Nu är det många som är i stress och julhets. Varför är det så? Personligen har jag inte stor erfarenhet av det (inte för att jag i helt väljer bort att ge och få klappar utan för att jag började i juli.) Självklart kan stressen vara på grund av tidsbrist. Men är det egentligen någonting annat?

Är vi vad vi köper? På lucia publicerade Jonas Grenfeldt ett intressant inlägg om vad det egentligen är vi köper. “Vad ryms i en mjölpåse” frågade han sig efter att ha gått en lång, blöt omväg till en mindre mataffär med stort utbud av Saltå kvarns produkter där han fann rågmjölet som ger de godaste surdegslimporna. Han skriver “Jag köpte ekologiskt mjöl för att det stämmer överens med min självbild.” “Så vad var det egentligen jag köpte? Var det ett paket mjöl? Eller var det en väldoftande och rykande het surdegslimpa gjord med tid, kunskap och omsorg? Eller var det rentav – idén om mig själv?”

Kanske är det varför klappar och presenter kan vara så stressande? Här köper vi inte bara utifrån hur vi ser på oss själva utan hur vi ser på den andra personen. Är det en våghalsig och nyfiken person som öppnar lådan innehållande ett fallskärmshopp? Är det en medveten men upptagen person som du ger årets julklapp från Ekolådan?

Jag minns när jag som elvaåring blev ytterst förnärmad när jag fick en tjugosidig bok med färgglada bilder. Det stämde inte överens med min självbild som fantasyälskande läslus och jag började skriva en lista med råd till vuxna. Det enda rådet jag skrev i den bruna anteckningsboken: när du köper böcker till barn är det viktigt att du inte ger en för lätt bok.

Är det där skon klämmer eller är det helt enkelt att julen och klappar pumpas full med förväntningar som det inte går att leva upp till? För att se var felet ligger kan vi använda oss av gap-modellen. Syftet är att hitta var det gick snett så att missnöje uppstod.

Schemat av denna gap-modell fokuserar på servicekvalitet och skillnaderna i kundernas förväntan och upplevt resultat av den tjänst/service som levereras. Modellen kan även användas vid produktförsäljning.

Gap 1: Mellan kundernas förväntningar och företagets uppfattning om dessa förväntningar
Gapet uppstår när företag inte förstår vad kunden värdesätter.För att komma till bukt med det är det viktigt att Kontinuerligt lyssna in tankar och behov genom personalen som har kontakt med kunden eller genom marknadsundersökningar.

Gap 2: Mellan företagets uppfattning av kundens förväntningar och utformandet av tjänsten
Detta gap uppstår ofta på grund av dålig internkommunikation där företagets ledning och de som utformar tjänsten inte förstår varandra. Beroende på hur företagets struktur ser ut är det bra att de som utformar tjänsterna har fått klara besked av de som tolkat kundernas förväntningar och gärna direkt kontakt med kunder eller med de som träffar kunder. Trots att företaget kan ha tolkat kundens förväntningar rätt kan vi här misslyckas med att utforma tjänsten utifrån dem.

Gap 3: Mellan utformad och utförd tjänst
Här är det en skillnad mellan den utformade tjänsten och den som levereras. Det kan finnas olika saker: bristande intern kommunikation, för dålig utbildning till personalen som utför tjänsten, för låg motivation eller någonting annat. Den utformade tjänsten kan vara bra men om det som utförs inte håller den kvalitén uppstår missnöje hos kund.

Gap 4: Mellan den levererade tjänsten och det som företaget har förespeglat kunden
Genom annonser, talespersoner och på så bra sätt vi kan lyfter vi fram det vi säljer. Problem uppstår när guld och gröna skogar utlovas (om det nu inte är vad som säljs). Inte bara för att det är olagligt utan även för att när vi lovar och antyder fantastiska egenskaper hos vår tjänst så får vi för mycket att leva upp till.

Gap 5: Mellan kundens förväntningar och erhållen tjänst
Detta kan nästan ses som en sammanfattning av de olika gapen där de skapade den erhållna servicen och mellan de olika faktorerna som påverkat kundens förväntningar.

Oavsett om du ger julklapper eller inte önskar jag dig en god jul, hanukkah, nytt år, semester eller vad du nu firar i december.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Inlärning kan ske på många olika sätt men en sak är säker vi lär oss enormt mycket av varandra. Utbytet i ett möte (på plats eller på distans) utvecklar. Det kan vara på en lunch, genom en organisation, på mässor eller varför inte genom olika sociala medier?

Ett sätt att skapa möten som diskuterats i press och olika sociala media är Lunchaihop. För er som ännu inte hört talas om tjänsten handlar det om att rekommendera två kontakter på Linkedin som du tror har utbyte av varandra att ta en lunch ihop. Det går alltså inte att själv bjuda ut på lunch utan fokus är att du hjälper ditt nätverk. Vill du läsa mer om detta rekommenderar jag Micco Grönholms (@The_Brand_Man) sammanfattande  inlägg som beskriver samarbetet med grundaren Jonas Larsson (@byBalsam) och länkar till andra som skrivit om tjänsten.

En annan källa till nya kontakter är organisationer. För marknadsförare och säljare finns yrkesförbundet Säljarnas. Medlemmar ges bland annat förmåner och en av dessa är att få möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. För två veckor sedan anordnade Säljarnas Stockholm-Uppsala årets sista Säljpub. Det var en intressant kväll där de närvarande diskutera sina jobb, erfarenhet av försäljning och generationer av säljare. Vissa ansåg att den bästa skolan var att börja med dörrknackning och kämpa sig uppåt. andra förordade att utvecklas genom att studera försäljning och att lära sig om företags struktur och behov. Synen på den nya generationens säljare fann jag speciellt spännande eftersom jag var den yngsta deltagaren och har funderat på åldersmakt igenom Ung&Dum Det fanns de som ansåg att de unga säljarna inte hade samma hunger som de äldre. Någonting som alla däremot kunde enas om var relationernas betydelse för försäljningen. Gammal, ung eller mitt emellan – jag tror att vi alla har erfarenheter och idéer som bidrar till andra.

Att unga saknar drivkraft är det ingen fråga om. Under Nackademins arbetsmarknadsdag för försäljningsstudenter möttes företag och elever för att diskutera praktik och möjliga anställningar. Det var en dag som visade den vida variation av branscher en säljare kan arbeta i och hur olika vardagen kan vara. Under eftermiddagen föreläste en idérik och högpresterande företagsgrundare av Servicefinder om sin syn på försäljning. Aleksandar Goga poängterade vikten av att satsa, men att inte lägga alla energi och hela sin själ på ett kort eftersom det är viktigt att kunna resa sig upp efter ett misslyckande.

Utöver dessa trevliga exempel på att utvecklas i fysiska möten finns det ju självklart andra utvecklande möten. Ett sätt att utöka kontaktnät är via Twitter där Säljarnas (@Saljarnas) jobbar med en frågestund under #fragasaljarnas där experter svarar på frågor om lika ämnen som rör försäljning håll utkik där för att se vilka ämnen som berörs. Och när du ändå är inne på Twitter kan du passa på att skriva till mig (@sophiebromster)

Berätta gärna om ditt favoritmöte!

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Det är december och år 2011 börjar lida mot sitt slut. Det är dags att se fram emot år 2012 och se vad vi vill åstadkomma. I Sverigestudien i år uppmärksammade Preera att kundfokus fortfarande ligger lågt hos svenska företag. De skriver “Årets studie visar på en påtaglig skillnad mellan Sverige och andra länder, sett till hur ofta kundorienterade ord väljs för att beskriva nuvarande och önskad arbetsplatskultur.” 

Sedan 2010 har det skett en smärre förbättring men resultatet är fortfarande lågt. I undersökningen får deltagarna lista 10 ord som beskriver den nuvarande arbetsplatsen. Under 2010 kom kund-/brukartillfredsställelse på plats 54 och 2011 hade det klättrat upp till 46. Respondenterna beskriver sin önskade arbetsplatskultur med ett högre kundfokus där det under 2010 hamnade på plats 44 och för i år har stigit till plats 38. Perra skriver “I den anglosaxiska världen återfinns kunden på topp 3 över mest valda ord.”

Försäljningschefen Patrik Nordqvist skrev i sin analys när undersökningen publicerades att “Ledningarna i svenska bolag har andra drivkrafter än att skapa kundnytta. De värderingar som ledningen har sätter sina spår i hela företaget”

Det är glädjande att kundfokus ökar i företag trots att det går långsamt. Trots att det enligt undersökningen inte är någon drastisk ökning så har jag under de senaste åren upplevt en drastisk förbättring på bemötandet jag får som kund. Det tror jag delvis beror på förbättrad service och delvis på att jag har blivit äldre. 

Idag bemöts inte unga med samma respekt som vuxna. En ung kund blir lättare misstrodd i butik och min bild är att unga får sämre service. Detta kan bero på att personalen tänker att unga inte har samma köpkraft och därför inte är lika intressanta att lägga tid på. Detta behöver dels inte vara sant och när vi också pratar om längre relationer och vilken betydelse det första intrycket har så är det intressant att fråga sig vad personal egentligen har att vinna på att ge ännu lägre kundtillfredsställelse än vad som redan visats i Sverigestudien. Tycker stora företag att det kan vara intressant att produktplacera i barnfilmer är det konstigt att butikspersonal inte ens kan bemöta unga kunder med vanligt hyfs. 

För egen del har jag några specifika butiker jag vägrar att handla i där de behandlade mig och mina vänner dåligt när vi var yngre. Ett exempel är en klädaffär där min storasyster och jag letade efter en jeansjacka under tonåren. Butiken vänder sig främst till en mer senior målgrupp men jeansjackor var inne och det fanns möjligen där inne också. När vi mötte en expedit och frågade om de sålde jeansjackor svarade hon inte på frågan utan bemötte endast med “Vi har ingenting för dig”. 

Min förhoppning är att vi under 2012 kan se ett högre kundfokus på svenska arbetsplatser. Mitt hopp är också att vi därigenom blir bättre på att se kundernas individuella och specifika behov istället för att endast se dem som en grupp. Vill du också att synen på barn och unga ska förbättras? Då kan du läsa mer om projektet Ung&Dum. Är du ung och vill påverka? Rösta i Ung&Dums val här.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Försäljning, marknadsföring och att nå fram med budskap är olika sätt att hjälpa till att förbättra. Idag får du träffa en av de som jobbar för det goda berätta om sin roll som kandidat för Sveriges Lucia. Maria Birck företräder Världens barn och Plan Sverige. 

Maria Birck är en av sju Luciakandidater som företräder Sveriges Lucia och hon har valt att fokusera på Plan Sveriges projekt med att motverka barnarbete i Kairo. Om att vara representant för en sådan viktig fråga säger Maria är “jättekul och lite läskigt. Det är viktigt att företräda organisationen på rätt sätt.” Hon poängterar även att sättet det sker måste passa organisationen för att deras budskap ska uppfattas på rätt sätt. För att jobba med det har Maria jobbat mycket med att läsa in sig på Plan Sveriges arbete och speciellt lärt sig om arbetet i Kairo som Världens Barn stödjer i år. Frekventa besök på hemsidan och bra kommunikation med Plans personal underlättar rollen som representant. Inspiration om hur kampanjen Sveriges Lucia på bästa sätt kan spridas ger även Luciakanditaderna till varandra när de bland annat ses för körträning.

Att hjälpa varandra är viktigt. “Nätverkande tror jag är A och O i en sådan här kampanj” berättar Maria och fortsätter “via kontakter får man nya kontakter och dessutom vidgar man sina vyer.” Maria själv har fått hjälp från vänner, bekanta, tidigare lärare, mentorer, familj och många andra. “De kommer med idéer som jag själv inte tänkt på, hjälper till med områden där jag tidigare saknade kunskap och självklart med att sprida ordet.” Maria Birck beskriver kraften i nätverk och hur bra det fungerar. Hon berättar att när någon hjälper henne får hon kraft och vilja att hjälpa någon annan. Det går runt på ett bra sätt och vi utvecklas tillsammans.

Att hjälpa är också huvudsyftet med Sveriges Lucia och Plan Sveriges arbete i Egypten. Maria Birck säger att budskapet är starkt hos Lucia och Världens Barn. Att synas är rätt sammanhang är viktigt men när det handlar om att ge ljus i mörker säger Maria “jag tror inte att det går att få annat än rätt image i den här kampanjen. Men självklart kan ett bra sammanhang stärka varumärket och synen på insamlingen.” Maria själv har varit med och spridit glädje likväl som kunskap om Världens Barn när hon sjungit på ålderdomshem och på handelsplatser där människor befinner sig i vardagen. Att skapa publicitet kring kampanjen tror Maria Birck är lika viktigt för Världens Barn som pengarna som samlas in av Sveriges Lucia. Sveriges Lucia är inte den kampanjen som drar in mest pengar men genom att uppmärksamma de olika projekten inom Världens Barn hjälps de övriga insamlingsformerna.

Som Luciakandidat vill Maria också göra något för sitt närområde. Hon påpekar Lucias roll som ljus i mörkret och om att bringa hopp. Maria berättar “Sången är mitt verktyg. Med den kan jag påverka och beröra, och förhoppningsvis kommer det här luciatåget lysa upp någons vardag och ge lite guldkrydda. Jag har alltid älskat luciatraditionen och stämningen som kommer med den. Att gå upp tidigt på morgonen, sjunga fina sånger, vara del av en körgemenskap och sen sprida ljus. Och så hoppas jag ju självklart att min kandidatur resulterat i mycket pengar till Plan Sverige och deras projekt i Egypten.”

Vill du veta mer om Maria Birck och kampanjen Sveriges Lucia till förmån för Världens Barn kan du följa hennes blogg, Facebooksida och twitter. Du kan även bidra till Plan Sverige redan nu genom att smsa lucia Maria till 729 70.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

“Fiskar du med en jordnöt är det svårt att fånga en fisk!” Så inleder Sara Bergengran lärare på Nackademins Yrkeshögskola lektionen i prospectsbearbetning och fortsätter “Vet du däremot var fisken finns, vilken tid som passar och vilket bete du ska använda, då blir det fisk.”

Det finns många källor till nya möjliga prospects om det är via köpta listor, affärsnätverk eller genom att helt enkelt googla företag inom ett visst område. Ett sätt som Sara Bergengran varmt rekommenderar är att hitta potentiella kunder genom referenser. Det är även en metod som Bruce King (tidigare nämnd här) rekommenderar så mycket att han skrivit en hel bok om det. King säger att det vanligaste är att fråga kunder vi har gjort affärer med om referenser. Att behöva vänta så länge påpekar han är helt onödigt. Du kan fråga en kund när ni är mitt i en process om de känner till andra företag som är intresserade av samma produkt eller tjänst. Eller om kunden från början berättar att det inte finns behov är det också ett bra läge att se om denne vet någon annan som har det.

Varför är nya kunder livsviktiga? Sara Bergengran liknar ett företag med ett badkar där vattnet är en kundpool. Eftersom vi inte kan lita på kundlojaliteten rinner det hela tiden ut genom avloppet. Det kan bero på att kunderna blir uppköpta av ett annat företag, att de går i konkurs eller kanske går över till våra konkurrenter. För att hålla vattennivån lika hög eller helst höja den krävs det att det fylls på med nya kunder.

Förbered dig!
För att hitta rätt kunder gäller det att analysera. Bergengran tipsar om tre frågor.

1. Vad löser vi för problem?
2. Vem/vilka behöver hjälp att lösa problemet?
3. Hur kan vi hjälpa dem?

Hör sedan av dig till dessa potentiella kunder för att berätta om vad du har upptäckt.

Hur vet du att du har rätt prospect?

1. Har ett behov av produkten/tjänsten
2. Har köpkraft
3. Kommer att köpa inom den närmsta tiden

De kunder Bergengran säger är de du vill lägga mest tid på är kärlekskunder. Det är de som vill ha det du säljer och ser dig som trovärdig. De är även beredda att göra de förändringar som krävs för att fylla det behov som din produkt eller tjänst bidrar med.

Vill du komma på arbetsmarknadsdag?
Som en del av prospecteringskursen arbetar försäljningsstudenterna med att arrangera en arbetsmarknadsdag där företag får möjlighet att träffa omkring 150 säljare som söker praktik, examensarbete och jobb. Läs mer om arbetsmarknadsdagen här eller anmäl ditt företagsdeltagande direkt här.

Sara Bergengran föreläser

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Välkommen att träffa framtida personal och praktikanter! På Nackademins arbetsmarknadsdag den andra december  har du och ditt företag möjlighet att visa upp er och träffa ca 150 studenter inom försäljning.

På Sveriges största yrkeshögskola, Nackademin, finns både drivna studenter inom Säljledning och Kvalificerad försäljning och Försäljningsingenjörer. För dig finns det möjlighet att hitta praktikanter och möjlig personal att rekrytera.

Arbetar ditt företag med försäljning inom B2B och har minst fem anställda? Då är deltagandet på Nackademins arbetsmarknadsdag ett bra tillfälle att synas. Deltagandet är dessutom helt gratis. Företaget får tillgång till bord och möjlighet att ställa fram rollups och annan egen utrustning. Kom, njut av fika och passa på att knyta värdefulla kontakter.

Var: Nackademins Yrkeshögskola, Tomtebodavägen 3A i Solna
När: 2 december 2011, för företag 8-12 (öppet för studenter 9-12 )

Mejla frågor till sophiebromster@gmail.com eller anmäld dig direkt i formuläret här.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

”Storytelling är att avsiktligt dela med sig av en berättelse i ord och/eller handlig till gagn för både lyssnare och berättare.” Citerade Ingela Skullman amerikanen Sean Buvalas när hon intervjuades här i oktober om metoden. (Läs intervjun här.) Idag fördjupar vi oss i  corporate storytelling och Matts Heijbels modell för att genomföra det hämtad från hans bok Storytelling befolkar varumärket.

Företag kan använda storytelling för alltifrån att utveckla ledarskap, vid internutbildningar och till marknadsföring. Heijbel säger att storytelling “kan användas som ett kraftfullt komplement till siffror, diagram, kartor och andra abstrakta bilder av företaget och verksamheten.”

Heijbelmodellen

1. Bestäm en strategi
   I steg ett gör du en analys och Heijbel tipsar om att besvara dessa frågor för att hitta en strategi.
   * Varför gör vi detta
   * Vad är vi ute efter?
   * Vilket/a problem är vi ute efter att lösa?

2. Locka framHeijbel hävdar att “varje organisation har tusen berättelser inom sig” och i det här steget lockar vi fram dem. Personligen har han använt sig av två olika metoder. En metod kallar han Dr Livingstone och det går ut på att intervjua utvalda medarbetare på företaget. Den andra metoden är att hålla en inspirationsföreläsning och sedan workshops efteråt. Ställ raka och enkla frågor! Heijbel ger exempel som “Hur är ni när ni är som bäst?”  och “Vilken händelse beskriver du helst för dina barn eller dina vänner när jobbet kommer på tal?”
3. SkördaDet är viktigt att samla in berättelserna när inspirationen är som störst. Har du satsat på en inspirationsföreläsning är det bra att kanske efteråt gå runt medan inspirationen flödar. Heijbel tipsar om att samla in stories med hjälp av att spela in dem.
4. VäljMatts Heijbel skriver att ett vanligt fel är att tro att allting måste redovisas för att vi inte ska fara med osanning. Tvärt om! “Det är fint att välja.” För medarbetarna är det viktigt att poängtera att det inte är personligt när stories väljs. Det är själva storyn som är det viktiga. Vi väljer stories som bäst hjälper oss framåt enligt den strategin vi valde i steg ett.
5. FörädlaBudskapet är vad som leder en story framåt. Att få med all fakta är inte det viktiga utan är för svårt i den muntliga berättartraditionen. Matts Heijbel betonar “var inte rädd för att förenkla!” och säger “en corporate story är inte huggen i sten, utan ska kunna spridas muntligt av vem som helst som bara hört den eng gång.” Varje person som berättar ger sin prägel och lyssnaren gör sin tolkning. “Vi bygger berättelsen tillsammans.” Språket i en story ska vara enkelt och nära det talade. Stories ska vara “enkla, korta och lustfyllda. Då får de vingar.
6. Sprid“Sätt storyn i arbete!” Oavsett vilka kanaler ni använder är det viktigaste att en story igen och åter igen sprids. Matts Heijbel ger olika förslag på kanaler:
   * Intranät* Kundtidningar* Inramat bakom glas i konferensrum och foajéer. Och varför inte på toaletterna?

7. StöttaArbetet är inte klart nu! För att storytelling inte ska bli ett kort, självdöende projekt krävs det underhåll. “Någon måste ta tag i rodret, driva projektet framåt och se till att det utvecklas.” Det gäller att kunna fortsätta berätta en bra story trots att intresset hos kollegorna kanske har falnat och att peppa till ett fortsatt arbete. Nu är det också dags att kassera utdaterade stories och ersätta dem med nya. Vi ser över strategierna och går tillbaka till steg ett igen

Hur kan storytelling användas inom försäljning? Utöver att de i samtal med kund kan ge liv åt döda, torra fakta är det även bra säljare mellan. Ett av de många exempel som lyfts i Matts Heijbels bok handlar om en säljkår som inte ses speciellt ofta då alla är utesäljare med olika distrikt. Företaget underlättade spridning av stories mellan kollegorna för att de skulle kunna inspirera och stötta varandra.

Hur används storytelling hos dig? Dela med dig av dina erfarenheter och tips!

Har du inte hunnit läsa intervjun med Ingela Skullman kan du göra det här.

Vilken story bär du inom dig? Illustration Filip Rojas

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Olle Svahn berättar om opinionsbildning

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Hur rekryterar, behåller och aktiverar vi medlemmar? Det diskuterades igår på Medlemsdagen, en utbildning baserad på boken Medlemsmodellen. (Tidigare nämnd här och här.) Niklas Hill som är en av författarna till boken höll tillsammans med Christine Ambell i utbildningen för oss deltagare från olika organisationer.

När vi talade om olika kommunikationskanaler där det är möjligt att nå potentiella medlemmar nämnde vi många olika forum för personliga möten. De personliga mötena och rekryteringsmöjligheterna kan skötas av anställda i föreningen, av ideella och av externa säljare. Det finns fördelar med de olika metoderna. Oavsett vem det är som sköter rekryteringen är det viktigt att denne har kompetens för att föra en dialog, veta vad organisationen innebär och kan hjälpa fram till ett medlemskap.

Under medlemsdagen ingick flera rollspel. När vi testade att värva varandra poängterade vi vikten av att vara tydliga med våra syften, varifrån vi kom och vad ett medlemskap innebar. Inför en mässa, festivalturné eller liknande är det bra om de som kommer representera organisationen också får testa på rollspel och diskutera för- och motargument.

Samtalets sex faser enligt Medlemsmodellen

• Förberedelse
• Kontakt
• Intervju
• Argumentation
• Beslut
• Uppföljning

Förberedelserna kan delvis vara rollspelen, samtal kring argument och invändningar. En annan viktig del är att se till att rätt material finns, att det går att skriva upp sina kontaktuppgifter om man vill ha mer information och att vi kan berätta om vad som är nästa steg efter att medlemskapet är tecknat, vem kommer att sköta uppföljningen.

Kontakten startar med en intresseväckare och är ofta en fråga. Under kontaktfasen och resten av samtalet är det viktigt med ett öppet kroppsspråk. Christine Ambell lät oss testa kroppsspråk på varandra och även att förändra samtalspartnerns kroppsspråk. Förändringen av den andras kroppsspråk för att öppna upp för samtal kan delvis ske genom matchning. Vi efterliknar då först samtalspartnerns kroppsspråk och öppnar sedan upp stegvis. Då följer förhoppningsvis samtalspartnern med och matchar oss för att vi tillslut ska påverka varandra positivt med våra öppna kroppsspråk. Det kan även göras med en snabb metod, snap, där vi direkt går in med en öppenhet och en drös med energi. 

Underbar stämning på Källtorps trädgård under Medlemsdagen.

Intervjudelen är när du undersöker personens intressen och behov för att se om föreningen passar och vilken del av verksamheten som kan vara av intresse.

Argumentationen är självklart alla bra anledningar det finns för att bli medlem. Vilka som lyfts fram beror på vad den potentiella medlemmenberättade om under intervjudelen.

Beslut! Idag finns det möjlighet att bli medlem. Vi vet alla att när man kommer hem med blanketten och lägger den i den där viktiga högen så kommer den antagligen bli liggande där. Vill personen inte bli medlem direkt? Finns det då någon annan möjlighet som att skriva upp sig för nyhetsbrevet eller att gå på en öppen föreläsning?

Uppföljningen ser till att medlemskapet motsvarar förväntningarna. Om de inte gör det kanske det finns någonting vi kan rätta till och förbättra. Vi svarar på de frågor vi inte kunnat besvara under det första mötet och ser om det uppstått nya tankar och idéer.

Hur fortsätter vi sedan arbetet. Hur behåller vi medlemmen och hur aktiveras denne? Att göra en kommunikationsplan för hur vi skickar ut information är ett bra sätt för att hålla koll på verksamheten. Har du tänkt på hur det ser ut från medlemmens perspektiv? Ett tips är att visualisera det som vi gjorde under Medlemsdagen då vi ritade ett år och vilken kontakt medlemmen har med oss. Här är ett exempel på hur region SBV:s kontakt kan vara under ett år om denne har anmält sig till nyhetsbrevet.

I det Regionala Kommunikationsprojektet som jag drivit under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet och avslutar idag ligger fokus på nuvarande medlemmar. Hur kan vi förbättra kontakten med dem? Är vi öppna för engagemang? Att aktivera medlemmar kallas i Medlemsmodellen även för den andra rekryteringen. Det är någonting vi i region SBV oftast arbetar med under aktiviteter med personliga möten. Med kunskaper från Medlemsdagen hoppas jag att detta kommer gå ännu bättre.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Det var en gång… är en vanlig inledning på klassiska sagor. Storytelling är ett begrepp det har pratats om ett tag , berättande för privatpersoner och för företag. Det finns i olika syften: marknadsföring, varumärkesbyggande, jobbsökande och ännu mer. Idag berättar Ingela Skullman, VD för TeamFactory om sin syn på storytelling och hur de arbetar med att hjälpa privatpersoner och företag med sina berättelser.

För att beskriva kärnan i storytelling delar Ingela Skullman med sig av Sean Buvalas citat ”Storytelling är att avsiktligt dela med sig av en berättelse i ord och/eller handlig till gagn för både lyssnare och berättare.” Det är en metod med kraft och möjlighet till stort genomslag utan att behöva vara kostsam.

TeamFactory arbetar med research på olika sätt med privatpersoner och företag men Ingela Skullman säger: ”En berättelse är alltid individuell och unik oavsett om det handlar om ett företag eller privatperson”. Idag blir det personliga varumärket allt viktigare. Skullman säger ”att kunna berätta sin story är en stor del i det arbetet” och att det kan användas vid nätverkande, ansökningsbrev, CV:n och intervjusituationer. En organisation som vill lyckas med sitt berättande bör “se alla sina medarbetare, nuvarande, kommande och före detta som bärare av företagets historier”.

Hur byggs då en berättelse? Ett vanligt fel är att tro att det ska vara en påhittad saga. Skullman betonar att det ska bygga på fakta och vara sanningsenligt för att vara en story. Däremot kan det inte vara allt för mycket fakta eftersom syftet är att den som hör sagan ska komma ihåg den och kunna berätta den vidare.
Ingela Skullman twittrar om storytelling och delade bland annat detta om CV-storytelling ”Din berättelse ska bygga på sanning men man brukar säga att en bra berättelse utgörs av 1/3 upplevt, 1/3 stulit, 1/3 fantasi”
Såhär utvecklar hon det :

Upplevt = Storytelling bygger alltid på sanning. Upplevt är något du tänkt, varit med om, minns, eller drömmer om etc. 

Stulit = Läs vad andra har skrivit. Kan man hitta i sitt tycke grymma uttryck,formuleringar, idéer, tankar etc så använd dem och gör om den till dina egna. Kopiera inte bara rakt av – i så fall bör du hänvisa eller citera källan. Ett exempel är när jag/vi skulle skriva en story om en norrländska. Temat i storyn var det ”norrländska lugnet”. Hur vi än vände och vred så fick vi inte till formuleringen. Till slut så Googlade vi helt enkelt på begreppet och fick inspiration till fantastiska metaforer och beskrivningar.

Fantasi = Utgå från fakta och måla sedan ut situationen med omgivning, händelser, vad som sägs etc. Spänning är inte nödvändigt, men skadar inte. Dramatisera!

I det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet vill jag lyfta frågan om berättelser och hur vi samlar dem för att visa nuvarande medlemmar och potentiella medlemmar vinsterna av organisationen. Svenska Celiakiungdomsförbundet hjälper gluten- och laktosintoleranta barn och unga att må bättre och för någon vecka sedan ringde en förälder och berättade om sin dotter som hade varit med på sommarlägret. Flickan hade haft en jätterolig vecka och när hon kom hem var hon stolt över att visa upp sin tröja med trycket jag är glutenfri. Pappan berättade att hon vägrat lämna ifrån sig tröjan förutom ibland till tvättmaskinen och att hon varit noggrann med att ha den på varje fotografi som togs under resten av semestern. För mig är det en berättelse som tydligt visar vad gemenskapen gör gör skillnad. Det är en historia jag berättar för mig själv för att få motivation. För andra för att tydliggöra vad organisationen kan betyda för individer.

Storytelling är ett gammalt grepp som än idag känns högst levande. Ingela Skullman förutspår att normer kring CV-skrivande kommer att förändras så att vi går från fokus på nyckelord till att som Nick Corcodilos säger vara en historia som bygger på individens varumärke. “Som arbetsgivare letar man inte efter nyckelord utan efter nyckelpersoner.”  Är du mer intresserad av CV-storytelling? Läs Metros artikel med TeamFactory här.

Ingela Skullman

Vad tror du om varumärkesbyggande och berättelser? I en tid där försäljning fokuserar mycket på att sälja emotioner kanske berättelser kommer att bli än mer starkare än idag. Dela gärna med dig av dina tankar.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.