Kommunikativt ledarskap är att förstå uppdraget utifrån kommunikationens termer, säger Niclas Rönnström på alumnföreläsningen om kommunikativt ledarskap. Rönnström forskar vid institutionen för pedagogik och didaktik och är utbildningschef för rektorsprogrammet.

Vad är kommunikation?

Niclas Rönnström säger att vi tidigare har talat om kommunikation utifrån en kodmodell. Sändare skickar kod till en mottagare som avkodar. Framgångsrik kommunikation kräver enligt denna modell att kodning och avkodning fungerar för att budskapet som avseddes av sändaren ska stämma överens med budskapet som mottagaren uppfattar. Den här modellen är allt för förenklad säger Rönnström. Han föredrar en annan definition. “Att kommunicera är att göra flera saker samtidigt och att lyckas göra det genom att få andra att begripa vad man försöker göra.”

Han säger att kommunikation kan ses i en tunn och en tjock mening:

• • Tunn mening: att förstå och göra sig förstådd

• Tjock mening: att acceptera och nå acceptans

I den tunna betydelsen förstår parterna informationen som har delats. Rönnström påpekar att vi ibland tror att informera automatiskt ger ännu mer, till den tjocka meningen. Ett exempel han ger är undervisningen om förintelsen där en lärare efter att ha redovisat fakta förväntar sig att eleverna formas. Men det påverkar endast attityder och beteenden om acceptans nås.

Kommunikationens flerdimensionalitet

Rönnström anser att språklig kommunikation kan ses utifrån dessa dimensioner.

Meningsdimensionen: vilka ord använder du och jag och vad betyder de för respektive person. Även om vi talar samma språk så kan samma ord inneha många olika betydelser beroende på kontext.

Niclas Rönnström talade med en chef om problemet med utbrändhet. De var överens om att det var ett stort problem. Men “problem” betydde olika saker i deras olika kontexter. Rönnström tänkte utifrån hälsoaspekt och chefen talade om problem i ekonomin eftersom de inte hade råd att anställa någon annan.

Handlingsaspekten: Vad gör yttrandet? Samma språkliga sats kan ha vitt skild innebörd.

Rönnström ger exemplet “bilen står fortfarande på gatan” som kan sägas som en upplysning, ett uttryck för besvikelse eller rent utav en fråga. Som ledare är det viktigt att vara tydlig med vad som avses så att andra vet vad som förväntas.

Relationsdimensionen: Dimensionen beskriver hur en acceptabel relation etableras. Rönnström ger exemplel på hur relationen kan vara:

• Ensidig eller ömsesidig
• Inkluderande eller exkluderande
• Samverkan eller konkurrens

För att bygga en relation krävs rapport. Parterna måste relatera till varandra. En ledare som talar om “min budget” och “min arbetsplats” för att referera till företagets kanske inte blir populär när medarbetarna tänker “vår arbetsplats”

Kropps-/jag-dimensionen : Hur stämmer budskapet med avsändaren? Rollen och orden ska stämma överens. Om jag sitter på en anställningsintervju och säger att jag är en bra ledare men flackar samtidigt osäkert med blicken och inte möter den andras ögon saknar påståendet trovärdighet. Att hävda någonting och att representera det är olika saker. Det är ingen som tvekar på att Arnold har fel när ha säger “I’ll be back” för det finns mycket styrka i hans person. Det han säger gör han också.

Monolog eller dialog

Vi kan se ledarskap utifrån samverkansformerna monolog och dialog. Rönnström säger att det handlar om på vilket villkor vi försöker uppnå acceptans. En auktoritär ledarstil som ger medarbetare information om faktum och fattade beslut. Monolog kan vara ett effektivt verktyg där medarbetaren accepterar beslut för egen vinning eller för att undvika negativa sanktioner.

För att dialog ska lyckas krävs det enligt Rönnström flera faktorer:

1. 1. Förståelse – berörda parter måste nå varandra

1. 1. Offentlig – om Ali och Eva löser ett problem tillsammans krävs det att de delar informationen med varandra. En dold agenda låser dialog.

1. 1. Har vi olika verkligheten och lever i olika kontexter. Det krävs en grund.

1. 1. Otvungna förnuftiga acceptans:

1. Villighet att lära

En av föreläsningens deltagare frågade Niclas Rönnström om kommunikativt ledarskap förekommer olika frekvent beroende på bransch. Rönntröm ansåg att det är relativt likt. Jag tror att vi ledare inom det civila samhället har en större naturlig förståelse för kommunikativt ledarskap, transparens och delaktiga processer på grund av att ingen individ kan äga organisationen. När jag igår var på LSU:s frukostseminarium Att leda långsiktigt med kort mandat sade Astrid Wetterström, generalsekreterare på UNF, att hon brukar se det som att hon har organisationen till låns. Det är ett viktigt synsätt för att inte låta våra egon som ledare bli allt för stora. I ett kommunikativt ledarkap går det inte att prångla på andra sin egen sanning utan det krävs ett mod för en öppenhet att ta dialogen och aktivera fler för att leda i rätt riktning.