Hur vetenskaplig metod gör mig till en bättre (och sämre) människa
I fredags hade jag tenta i kvalitativ metod. I pluggfasen upplevde jag verkligen att det är hjälpsamt för att bli en bättre psykolog. Att kunna värdera information är en viktig del av yrket men det är också en hjälp för att ta sitt ansvar som medborgare och medmänniska. Som medmänniska kan det också finnas vissa nackdelar. Här kan du läsa om det positiva, det negativa och de tre viktigaste sakerna från kursen.
“Forskning säger att…” ger mig rysningar
Det är ju jättebra att vi hänvisar till forskning. Varför är det inte tillräckligt att säga att forskning säger någonting? Det kan såklart vara jobbigt att komma ihåg enskilda namn och årtal. Om vi vill kunna kolla upp den exakta referensen så är det dock väldigt hjälpsamt. Ofta är ju inte heller forskningen 100% samstämmig. Ibland råder fridens konsensus men ofta är det olika resultat och vi behöver metaanalyser för att kunna säga “forskning säger”. Vi kan till exempel inte säga “forskning säger att det är dåligt med mobiltelefoner” eftersom olika studier ger helt olika bild och vi kanske bara har läst en eller två forskningsartiklar. (Om detta är ett intresseområde för dig rekommenderar jag Siri Helles blogginlägg om just forskning om mobilanvändande.)
Jag måste erkänna att jag som pressekreterare har skrivit flera debattartiklar och pressmeddelanden med just formuleringar som “forskning säger” och det slinker ut då och då även idag. Nu försöker jag däremot bita mig i tungan och ge mer ordentliga referenser och det är även någonting som jag önskar av andra. Det är därför lite osäkert på om det gör mig till en bättre eller sämre medmänniska. Att vi önskar information av varandra för att förstå kan vara hjälpsamt att döma andra har en lägre nivå av hjälpsamhet.
Korrelation och kausalitet är sysslingar inte syskon
I vardagssamtal kanske det inte alltid är livsviktigt att kunna ge exakta referenser. Däremot är det bra att minnas vilken typ av studie som har gjorts. Har det varit en tvärsnittsstudie som undersöker samband mellan fenomen som existerar samtidigt? Har samma personer följts över tid? Är det ett experiment som randomiserat deltagarna och kontrollerat för andra variabler. Beroende på detta så kan vi dra olika slutsatser och det är därför viktigt att tänka på när vi använder forskning för att stärka det ena eller andra påståendet.
Oavsett om du har läst metodkurser på universitet eller inte så har du säkerligen koll på att kausalitet och korrelation inte är samma sak. Däremot så kan det vara lätt att glömma bort exakt vad som krävs för att vi ska få säga att det finns ett kausalt samband, att X leder till Y. För att vi ska kunna säga detta behöver de två variablerna samexistera i tid och rum. En manipulation, förändring, av den oberoende variabeln X ska också leda till en förändring i den beroende variabeln Y. Den oberoende variabeln måste komma innan i ordningen. Sedan måste vi också kunna kontrollera att det är just mellan X och Y det finns ett samband och att det inte finns en tredje variabel som ger resultatet. Det klassiska exemplet är att det blir fler drunkningsolyckor när glassförsäljningen går upp. Men det är inte glass som gör oss mer benägna att drunkna. Istället är det att sommarvärme gör oss mer sugna på glass och ger högre frekvens av bad vilket i sin tur ger fler drunkningsfall.
För att kunna ge svar om kausalitet så behöver vi alltså forskning som både kontrollerar för andra faktorer som påverkar och där vi kan påverka den oberoende variabeln. Därför använder vi randomiserade och kontrollerade studier, RCT. Det jag tänker kan göra mig till en “sämre människa” är att jag faller i fällan att tänka att RCT är guld medan allt annat är skräp. Detta är såklart inte sant. RCT kan ge svar som andra studier inte kan men vi kan få värdefull och användbar information från andra typer av studier också. Det är exempelvis värdefullt att göra longitudinella studier som över tid kan visa på samband exempelvis hur alkohol orsakar cancer. Det är inte etiskt att slumpmässigt dela in människor i grupper för att sedan bestämma exakt vilken nivå av alkohol de ska konsumera över tid för att sedan mäta vilka som drabbas av cancer. Därför är det viktigt att istället kunna följa människor över tid för att se förändringar och kunna hitta risk- eller skyddsfaktorer. Vi kan också lära oss om tvärsnittsstudier där vi ser att två variabler har en relation och samvarierar. Exempelvis kan det vara värdefull information för att se skillnad i lön utifrån kön. Om vi lämnar det kvantitativa området och går in i kvalitativa studier kan det också ge viktiga insikter om individers uppfattning som till exempel transpersoners erfarenhet av minoritetsstress som denna examensuppsats handlar om.
Att påminna sig om att olika typer av studier möjliggör olika slutsatser är viktigt. De olika designerna kompletterar däremot varandra och slutsatserna kan vara hjälpsamma med sina olika perspektiv.
Allt kan kritiseras – vi når aldrig perfektion
Validitet, detta heliga begrepp beskriver hur väl någonting mäter just det som avses mätas och om resultaten verkligen visar det som ämnas visas. Vi har den interna validiteten som beskriver huruvida våra resultat verkligen beror på den manipulation vi gjorde. Låt säga att vi testade en behandling som handlar om att dofta på rosor för att bli lyckligare. Då innebär en hög intern validitet att det faktiskt var rosdoftningsbehandlingen som gjorde skillnaden. Då var det alltså inte var de sköna promenaderna till och från rosenträdgården, att få träffa en trevlig trädgårdsmästare eller att det råkade bli vår som gjorde att deltagarna blev lyckligare. Vi kan också prata om den externa validiteten för att se hur stora möjligheter vi har att generalisera våra fynd till andra. Kanske fungerar det lika bra för barn att dofta på rosor som det gjorde för de vuxna som deltog i studien. Det kanske fungerar i en annan miljö, i blomsterbutik istället för rosenträdgård.
Även studier som gör många olika satsningar för att kontrollera att allting går rätt till så går det alltid att kritisera. Vi kanske bestämde exakt hur länge deltagarna skulle dofta på rosorna men missade att bestämma hur länge de fick stå och titta på dem. Vi kanske glömde att fråga om hur många som hade tillgång till rosor i hemmet. Det finns mycket saker att tänka på och vi kan inte styra allting. Det är just därför det är så viktigt att replikera studier, att vi gör upprepade studier för att se om samma slutsatser kan dras.
Även om forskning inte handlar om att bevisa att någonting är sanning så kan vi, efter upprepade studier, säga att det är sannolikt är på ett visst sätt. Jag tänker att det är bra för oss att fundera ett extra varv kring sanning. Vi ska inte svälja någonting med hull och hår men samtidigt är det värdefullt att kunna utgå från vad forskningsläget säger. Det är inte perfekt. Men det är det bästa vi har.
