Halloweenspecial: om att använda rädsla för att påverka
I helgen firade många halloween och idag är det den stora dagen. Många av oss förknippar högtiden med pumpor, utklädnad och godis men så klart också med att skrämmas. Det finns olika sätt att använda rädsla för att påverka. Två av dem handlar om att används rädsla för att påverka andras beteenden och för att påverka bilden av en själv.
Rädsla för att påverka andras beteenden
Att använda rädsla för att påverka kan vara mycket effektivt. Däremot fungerar det inte så att ju mer rädsla desto mer påverkan. Blir det för mycket rädsla försvinner budskapet i känslan av obehag och mottagarna trycker bort det. Silvia Russo som undervisar i socialpsykologi på Örebro universitet och forskar inom politisk psykologi ger exempel om hur det kan användas mot rökning. Att ha varningstexter och bilder är effektivt påverkan. Bilderna och texterna kan inte vara allt för skrämmande utan ska vara lagom läskigt. “Rökning dödar” står det på vissa paket och det är såklart väldigt dramatiskt med döden. Jag tror att det kan fungera eftersom det är så pass vagt att det inte blir allt för skrämmande samtidigt som det är tankeväckande. Russo berättar att använda rädsla för påverkan är extra effektivt om det också anges hur det går att minska rädslan. På cigarettpaket görs detta genom att ge telefonnummer till Sluta-Röka-Linjen. (Det beslutades tidigare i år om du vill läsa mer om arbetet så finns det på Folkhälsomyndighetens webbplats.) Rädslan och oron kan alltså minskas genom att ringa eller att chatta med Sluta-Röka-Linjen och att genom det minska sitt bruk.
Vi kan vilja påverka andra, och oss själva, att göra hälsosammare val. Vi vill också ofta påverka andra att se oss som intressanta, bra, viktiga eller någonting annat positivt. Ett sätt att göra det är att verka hotfull.
Att inge rädsla och en bra bild av en själv
Hjalmar Söderberg skrev 1905 boken Doktor Glas och ett av de mest kända citaten handlar om hur vi vill bli sedda av andra. “Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” Jones och Pittmans olika strategier för att presentera sig själv får mig att tänka på det citatet. 1982 byggde de vidare på Jones arbete från 1964 och delade in självpresentation i fem strategier:
- Självmarknadsföring – att visa sina färdigheter
- Inställsamhet – att försöka bli omtyckt
- Hotfullhet – att få andra att se oss som farliga
- Föredöme – att vara ett gott exempel
- Ödmjukhet – att få andra att känna omsorg och medlidande för oss
Att vara hotfull och skrämmande är alltså ett sätt att ge en fördelaktig bild av oss själva. Det kan kombineras med att visa dominans. Att verka skrämmande är någonting som jag inte identifierar mig med så mycket. Första gången jag hörde det så tänkte jag att det skulle vara någonting som mest användes av gängmedlemmar eller av de som misshandlar sin partner. Men att visa sig hotfull eller att sprida osäkerhet kan också göras genom väldigt stark självmarknadsföring. Du kan skrämma andra genom att använda så mycket branschjargong du kan eller att visa hur starka relationer du har till andra så att ingen kan utmana dig och ditt nätverk. Vi kan helt enkelt vara hotfulla på olika sätt.
Vi kan skrämmas på olika sätt och av olika skäl. Att höra “påverka med rädsla” ger mig spontana olustkänslor. Det väcker tankar om utsatthet, ojämlikhet och tvång. Men det finns många olika syften och dessutom olika sätt att göra det så att det faktiskt blir en tankeväckande och
positiv interaktion med den som påverkas. Ändamålen helgar inte medlen men om medlem används på ett bra sätt kan det vara en bra process som dessutom ger en positiv långtidseffekt.
