Kognitiv dissonans – När det vi tänker, säger och gör inte hänger ihop

Någon gång ibland (eller mer ofta än så) gör vi alla någonting som går emot bilden av oss själva eller vad vi egentligen tycker är rätt. Kanske tränger vi oss före i kön, vi kanske inte ger tillbaka pengar om vi får för mycket växel tillbaka eller så berättar vi för en kollega att vi ogillar en annan arbetskamrat trots att vi inte är sådana som snackar skit egentligen.

Våra tankar kan förhålla sig på olika sätt till varandra. De kan antingen matcha som när jag tänker att jag är en generös person och väljer att bjuda en vän på middag. De kan vara orelaterade som att jag gillar att springa och att jag ogillar övermogna bananer. Det kan också vara två olika tankar som säger emot varandra som när vi vill leva miljövänligt men flyger på semester. När vi har två tankar som krockar kan det skapa en obehaglig känsla. Socialpsykologen Festinger kallar det för kognitiv dissonans. Vi vill gärna fly från den här obehagliga känslan. Och det finns tre olika sätt:

1) Ändra beteende så att det matchar
Värderar vi att leva miljövänligt kan vi välja att åka tåg när vi åker på semester. Vi kan välja att lämna tillbaka växeln om vi fick för mycket eller att inte gå före i kön.

2) Lägga till nya tankar
Vi kanske fortfarande anser att det är viktigt att inte flyga för miljön. Men vi kan säga att det är viktigt att åka på den här semestern för vårt välmående eftersom det är så stressigt på jobbet. På så sätt är det kvar att det är dåligt för miljön men det finns också ett gott skäl att flyga. Precis som att vi ju trängde oss, vilket såklart inte är speciellt schyst mot de andra som har väntat längre. Men vi brukar ju inte göra det och dessutom är vi ju väldigt trötta efter att ha hjälpt till på bostadsrättsföreningens städdag.

3) Ändra på tanken
Ja, jag fick för mycket växel tillbaka. Men Jag brukar faktiskt handla i den här butiken och då ger jag dem ändå så mycket pengar att det inte är en förlust för dem att ge mig några kronor. Vi ser helt enkelt över tanken och anpassar den så att det inte blir något problem.

Vi drabbas av kognitiv dissonans på olika sätt. Vi som lever i individualistiska kulturer drabbas extra hårt av kognitiv dissonans om det är en konflikt kring vår egen självbild och personliga identitet. Framkallat samtycke, föremålsbeslut och arbetsmotivering är tre andra situationer som gör att vi drabbas av kognitiv dissonans.

Framkallat samtycke (induced compliance)
Vi vill att våra beslut ska vara väl grundade och vara i linje med våra värderingar. När vi bli övertalade att göra någonting och går med på att göra det tvärt emot våra värderingar ändrar vi syn på det vi har gjort. Ett experiment som visade det lät två olika grupper göra en tråkigt uppgift. Sedan ombads de att säga till en annan person att uppgiften var rolig. Deltagare som fick en högre belöning sade även efteråt att uppgiften var tråkig. Men de som fick en mycket liten belöning ändrade åsikt om uppgiften. De tyckte att det var en rolig uppgift. Att de skulle ljuga för en sådan liten belöning kändes konstigt så de tänkte helt enkelt om och ansåg att uppgiften måste ha varit rolig.

Föremålsbeslut (free will)
Det är alltid svårt att göra val eftersom att välja något också innebär att välja bort något annat. För att kunna hantera den obehagliga känslan brukar vi överdriva de positiva egenskaperna hos det vi har valt och underskatta dess nackdelar precis som vi underskattar fördelarna med det vi inte har valt. Så om du väljer att köpa en ny mobiltelefon kommer du vara mer säker på att den modellen du har valt är bättre än den andra efter du väl har köpt den än vad du var när innan du stod och jämförde de två olika.

Arbetsmotivering (effort justification)
När vi har behövt anstränga oss för att få någonting så måste det vara värt det. Om vi har kämpat mycket för att nå till något vill vi inte att vår kamp ska vara förgäves. Vi vill kunna känna segerns sötma och kommer helt enkelt känna den smaken oavsett hur gott det egentligen är. Hur du ansträngt dig för att få bli bjuden på glöggträffen hemma hos din nya klasskompis genom att försöka få hen att tycka om dig och att ge hintar att du gillar julfika så kommer du troligen tycka att det var trevligare att vara där än om du helt enkelt bara blev inbjuden tillsammans med alla andra i klassen.

När upplevde du senast kognitiv dissonans? Hur gjorde du för att komma undan den obehagliga känslan?

Vi vill att det vi visar upp ska stämma överens med det vi tänker och tycker.