Heuristik- våra olika mentala genvägar

För att underlätta för oss själva använder vår hjärna mentala genvägar, heuristik. De kan hjälpa oss att göra snabbare tolkningar av omvärlden. Dessutom kan de skydda vår självbild och få oss att känna oss tryggare. Men det finns ju också stora risker att vi gör felaktiga tolkningar. Det är helt enkelt olika förenklingar vi gör av verkligheten. Olika psykologer har hittat olika tendenser vi har till dessa förenklingar. Här kan du läsa om två olika former av heuristik. 

Tillgänglighetsheuristik

Den mentala genvägen tillgänglighetsheuristik bygger på att det som vi lättast kommer på är det vi använder för att tolka en situation, någons beteenden eller vem det är som står framför oss. Det som snabbast och lättast kommer fram kan vara det vi ofta tänker på eller hör ofta. Det som vi är vana att tänka tänker vi lätt igen. Det kan också vara beroende på någonting vi nyligen har upplevt.

Fördelen är att om vi ofta är i samma kontext och hamnar i samma situation så kan det vara ett snabbt och smidigt sätt att få rätt svar. Som när din kollega Jens är sur på dig igen. “Varför är Jens sur på mig? Just det, han har ju haft svårt att sova senaste månaderna så han är lättirriterad.” Det kan vara en korrekt tolkning men det kan också vara så att du idag faktiskt har gjort Jens upprörd genom att ha missat ert möte. Ibland kan felaktiga tolkningar på grund av tillgänglighetsheuristik återkomma. Du och Jens kan förhoppningsvis lösa just den här konflikten. Men om det däremot är en tillgänglighetsheuristik som ligger till grund för en fördom kan var vara mer allvarligt. Som om du tror att alla som har livmoder endast är sura för att de har PMS eller att personer från latinamerika blir irriterade för att de helt enkelt är så hetlevrade så kan det vara ett mer allvarligt problem. Dessa tankar kan förstärkas av nyhetsrapportering, av TV-serier eller raljerande skämt.

Problemen med tillgänglighetsheuristik är helt enkelt att vi ofta saknar en fullständig bild och att vår första tolkning inte behöver stämma. De är däremot ofta väldigt hjälpsamma och underlättar vardagen mycket.

Representationsheuristik

En annan mental genväg är representationsheuristik. Vi gör en tolkning utifrån hur likt någonting är vår mentala bild av en typisk representation. När Silvia Russo undervisade om representationsheuristik på Örebro universitet beskrev hon en person som gillade atomaterapi, lyssnade på new age-musik och dagligen läste sitt horoskop. Sedan frågade Russo om vi trodde att den här personen var lärare eller arbetade med healing. Vi var fler som direkt tänkte att personen skulle arbeta med healing. Tänkte du också det? Då kan det bero på att beskrivningen passar in bra på vår typiska representation av en healare och att representationsheuristiken därför får oss att göra den tolkningen. Enligt Skolverket fanns 93 600 lärare bara i grundskolan hösten 2015. Hur många kan det vara som arbetar med healing? Det är därför mycket mer troligt att personen i exemplet arbetar som lärare.

Varför gör vi detta? Jo, vi använder olika heuristik för att underlätta för oss själva och  få tänkandet att gå snabbare samtidigt som vi sparar resurser. Läs mer om hur vi tänker här.

Hur vi tolkar omgivningen påverkas av tillgänglighets- och

representationsheuristik. Vad ser du i isskulpturen?