När Fanna Ndow Norrby startade istagramkontot hade hon som mål att uppmärksamma rasismen som svarta kvinnor möter i Sverige idag på ett nytt sätt. Det var under en tid där ledarsidor drev tesen att det inte fanns rasism i Sverige samtidigt som nazister attackerade en demonstration i Kärrtorp och hakkors var målade i hela området. Även om hotet om våld och hat skrämde ville Ndow Norrby också visa hur den så kallade “vardagsrasismen” också har stor påverkan på svarta svenskars liv. Instagramkontot @svartkvinna föddes och inspiration av kontot @kvinnohat. Att använda Instagram för påverkan var nytt och för att nå ut hade Kvinnohat börjat följa personer i sin målgrupp som sedan kunde sprida kontot vidare.
Fanna Ndow Norrby hade påbörjat sin strategi för att påverka och hon hade valt kanalen hon skulle använda. Nu var det dags för frågan om målgrupp. Egentligen borde ju alla lära sig mer om kopplingen mellan rasism och sexism. Men Ndow Norrby insåg att “alla” är ett dåligt val av målgrupp. Nu när hon läst PR och kommunikation på Berghs School of Communication har hon dessutom teoretiska kunskaper som visar att det hon gjorde var rätt. För att få bra spridning behövdes personer som kunde sprida det vidare till andra. Satsningen blev på eliten inom den feministiska kampen som hade koll på sexism och bidra med den kunskapen i diskussionen, och på eliten inom Sveriges hiphop som höll den antirasistiska fanan högt. Fanna började följa olika profiler och de spred det till sina följare och kontot växte från 0 till 10 000 följare på en dag.
För att påverka och verka professionell behövs också en grafisk profil. Fanna Ndow Norrby satsade på en ren stil där berättelserna kom fram genom att endast använda svart text på en vit bakgrund. Hon lät berättelserna tala för sig själva både i formgivningen och i att hon inte själv skrev någon kommentar eller analys. Istället fördes samtalet i kommentarsfältet. När boken kom ut ett år efter att instagramkontot skapat mycket samtal och insikter ville Ndow Norrby först att den skulle vara svartvit precis som instagramberättelserna. Parasto Backman som gjorde den grafiska designen sade att det skulle få folk att tro att det var en doktorsavhandling. I en kompromiss mellan färg och svartvitt blev det glitter. Att boken glittrar är också välbehövligt när det är ett så tungt ämne, menar författaren.
I boken Svart kvinna går det att läsa om bilden av Afrika, den svarta kroppen, hudfärgen håret och berättelser om rasism från olika situationer som att vara i skolan, ute på klubb eller att helt enkelt att vänta på bussen. Boken berättar om sexism och har också ett kapitel som heter svart man. Det är inte bara Fanna Ndow Norrby som har skrivit boken. Hon har också bjudit in skribenter som ger sina perspektiv. Bland de tolv skribenterna finns Judit Kiros, Bilan Osman och Adam Taal. De olika skribenterna som var journalister, artister och andra med egna plattformar kunde också sprida boken. På så sätt spreds boken till fler.
Med hjälp av engagemanget på Instagram, boken, debattartiklar, föreläsningar och podcasten Raseriet har Fanna Ndow Norrby gjort mycket för att uppmärksamma att vi behöver göra mer för antirasismen och den intersektionella feminismen i Sverige. När Ndow Norrby studerade på Berghs lärde hon sig att det inte handlar om vad du säger utan om hur du säger det. Den insikten likväl som Fanna Ndow Norrbys engagemang för samhällsförändring tror jag att vi alla kan lära oss mycket av.
 |
| Fanna Ndow Norrby som visar upp boken Svart kvinna under föreläsningen på Örebro universitet. Boken finns både som pappersvariant och som e-bok. |
