kan skiljas från det mer motstridiga som uppstår i motstånd. I motstånd, menar William och Stephen, handlar det om dissonans mellan klienten och terapeuten, den som står inför en eventuell förändring och den som vill stötta den processen.

Motståndet kan både vara mot frågan i sig, sakmotstånd, eller kopplat till om samtalen och kontakten med terapeuten kommer vara hjälpsam, relationsmotstånd. Sakmotstånd kan handla om att sakna insikt i problem, att terapeuten trycker för hårt mot förändringen så att det får klienten att bli obekväm och istället prata mer om status quo. Jag tänker på Newtons lag som säger att “för varje kraft finns en motkraft”. (För dig som har läst fysik så är det ju inte en solklar jämförelse men för mig som gick gymnasiet för tio år sedan så passar det bra som minnesbild.) När terapeuten pressar på för hårt i förändringsriktning så uppstår ett sakmotstånd som får klienten att backa in i status quo. Relationsmotstånd kan uppstå i kontakten mellan klient och terapeut. Det kan finnas osäkerhet kring terapeutens kompetens eller metoden. Men det kan också uppstå innan kontakten ens har tagits. Som när en person går till terapeuten bara för att ens förälder, partner, chef eller någon annan har sagt att det ska göras och inte för att personen själv har motivation till det.

Hur kan motstånd yttra sig? Ibland kan motståndet vara tydligare än andra gånger. Det kan ibland riktas med en attack som om den du pratar med säger “Vad vet du egentligen?!” eller “Du har ingen aning om hur mitt liv ser ut eller var som är möjligt för mig!” Motstånd kan också märkas när den du pratar med avbryter dig. Det kan vara ett ytterligare tecken på att den du inte pratar med har förtroende för hur samtalet eller er relation kan hjälpa till en positiv utveckling i personens liv. Brist på engagemang är också ett tecken på motstånd. Kanske vill den du pratar med inte riktigt gå igenom svårigheterna en förändring innebär, kanske saknar hen förtroende för dig eller är orolig för att hen inte kommer att klara sig även om hen verkligen försöker lyckas med en förändring.

Hur kan motstånd bemötas? Det finns många olika sätt för att möta motstånd. Vi vill ofta gå in och korrigera med information eller att övertala med välgrundade argument. Men William och Stephen säger att det istället kan få direkt motsatt effekt. När vi korrigerar nästan som en reflex så kan det få den vi pratar med att bli ännu starkare i en status quo-position. De föreslår istället att tydligt visa att det är den som ska genomgå förändringens eget val att göra förändringen och att hen ska hitta sin motivation till att genomgå förändringen.

Om vi uppfattar att den vi pratar med går till angrepp är det viktigt att inte själv gå in i försvarsläge. Då är det istället mer hjälpsamt att gå tillbaka till att det är den du pratar med och inte du själv som har makten till förändring. Istället för att övertala om varför vi är kompetenta att hjälpa någon i en förändringsprocess kan vi svara på detta med att göra reflektioner antingen enkla med att bara omformulera det som samtalspartnern har sagt eller komplexa reflektioner där vi lägger till en tolkning av det personen har sagt. Så om någon säger “Du vet inte vad du pratar om!” kan vi svara ” Du är den som har bäst insikt i ditt eget liv och vet vad som behövs i din situation. Du är inte säker på om jag någonsin kan hjälpa dig”.

Vi kan också be om ursäkt och bekräfta personens upplevelse av att någonting är svårt eller osäkerhet inför hur vår kontakt är hjälpsam. “Det är en stor förändring som kräver mycket arbete. Jag förstår om du upplever tveksamhet.”

Det viktiga är att möta personen där hen är, att lyssna, försöka förstå och att söka efter personens egen motivation till att nå en förändring. Det är den vi pratar med som ska vilja nå förändringen. Det spelar inte någon roll hur många år vi har pluggat, vilka bra böcker vi har läst eller bra argument som finns för en förändring om personen själv inte kan se att det är någonting som hen vill genomföra. Att rulla med motstånd är ett sätt inom förhållninssättet MI presenterar som vi kan träna på för att stötta andra människors utveckling.

När jag flyttade till Örebro hade jag och några vänner inflyttningsfestival. När idén med cykeldisco från några av vännerna och hem till mig presenterades var jag först skeptisk till att det skulle gå bra. Men det var fantastiskt roligt och jag kan fortfarande bli glad av att tänka på det. Ibland är det lättare och ibland är det svårare att trampa sig framåt. Kanske hade det varit roligare att alltid få ha med sig en discokula på vägen. Någonting som i alla fall är säkert är att det kan vara väldigt tacksamt att ta sig framåt med stöd av andra personer. För att stötta varandra kan det vara väldigt hjälpsamt att just rulla med motstånd.

Isabelle Boltenstern har varit en av mina youtubefavoriter sedan tidigare i år. Framförallt blir jag så glad över att få ta del av hennes videor om stress och utmattning. Glad?, kanske du frågar dig. Och ja, jag skriver glad eftersom Isabelle använder så mycket humor och får mig att fnissa igenkännande samtidigt som jag påminns om vad jag kan göra för att må bra. Här ta del av sju av mina favoritisabelletips om att minska prestationsångest och att prioritera. 

Tips 1: Tacka nej till en sak i veckan
Isabelle tipsar i sin video 5 anti-stress-nyårsflöften om att säga nej till en sak i veckan. Om du funderar över fler olika nyårslöften kan det vara en bra video för dig. Såklart går det att börja när det inte är nyår heller. Jag har själv inte använt det som ett nyårslöfte men har tänkt på detta tips som en extra sporre när jag tränar på att säga nej. Jag har tidigare gjort en övning där jag skrivit ned när jag har lyckats vänta med att säga ja istället för att säga ja per automatik. Det har varit väldigt hjälpsamt. Att, som Isabelle tipsar om, säga nej till en sak i veckan tycker jag har varit ett fint sätt att nästan låta det vara en tävling att lyckas säga nej till saker istället för att vara stolt över hur mycket saker jag lyckats prestera under en vecka. Det har hjälpt mig att kunna säga nej snabbare istället för att uppleva att jag ska vänta och fundera mer innan jag säger nej. Någonting jag är nyfiken på att testa är att göra en säga nej-lista. Isabelle säger att det kan vara en överkursnivå att dokumentera för att sedan i slutet på året gå tillbaka och inse hur lite nejsägandet har fått dig att missa. Ofta säger vi nej till bra saker.

Isabelles video med flest av mina favorittips heter 10 sätt att lindra prestationsångest. Så om du bara ska titta på ett klipp är det videon jag rekommenderar allra varmast. Härifrån kommer nämligen tips två till fem.

Tips 2: Välj ut personer vars feedback du lyssnar till
Det är lätt att lyssna till alla håll och bli överväldigad av olika röster. Antagligen är det ännu starkare för Isabelle och andra som är offentliga personer än vad det är för mig. Men även för oss som inte finns på TV är det lätt att många vill tycka och tänka om det vi gör. Då kan Isabelles tips vara användbart för att kunna sålla bland de personer hon ska lyssna på. Hon har valt personer som hon litar på, som berättar sanningen och som vill henne väl. Jag tycker att det låter som bra kriterier. Kanske passar andra kriterier bra för dig eller ett annat antal. Oavsett är det ett bra tips att försöka hitta rätt röster i sorlet av åsikter.

Tips 3: Var snäll mot dig själv 
Isabelle tipsar om att vara snäll mot sig själv och kontrasterar vad vi säger till en kompis som klantat sig och vad vi tänker om oss själva när vi har råkat göra samma sak. Jag älskar den här tanken. Idén är också en del av vad psykologiforskaren Kristin Neff kallar self-compassion. Under min första termin på psykologprogrammet gjorde jag Claudia Holmströms Habitud-utmaning bättre relation med självmedkänsla. Att läsa mer om självmedkänsla, self-compassion, och som Isabelle säger att tänka på att vara snäll mot sig själv är helt klart bra tips.

Tips 4: Det är okej att ångra sig

Tips 7: Mät i mer än bara tid
Jag har varit mer noga med att räkna jobb i hur mycket tid jag ska lägga på dem. Men Isabelle har verkligen en poäng i att det inte bara är tid som spelar roll. I videon 10 saker jag lärt av min utbrändhet säger hon att det tar mycket mer energi för henne att ha en livesändning i fyra timmar än att göra research i samma antal timmar. För mig är det likadant men trots det kan jag tänka att jag borde orka plugga, jobba och engagera mig ideellt ungefär lika mycket oavsett vad jag gör. Men såklart tar vissa saker mer kraft än annat. Så jag ska helt klart fundera mer över om jag ska mäta på något annat sätt eller om jag framförallt ska ha detta tips som en påminnelse om att varva uppgifter som tar mer och mindre energi. Om du har något bra tips på att mäta så får du gärna tipsa mig.Tipsa också gärna om du har andra videoklipp, blogginlägg eller artiklar med bra tips. Oavsett om du redan har dina förebilder, om du har sett Isabelles hela lista på youtube eller om du redan gör flera av dessa tips i din vardag så hoppas jag att detta blogginlägg har varit givande för dig.

Fira framgångar! Det är ett av mina favorittips av dessa sju. Den här bilden är från Katy Perrys konsert 2015 som är ett kärt minne för mig. Jag gissar att underhålla hela Globen är en uppgift som tar mer energi per timme än vad det har tagit för mig att skriva detta blogginlägg. Jag skulle tacka nej till att sjunga på en stor arena men skulle gärna fira med att flyga runt med kalasballonger.

 

Ibland kastar vi oss fram för att hjälpa andra trots att det utsätter oss själva för risk. Varför? Ibland hjälper vi andra oavsett om vi får hjälp tillbaka. Varför? Beroende på vem du frågar kommer du få olika svar. Här kan du läsa om tre olika teorier.

Evolutionspsykologin – för att föra våra gener vidare
Evolutionspsykologin baseras på Darwins teorier om naturligt urval. Våra beteenden orsakas av att de har förbättrat möjligheterna att föra generna vidare. Att vi göra någonting beror alltså på att det ökat vår överlevnad eller möjlighet att attrahera en partner som behövs för att vi ska kunna reproducera. Hur passar det här ihop med att hjälpa andra? Jo, en av tankarna från evolutionspsykologin är att vi hjälper på grund av släktskapsselektion. Det innebär att om vi är i en översvämning kommer vi rädda vår bror framför en vän. Vi räddar alltså andra som delat gener med oss och därför kan föra vidare gener som liknar våra. Släktskapsselektion säger att vi skulle rädda vår syster framför vår mamma eftersom det är större chans att systern kommer föda barn och då föra vidare våra gemensamma gener. Det är en teori som beskriver varför vi hjälper släktingar vi delar gener med. Men vi hjälper ju andra personer. Vad har evolutionspsykologin att säga om det?

Människor arbetar ofta bra tillsammans. Vi har lärt oss att samarbeta för att komma längre. Vi har det här gemensamt med många andra varelser som både samarbetar med andra inom sin egen art och mellan arter. Mutualism är en anledning till att vi hjälper andra. Vi hjälper andra och samarbetar för att vi tror att det gynnar oss i längden.

Utbytesteorin – för att maximera belöningar och minimera kostnader
The social exchange theory, utbytesteorin säger att vi gör en bedömning av belöningar och kostnader när vi ska besluta om vi ska hjälpa eller inte. Om vi uppfattar att belöningarna är större än kostnaderna så hjälper vi men om vi anser att kostnaderna är större än belöningarna så hjälper vi inte. Om jag hjälper dig att flytta så kan jag instagramma flyttpizzan du bjuder på för att visa upp att jag är en bra vän. Jag visar alltså för dig och andra att jag är en sådan som är trevlig och härlig att vara vän med. Jag visar för mig själv att jag är en bra person och kan på så sätt använda flytthjälpen som ett bevis om jag skulle tveka på att jag är bra. Däremot så hjälper jag inte till om jag uppfattar det som att det kommer kosta mer än vad det kommer att smaka. Jag kanske inte bjuder dig på min födelsedagsfest om jag vet att du varken kommer bjuda tillbaka eller skapa en bättre stämning på min fest så att de andra gästerna trivs bra och gillar sammankomster hemma hos mig.

Vi vill helt enkelt få så många vinster som möjligt och så lite kostnader som möjligt. Enligt Utbytesteorin finns det inte någon äkta altruism eftersom vi gör generösa handlingar för att få gott anseende hos andra, få fördelar hos personen vi hjälper eller för att helt enkelt tycka mer om oss själva.

Empati-altruism-hypotesen
Enligt empati-altruism-hypotesen hjälper vi inte bara andra för att få egen vinning eller för att föra vidare våra gener. Vi kan hjälpa andra just för att vi har empatisk förmåga och har fått medlidande med dem. Hogg och Vaughan skriver i boken Social Psychology om Batson som tillsammans med sina kollegor menar att det finns äkta altruism. Vi är altruistiska när vi inte längre har den obehagliga känslan av att se någon drabbas men ändå väjer att återvända till den drabbade även fast vi har möjlighet att försvinna i massan. Till exempel kan vi visa detta när vi har gått förbi värvaren för Läkare utan gränser och inte längre har krav på omgivningen att bli månadsgivare men ändå väljer att gå tillbaka, olikt de flesta andra, för att börja ge till arbetet.

Enligt ett populärt uttryck ska pepparkakor göra oss snälla. En snäll sak som du kan göra är att skriva upp dig för att fira en Vit jul för att ta ställning för att alla barn har rätt att få en vit jul, en jul utan alkohol. Det är i skrivande stund 8727 personer som har skrivit under. Tipsa gärna fler att vara med och ta ställning.

När jag hör ordet folkbildning får jag direkt en positiv association. Så har det inte alltid varit. Innan jag gick en cirkelledarutbildning hade jag egentligen aldrig tänkt så mycket på ordet och tänkte väl mest på informationskampanjer på TV eller radio. Nu tänker jag istället snarare på allting vi kan lära varandra och hur viktigt det är för demokratin. Att dela kunskap i folkbildning är det sjätte och sista perspektivet i Inkluflera. 

Vad är då egentligen folkbildning? Folkbildningsrådet beskriver folkbildningens arbete för att människor ska kunna lära sig utifrån sin vilja och drivkraft. Det handlar om att få lära sig av varandra, att ha engagerat och aktivt lärande utifrån demokratiska arbetsformer där det gemensamma arbetet får kunskapen att växa fram. Folkbildningsrådet pratar också om devisen “fritt och frivilligt” som just är fokuset på den egna lusten att vara med och lära sig som grunden för folkbildningen.

1. Standard på medlemsträffar
   Låt en värderingsövning, ett quiz, eller någon annan kortare övning vara med på varje medlemsträff. Ha också gärna verksamhet som bygger på bildning som föreläsningar med diskussionschanser eller bokcirklar. Vill ni ha en studieplan till Inkluflera så finns det här.
2. Använd material som bjuder in
   Botanisera i olika sätt att använda material för at stimulera samtal. Testa också gärna olika för att se vad som passar er. Oavsett om ni sätter upp diskussionsfrågor på väggarna, har mingelbingo eller använder Trinambais diskussionskortlek Förening i förändring så hoppas jag att ni hittar ett eller flera sätt som är hjälpsamma.
3. Diskutera frågan återkommande 
   Ta med folkbildningen som en årsmötesfråga. Diskutera på kongressen vad ni har för strategi för att organisationen ska lära sig och låta medlemmar lära sig. Låt styrelser, kommittéer, utskott och liknande ta upp frågan när de påbörjar sitt arbete och att det löpande följs upp.

Bakom mig ser ni deltagare från en kurs i UNF som jag var en av de två ansvariga för. Jag har alltid sätt nykterhetsrörelsens fokus på folkbildning som en central del att nå visionen om ett mer demokratiskt arbete. För mig har det också varit ett uppskattat sätt att få medlemmar att utvecklas och engagera sig mer. Bildning ger verktyg för att påverka och för att växa som person.

Jag hoppas att du har fått ut någonting av att läsa denna bloggserie utifrån boken Inkluflera. Jag hoppas att inläggen också inspirerat till att prata med andra engagerade personer inom din organisation eller någon annan organisation. Om du vill prata om folkbildning, inkluderande medlemsarbete eller någonting annat så är du är också varmt välkommen att kontakta mig så kan vi prata om hur Trinambai kan hjälpa till med det.