Vad bra du skriver! Din nya frisyr är jättesnygg! Du är så begåvad! Föreläsningen du höll var fantastisk. Beröm kan kännas bra, värma och vara underbart. Men är det alltid så? Kan beröm vara skadligt eller kanske till och med kontraproduktivt?

Psykologerna Victoria Blom och Tomas Jungert talade om beröm tillsammans med programledaren Ulrika Hjalmarson Neideman i Kropp och själ från 2014. Victoria Blom forskar om prestationsbaserad självkänsla och poängterar att det kan komma av att lära sig i tidig ålder att fokusera mycket på prestationer och att get vi gör är viktigt för att få uppskattning av omgivningen. En prestationsbaserad självkänsla handlar om att bilden av det egna värdet grundar sig i framgång eller misslyckanden. Går det bra med prestationer och du får uppskattning har du en hög självkänsla men när någonting du gör möts av ogillande eller avsaknad av bekräftelse sjunker självkänslan i botten. Den externa värderingen kan få alldeles för mycket utrymme och vi kan få svårt att göra egna bedömningar om vad som är bra att göra och inte och vad som gör oss till bra personer och inte.

Även Tomas Jungert berättade i Kropp och själ om när beröm ger för mycket fokus på externa bedömningar. Hans forskning visar att beröm kan göra att den inre motivationen minskar och att vi istället fokuserar på vad som ger beröm och inte.  Berömmet kan göra att vi känner oss kontrollerade och det är inte längre lika lätt att bara utgå ifrån vad som är roligt och utvecklande. Istället för att ge beröm på ett sätt för att få en person att upprepa beteenden och göra som vi vill att de ska göra framöver pratar Tomas om att ge autonomistöd. Som chef, förälder eller med en annan roll där du kan önska ge återkoppling för att förstärka ett beteende tipsar alltså Tomas om beröm som får den andra personen att känna sig mer kompetent att fatta egna beslut, att kunna se deras perspektiv och att erbjuda meningsfulla val. Det är sätt att stödja personens inre motivation.

Beröm är alltså inte alltid positivt men det finns många positiva effekter av att ha en aktiv feedback-kultur där vi kan vara ärliga med varandra och stötta varandras utveckling. I min klass har vi pratat om att vi gärna lyfter varandra och nu i april kommer vi hålla olika gruppövningar. Min arbetsgrupp har valt att göra en som handlar om positiva budskap för att få igång att vi ger varandra positiv återkoppling precis som vi kommit överens om i klassen. Deltagarna i övningen kommer få skriva positiva budskap till sig själv och till andra. Innan dess kommer vi hålla en presentation om detta:

1. Vad är ett positivt budskap?
   Positiva budskap är dels att du vill förmedla någonting som du upplever som positivt och även någonting du tror att den andra personen kommer uppskatta att ta emot. Vissa saker vi uppfattar som positiva kanske inte alls upplevs som positiva av andra. Det kanske är mer förvirrande och ger osäkerhet. Det kanske kan upplevas kontrollerande som Tomas berättade om i Kropp och själ. Det kanske kan uppfattas som en dold förolämpning. Till exempel som “du är smart för att vara kille” ses som en förolämpning av killars generella intelligens. Eller när “vad bra du är på svenska” sägs till någon som vuxit upp i Sverige och ofta blir rasifierad kan det snarare tolkas som ett uttalande om att hen inte riktigt passar in i bilden av en svensk än att det tolkas som fint beröm för språkkunskaper. Det är därför viktigt att tänka igenom hur det du säger kan tolkas i andra perspektiv och tas emot av andra personer.
2. När passar det att ge positiva budskap?
   Det är vanligt att vi säger att kritik ska tas i enrum och att beröm ska ges framför andra. Det är en bra tanke att kunna lyfta andra personer framför andra och många gånger kan det vara bra. Däremot så är det viktigast att det ska kännas bra för den personen du vill förmedla det till. Då är det bra att se till att hen är redo och mottaglig även om du ska förmedla någonting som du tror gör personen glad. Det är ju bra om hen faktiskt har tid att lyssna till dig, om hen kan få ställa följdfrågor för att förstå vad du menar eller säga någonting till dig om hen önskar det.
3. Hur kan du ge ett positivt budskap?
   Jag tycker att det är viktigt att poängtera att det är din upplevelse av personen. Vi pratar ofta om att det är viktigt att använda jag-budskap när vi ger konstruktiv feedback. Likaså tycker jag att det är viktigt att göra det när det gäller positiva budskap. För om jag ger mig själv makten att säga “du är bra” borde det innebära att jag också har makten att säga “du är inte bra”. Det handlar om att jag blir glad när du gör si och så eller jag trivs att vara med dig för att ditt välkomnande sätt gör mig lugn. Både Victoria och Tomas var väldigt tydliga i Kropp och själ att det är viktigt att prata om beteenden istället för om personen. Det ger dels mer information och gör det mer konkret. Dels är det större möjligheter att göra förändringar.

I min bokhylla har jag en burk som jag kallar för peppburken. Där samlar jag positiva lappar jag får av andra och skriver till mig själv. Det är alltså beröm som jag tycker är stärkande och som jag vill kunna återkomma till igen.