En lärdom jag gjort denna vecka är att lyssna först och tala sedan. Det var någonting jag redan trodde att jag visste. Men ibland behöver en påminnas om självklara saker. Att lyssna är essentiellt för att kunna förstå andra perspektiv än ditt eget, för att förstå att du kanske har rätt i din sanningskategori men att det kan finnas olika ljus.
När jag och min man var nere och skulle hämta vår tvätt två minuter innan tvättiden gick ut så möttes vi av ett ilsket grannpar.
Gubben kom fram till oss och sade “ni måste boka tvättid! Ni förstår vi har tiden från 10.00. Det går inte att tvätta hur som helst. Det finns faktiskt en lista därborta.” Jag tittade förvånad på honom när han pekade på den nya stora maskinen. “Nu fick vi lov att stänga av den här och därför är det vatten över hela golvet.” Jag spanade ditåt han pekade och svarade “Vi hade tvättiden innan er och ska hämta vår torra tvätt som hänger i torkrummen. Den där tvätten är inte vår.”
Tidigare i veckan uppstod en liknande situation. Men då var jag i den andra rollen, rollen av den som säkert argumenterar för sin sak utan att lyssna på den andras perspektiv.
Jag var helt hundra på att jag hade rätt. Detta var diskuterat och klart och för att visa det byggde jag upp en mur av argument som skulle stärka en redan tydlig poäng. Det visade sig sedan när vi väl talade med varandra att det inte var argumenten som behövdes. Den andra personen förstod precis vad jag menade men hade ett annat perspektiv på frågan. Först tänkte jag, men då får väl hen lägga fram de argumenten. Men sedan stannade jag upp och funderade. Jag hade egentligen aldrig frågat om den andras resonemang. Jag hade bara tryckt på det jag själv sagt och ställt retoriska frågor.
För alla behövs en förståelse för flera perspektiv. Det kan vara i en partnerrerlation, i tvättstugan eller i din ledarroll. Om du inte vet hur den andra tänker hjälper det att fråga. Och om du redan har rusat fram som en ångvält för att plöja ned motstånd gäller det att du vänder dig om för att be om ursäkt och hjälpa personen upp igen.
Bad om ursäkt gjorde grannarna i flera omgångar. Men allra först var de mycket förvånade. I deras värld skulle nästa person som kom in i tvättstugan vara den skyldiga till olovlig tvättmaskinsanvändning. Det fanns inte i deras bild att någon annan än denne skulle komma ned i tvättstugan. I mitt fall när jag misstog mig så var jag så säker på att alla skulle se situationen i samma ljus att jag missade att fråga. Då kändes det som om det var jag som stod på ett blött kallt golv och fick skämmas över att hugga efter första strupe som närmar sig.
Jag hoppas att du har en bra sensommar och ägnar den åt att lyssna aktivt för att se flera perspektiv än dina egna.
 |
| Genom vems glasögon tittar du? |
