Nästa vecka är det alla hjärtans dag. Men det är inte bara i romantiska relationer vi känner gemenskap. Vi är alla med i olika grupper. Grupperna har olika syften som att skapa trygghet, stötta, ge nöjen och andra fördelar som vi vill ha. Men grupperna är inte bara någonting vi är med i. Det blir också en del av vår identitet. 

Det finns många olika definitioner av en grupp. Silvia Russo som undervisar på Örebro universitet sammanställde olika beskrivningar och beskrev en grupp såhär: en grupp består av två eller fler personer som känner till sitt eget medlemskap i gruppen och andra medlemmars tillhörighet. Medlemmarna har en koppling till varandra och behöver varandra för att nå gemensamma mål. Gruppens medlemmar påverkar varandra, gruppen och påverkas också själva av gruppen.

Det finns som sagt olika skäl att vara med i grupper. Dels är det ett naturligt mänskligt behov att känna tillhörighet och samhörighet. Det kan vi få av grupper. Vi människor har också en rädsla för vår egen förgänglighet. Enligt terror management-teorin så har vi olika sätt att minska vår rädsla för att vi en gång kommer att dö. Att vara en del av någonting större, som en grupp, kan minska rädslan. Ett tredje skäl till att vara med i grupper har just med vår identitet att göra. Vår sociala identitet handlar om vilka grupper vi tillhör och vår strävan att tycka om oss själva får oss att söka tillhörighet i grupper med hög status.

Hur gör vi om gruppen inte har en hög status? Finns det möjlighet till social mobilitet kan vi som individer försöka byta grupp och istället vara med i en med högre status. Istället för att ha ett lågbetalt yrke utan högskoleutbildning som våra föräldrar så börjar vi studera på universitet och får en examen. Kan vi däremot inte byta grupp på samma sätt så finns det istället två andra vägar. Vilken väg vi tar beror på om vi ser att statusen är rättvis eller inte och om det går att ändra gruppens status. Går det inte att ändra statusen för gruppen i samhället kan vi istället ändra hur vi ser på gruppen. Om vi jämförde status mellan yrken så kanske vi tittade på makten de olika professionerna har i samhället. Här har generaldirektörer på myndigheter mer makt än förskolepedagoger. Hur ska vi då göra för att ändra statusen? Jo, vi kan titta på makt på ett annat sätt. Ja, generaldirektörer kanske har mer makt över fler människor men förskolepedagoger har större inverkan på lärandet och måendet för barnen på förskolorna de arbetar. Den nya synen på makt kan göra att jämförelsen får ett annat resultat. Det går också att byta vad som jämförs. Om vi tittar på generaldirektörer och förskolepedagoger kanske vi slutar med att jämföra makt och istället tittar på hur många som vänder sig till en för att få känslomässigt stöd. Vi kan också byta grupp att jämföra med. Istället för att förskolepedagogerna jämför sig med generaldirektörer så kan de titta på obehöriga vikarier som arbetar på förskolorna eller någon annan grupp med mindre inflytande. Anser vi däremot att statusen för gruppen är orättvist låg så kan vi engagera oss för att ändra den. Som förskolepedagoger kan vi engagera oss fackligt och se till att det blir högre krav på utbildningen, att lönerna för förskolepedagoger höjs eller så kan vi strejka för att visa hur svårt det är för andra att klara sin vardag utan vår yrkesgrupp.

Hur väljer vi grupper att gå med i? Ja, ett skäl till att välja en grupp är dess geografiska närhet. Vi kanske blir medlemmar i den lokala Friskisföreningen eller blir kompis med de klasskamrater som bor nära oss. Vi kan gå med i grupper för att vi har gemensamma intressen som en Sverokförening för brädspel eller för att vi har gemensamma mål som ett fackförbund där för psykologer. Vi kan också skapa en tillhörighet för att den ger gemensamt socialt stöd eller för att gruppen ger personlig säkerhet och skydd. Vi kan också vara med i en grupp helt enkelt för att det är roligt och ger glädje.

Vi går med i grupper av olika skäl. Men någonting som gör att vi stannar i gruppen är om det är en bra sammanhållning. Ju mer lika vi uppfattar att vi är de andra medlemmarna påverkar gruppens sammanhållning. Vi blir mer positiva när vi uppfattar en social attraktion och alltså känner att vi delar värden och idéer med andra medlemmar. En grupp där medlemmarna uppfattar social attraktion och gemenskap ökar sannolikheten att medlemmarna kommer delta i gruppens aktiviteter. Det gör också att medlemmarna är mer troliga att rekrytera andra som är lika dem själva. Detta påminner om Anderskretsloppet som Amanda Lundeteg, VD på Allbright, berättar om när en VD som heter Anders rekryterar en ny personer som heter Anders och att denna process får personer med makt att fortsätta likna tidigare personer med makt. Att vi är lika kan skapa en härlig känsla av gemenskap. Men är det vad som gör en grupp mest effektiv? Om vi har ett mål som vi ska uppnå, speciellt om det är en komplex uppgift, så vinner vi inte på att fastna i ryggdunkningar med våra likar utan behöver istället olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser.

Hur ska vi göra för att en grupp ska gå från att bildas till att vara mer effektiv? Du kan läsa det här inlägget om att ta gruppen från fas ett till fas fyra som berättar om det.

En grupp har möjlighet att forma något större. Vi kan nå synergier men vi kan också fastna i att tänka exakt likadant om vi inte vågar utmana och utmanas.