Är vi människor alltid rationella varelser som fattar väl övervägda beslut i sociala situationer? Nej, inte riktigt. Ibland så är det genomtänkta beslut men ibland följer vi kognitiva scheman utifrån våra tidigare erfarenheter och information. När använder vi de olika processerna och hur går det till? Det ska vi titta på mer idag.


Social kognition är studerandet av hur vi väljer, tolkar, minns och använder information om oss själva och andra i ett socialt sammanhang. Det sociala sammanhanget kan vara fysiskt, digitalt eller till och med en inbillad social närvaro. Enligt Silvia Russo som undervisar i socialpsykologi finns det två former av social kognition: det kontrollerade och det automatiska tänkandet.

Kontrollerat tänkande
Vad är det? Jo, det är eftertänksamt, noga övervägt där du studerar argument och information mer kritiskt och analyserande. Vad är målet? Jo, du vill kunna göra noggrannare bedömningar och val. Detta kan vara om vi ska säga upp oss från en arbetsplats, välja en treårsstrategi för varumärket hos en nylanserad produkt eller kanske när vi ska köpa en ny bostad och flytta till en ny stad. Vi ska göra ett val och vill försäkra oss om att välja rätt.

Automatiskt tänkande
Vad är det? Jo, i det automatiska tänkandet litar vi på scheman. Kognitiva scheman är mentala strukturer som vi använder för att organisera information om någonting. Dessa scheman hjälper oss att hålla koll och att tolka världen. Scheman kan handla om olika sociala roller som föräldrar, lärare och imamer. Det hjälper oss att förstå vad vi kan förvänta oss av olika personer.  Scheman kan också handla om speciella händelser som när vi går på restaurang, åker tunnelbana eller är på årsmöte. Det får oss att beställa in notan på rätt sätt utan att behöva tänka efter eller att vi per automatik sätter oss vid lediga tunnelbanesäten istället för att sätta oss bredvid den enda andra resenären på tåget. Vi har också scheman om oss själva, om andra och om sociala grupper.

Varför använder vi båda sätt att tänka?
Vi behöver både det mer eftertänksamma sättet att tänka och det snabbare och energisnålare sättet. Det kontrollerade tänkandet hjälper oss att fatta beslut när vi inte vill råka göra fel. Vi använder scheman för att det helt enkelt ska gå snabbare. Dessutom sparar det kapacitet. Om vi hela tiden ska göra noga övervägda beslut om vilken fot vi ska sätta framför den andra, exakt hur mycket vi ska vinka när vi ser en bekant eller vilken stol vi ska sätta oss på under ett möte så har vi mindre möjlighet att tänka på andra saker.

Det kan vara en hög tröskel för att använda kontrollerat tänkande när det är mycket lättare att använda scheman. När vi väl har bildat scheman kan de vara svåra att förändra. Men inte omöjligt.