#ingaursäkterkvar – Det finns inga ursäkter för att arbeta ojämställt

Igår släpptes äntligen www.ingaursäkter.se av Maktsalongen som presenterade svaret på de 26 vanligaste ursäkterna till att inte arbeta jämställt. Vi är många som har hört olika skäl till varför det inte har hunnits med tidigare, varför det inte hinns med just nu och varför vi inte kan göra någonting alls. Vi är många som har hört det och vi kommer troligen höra det igen. Men när vi gör det kan vi visa varför argumentet inte håller och ingaursäkter.se är en bra hjälp på vägen.

Utöver att det är viktigt med jämställdhet utifrån ett rättviseperspektiv är det också bra för organisationer. En undersökning av revisionsbolaget EY i USA visade att företag med ledningsgrupper med minst 30% kvinnor hade högre vinster än de andra företagen. Ideella organisationer som arbetar för att förbättra världen behöver leva som de lär för att ha trovärdighet i sina politiska frågor.

För att få det mer jämställt behöver vi minska “Anderskretsloppet” säger Amanda Lundenteg som är VD för stiftelsen Allbright.  Anders är vanligast i ledningsgruppen och styrelsen och är väldigt vanligt i valberedningen. Amanda beskriver det som ett kretslopp där Anders, rekryterar en Anders som i sin tur rekryterar en ny Anders. Det här måste brytas för att det ska bi bättre representation men också mer reell makt. För att vi ska komma dit behöver vi få jämställdhet på dagordningen och för att lyckas gäller det att inte acceptera några ursäkter.

Maktsalongen beskriver ursäkter som används för att förklara ojämställda möten, rekrytering, kommunikation, ledarskap samt  styrelser och arbetsgrupper. Här är tre olika ursäkter från ingaursäkter.se och en kortversion på varför det inte fungerar att använda den ursäkten för att inte arbeta jämställt.

1) “Men det var inga andra som sökte”

För att inte alltid få nya sökande som är likadana som de som hade positionen tidigare så behöver ni enligt Maktsalongen fundera över vilken bild ni ger av andra som är med. Kommer någon som inte stämmer överens med normen i organisationen lita på att hen kommer känna sig välkommen? Fundera över vilka som peppas att ta uppdrag och vilka andra som det är bra att höra av sig till. Dessutom påpekar Maktsalongen “det går inte att söka ett jobb eller uppdrag som ingen hittar”. Att ingen annan söker beror alltså snarare på hur ni kommunicerar och på vilket sätt än vilka det är som faktiskt vill.

2) “Vi kan ju inte ändra hur vi pratar”

Jo, det går att ändra och det finns många vinster. Maktsalongen poängterar att det är många organisationer som kan ha ett språk som är svårt att förstå. När jag gick med i nykterhetsrörelsen fick jag ofta fråga om alla förkortningar och intern jargong som PAS, iggis, FNV och allt annat som var nytt och underligt. I början kunde jag inte alls vara med i skämten om kontrapropositionsvoteringar som verkar ligga många ideellt engagerade varmt om hjärtat. Anledningen till att det fungerade att komma in var alla välvilliga förklaringar. Att undvika förkortningar och att skriva lättare och rakare är två andra sätt som Maktsalongen föreslår. Maktsalongen poängterar “små förändringar i hur ni pratar och skriver kan göra stor skillnad för målgruppen”.

3) “Vi kommer nog inte hinna med det idag”

Olika frågor får olika mycket utrymme och det blir lätt så att vissa personers hjärtefrågor får mer tid än andras. För att ha en rättvisare fördelning föreslår Maktsalongen att  göra en agenda där alla frågor får plats och att det är bestämt hur mycket tid som ska läggas på olika frågor. Det som läggs först brukar oftast få mer tid och om någonting bordläggs från ett möte eftersom att det inte hinns med är det rimligt att det för vara den första punkten på nästa möte. Maktsalongen poängterar “genom att planera tillsammans får alla vara med och bestämma vilka frågor som är viktigast”.

Du kan se Maktsalongens film med 8 ursäkter vi är så jävla trötta på att höra.